<p><strong>Bakgrund.</strong> Anorexia nervosa anses vara en multifaktoriell sjukdom där psykologiska, sociala, kulturella och biologiska faktorer inverkar. En förvrängd kroppsuppfattning, rädsla att gå upp i vikt och en kroppsvikt mindre än 85 procent av den förväntade är bland annat karakteristiskt för ätstörningen anorexia nervosa. Sjukdomen debuterar vanligen i tonåren. <strong>Syfte. </strong>Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters erfarenhet av behandling och omvårdnad vid anorexia nervosa. <strong>Metod.</strong> En systematisk litteraturstudie genomfördes och 14 för syftet relevanta artiklar inkluderades. Artiklarna granskades och kvalitetsbedömdes. Genom innehållsanalys bearbetades artiklarna. <strong>Resultat.</strong> Följande fem kategorier identifierades:Patienten måste ha viljan att bli frisk, betydelsen av relationen till vårdpersonalen, behovet av stöd från närstående, att inte få välja själv och medpatientens betydelse för tillfriskande. Patientens egen vilja och motivation till ett förändrat beteende ansågs avgörande för en effektiv behandling. Patienterna ansåg det viktigt att vårdpersonalen inte bara ser de kroppsliga symtomen utan även att det finns en unik individ bakom sjukdomen. Stöd från närstående och medatienter ansågs viktigt under tillfriskningsprocessen. <strong>Diskussion.</strong> Patientens unika behov bör sättas i centrum för behanlingen och omvårdnaden. Det är viktigt att vårdperonalen har en helhetssyn och är införstådd i att anorexia nervosa är en multifaktoriell sjukdom för att förstå sig på sjukdomen och kunna skapa en en god relation till patienten. Det kan anses fel att påtvinga en person med anorexia nervosa vård, men kan vara livsavgörande.<strong> Slutsats.</strong> Utveckling av vården vid anorexia nervosa bör ständigt utvecklas utifrån patientens behov i takt med att samhället förändras.</p>

Bakgrund. Anorexia nervosa anses vara en multifaktoriell sjukdom där psykologiska, sociala, kulturella och biologiska faktorer inverkar. En förvrängd kroppsuppfattning, rädsla att gå upp i vikt och en kroppsvikt mindre än 85 procent av den förväntade är bland annat karakteristiskt för ätstörningen anorexia nervosa. Sjukdomen debuterar vanligen i tonåren. Syfte. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters erfarenhet av behandling och omvårdnad vid anorexia nervosa. Metod. En systematisk litteraturstudie genomfördes och 14 för syftet relevanta artiklar inkluderades. Artiklarna granskades och kvalitetsbedömdes. Genom innehållsanalys bearbetades artiklarna. Resultat. Följande fem kategorier identifierades:Patienten måste ha viljan att bli frisk, betydelsen av relationen till vårdpersonalen, behovet av stöd från närstående, att inte få välja själv och medpatientens betydelse för tillfriskande. Patientens egen vilja och motivation till ett förändrat beteende ansågs avgörande för en effektiv behandling. Patienterna ansåg det viktigt att vårdpersonalen inte bara ser de kroppsliga symtomen utan även att det finns en unik individ bakom sjukdomen. Stöd från närstående och medatienter ansågs viktigt under tillfriskningsprocessen. Diskussion. Patientens unika behov bör sättas i centrum för behanlingen och omvårdnaden. Det är viktigt att vårdperonalen har en helhetssyn och är införstådd i att anorexia nervosa är en multifaktoriell sjukdom för att förstå sig på sjukdomen och kunna skapa en en god relation till patienten. Det kan anses fel att påtvinga en person med anorexia nervosa vård, men kan vara livsavgörande. Slutsats. Utveckling av vården vid anorexia nervosa bör ständigt utvecklas utifrån patientens behov i takt med att samhället förändras.

Die Arbeit befasst sich mit der Internetnutzung von psychiatrischen Patienten. Das Angebot an Therapien für Patienten mit psychiatrischen Erkrankungen steigt seit Jahren. Auch die Menge an Informationen, welche vor allem online zu bekommen sind, wird immer größer. Allerdings gibt es nur wenige Informationen zur Internetnutzung von psychiatrischen Patienten im Vergleich zur Gesamtbevölkerung. Sind psychiatrische Patienten bezüglich Zugang zum Internet und Nutzung von Internetinformationen und -therapien benachteiligt?

Bakgrund: Trauma är den vanligaste dödsorsaken bland personer under 45 år i Sverige. Ett traumaomhändertagande på akutrummet innebär att det är många olika professioner som systematiskt arbetar kring patienten. Detta kan för patienten medföra att arbetet är alltför inriktat på att följa vissa rutiner, istället för att fokusera på patientens individuella behov, vilket sin tur kan leda till att patienten bemöts som ett objekt och delaktigheten kan bli hotad Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelse av delaktighet på ett akutrum i samband med trauma. Metod: En kvalitativ studie baserad på sex semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades enligt en modell för kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att patienter upplevt att de får information under hela traumaomhändertagandet. Detta ledde till att patienterna kände sig sedda, mindre rädda och tryggare. Dock framkom brist i information om omfattningen av skadorna samt eventuell kommande vård. Hinder för att patienten skulle göras delaktig beskrevs som; att vara fastspänd på en spineboard, att inte få tillräckligt med information och att personalen arbetar systematiskt samt genomför undersökningar som måste göras. Trots detta visade det sig att patienter ändå upplever ett gott omhändertagande på akutrummet i samband med trauma. Slutsats: Ömsesidig kommunikation, tillräcklig information och ett bra bemötande visade sig vara en förutsättning för att delaktighet ska kunna uppstå.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en folksjukdom som ökar globalt. För att förhindra progression av typ 2 diabetes (T2D) behöver personen leva ett sundare liv. En bra balans mellan fysisk aktivitet, kost och medicinering kan vara avgörande i behandlingen av T2D. Egenvård är även en viktig del av behandlingen. Syfte: Syfte med denna litteraturstudie är att beskriva hur personer med diabetes typ 2 upplever sin egenvård. Metod: En allmän litteraturstudie som består av 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Vid analysering av artiklarna används tematisk innehållsanalys. Resultat: Två huvudteman identifierades, Hantering av egenvård samt subteman: Hinder och motivation till egenvård, Utmaningar med glukoskontroll, Utmaningar med kost, Utmaningar med fysiskaktivitet samt Utmaningar med medicinering. Andra huvudtema var Stöd vid egenvård samt subtema: Stöd från närstående och vänner samt Bristande stöd från hälso- och sjukvården. Resultaten visade att egenvård vid diabetes upplevdes utmanande, på grund av alla krav som sjukdomen ställde i vardagen. Slutsats: Det finns många hinder för att patienter med T2D skall kunna hantera sin egenvård. Det finns även kunskapsbrister både hos personer med T2D och deras närstående, när det kommer till sjukdomen och egenvårdshantering.

Patienter inför operation känner ofta oro, ångest och rädsla. Den komplexa och tekniska operationsmiljön kan skapa oro, ångest och rädsla för det okända. Denna fysiska och psykiska stress kan leda till ökad postoperativ smärta, längre sjukhusvistelse och en ökad användning av smärtstillande läkemedel. I den snabba och utmanade operationsmiljön kan operationssjuksköterskor ha svårt att förbereda sig noggrant för att ge optimal omvårdnad. Att involvera patienten, skapa utrymme för deras önskemål och ge dem en känsla av delaktighet i vården är avgörande för att minska oro, ångest och rädsla samt förbättra den perioperativa vården. Syftet med studien var att beskriva perioperativa interventioner som kan lindra oro, ångest och rädsla hos patienter. Det är en systematisk litteraturstudie med kvantitativ design. Databaserna Cinahl och Scopus tillämpades. 12 artiklar analyserades utifrån Bettany-Saltikov &amp; McSherrys (2016) analysmodell för kvantitativ metod. Resultatet består av fem kategorier: musikterapi och bildspel skapar en lugnande och stödjande miljö, virtuell verklighet som avledning, avslappningsövningar, aromaterapi – ett sätt att skapa inre närvaro och närhet som stöd. Studien visade att interventioner, såsom musikterapi, bildspel, VR, avslappningsmetoder, aromaterapi och närhet, är fördelaktiga för att minska oro, ångest och rädsla i perioperativ vård. Kombinationer av dessa interventioner visar positiv resultat. Anpassning av interventioner efter patienternas individuella preferenser är viktig. Personcentrerad vård och omtänksamma vårdåtgärder bidrar till att minska oro, ångest och rädsla, vilket kan förbättra även den postoperativa återhämtningen.

Bakgrund: Hjärtsvikt är vanligt förekommande sjukdom i den svenska befolkningen och även en vanlig orsak till sjukhusinläggning. Egenvård är en viktig del i behandlingen. Bristande egenvård kan vara en bidragande orsak till försämring vid hjärtsvikt vilket både kan leda till onödigt lidande för patienten och leda till stora kostnader för sjukvården. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters erfarenheter av egenvård i samband med hjärtsvikt, samt beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: Deskriptiv litteraturstudie. Elva vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna söktes via databaserna Pub Med. Artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderades. Resultatet analyserades genom att bearbeta artiklarna två tabeller och markera med färg och sammanställdes. Resultat: Resultatet i studien visar på att patienter med hjärtsvikt ofta lider av någon form av psykisk ohälsa. Patienter med hjärtsvikt har ofta goda kunskaper i egenvård. Dock medverkar depression eller annan form av psykisk ohälsa till minskad följsamhet i egenvård på grund av sänkt initiativförmåga. Slutsats: Att sjukdomen hjärtsvikt är multidimensionell och påverkar psyket negativt leder till minskad förmåga i att utföra egenvård. Familjestöd, patientutbildning och snabb respons från sjukvård har visat sig ha goda effekter på egenvård. Likaså bidrar en stark familj och god ekonomi till bättre egenvård. / Background: Heart failure is a common disease in the Swedish population and also a common cause of hospitalization. The self-care is an important part of the treatment. Lack of self-care can be a contributing factor to the worsening of heart failure, which both can lead to unnecessary suffering for the patient and lead to large costs for health care Aim: The purpose of this study was to describe patients' experiences of self-care associated with heart failure and describe the articles included data collection method. Method: Descriptive literature. Eleven scientific articles were included. Articles were searched using PubMed. Articles with qualitative and quantitative approach included. The results were analyzed by processing the articles two tables and mark with paint and compiled Result: The results of the study show that patients with heart failure often suffer from some form of mental illness. Patients with heart failure often have good knowledge of self-care. However participates depression or other forms of mental illness to reduced adherence to self-care because of reduced initiative. Conclusion: Disease heart failure is multidimensional and affects the psyche negatively leading to reduced ability in performing self-care. Family support, patient education and quick response from health care have been shown to have positive effects on self-care. Also contributing a strong family and good economics to better self-care.

<p>This essay uses the concept of performativity to illustrate how identity change and the possibility to shape one’s identity, agency, are treated in Michael Ondaatje’s The English Patient. Originally a theory introduced by queer theorist Judith Butler, performativity explains how a sense of identity stems not from innate qualities but from behaviour, or stylized acts, that is regulated by the norms of society. These acts are not the effect but the cause of a sense of identity. Butler argues that since identity is shaped through interplay between the individual and society, it can be actively re-shaped, and that there thus is a possibility for the individual to achieve agency. As other theorists have pointed out, there are great difficulties and dangers in trying to subvert one’s identity in undesired directions. Some writers even question the suggestion that active identity change is at all possible. These theoretical ideas are fruitfully illuminating when reading The English Patient, where identities are shaped and re-shaped through performative patterns. By looking at the main characters of the novel, it becomes clear that while identity change is possible, most characters are not in control of these changes. Only characters that try to re-shape uncontroversial aspects of identity manage to achieve agency. This paper shows that not only does the text point to the dangers of trying to subvert controversial aspects of one’s identity. It also points to the difficulties of disentangling oneself from the societal mechanisms that one tries to oppose, and hence to the multilayered difficulties of achieving agency. While identities in The English Patient are not fixed but change, identity change only rarely entails agency.</p>

This essay uses the concept of performativity to illustrate how identity change and the possibility to shape one’s identity, agency, are treated in Michael Ondaatje’s The English Patient. Originally a theory introduced by queer theorist Judith Butler, performativity explains how a sense of identity stems not from innate qualities but from behaviour, or stylized acts, that is regulated by the norms of society. These acts are not the effect but the cause of a sense of identity. Butler argues that since identity is shaped through interplay between the individual and society, it can be actively re-shaped, and that there thus is a possibility for the individual to achieve agency. As other theorists have pointed out, there are great difficulties and dangers in trying to subvert one’s identity in undesired directions. Some writers even question the suggestion that active identity change is at all possible. These theoretical ideas are fruitfully illuminating when reading The English Patient, where identities are shaped and re-shaped through performative patterns. By looking at the main characters of the novel, it becomes clear that while identity change is possible, most characters are not in control of these changes. Only characters that try to re-shape uncontroversial aspects of identity manage to achieve agency. This paper shows that not only does the text point to the dangers of trying to subvert controversial aspects of one’s identity. It also points to the difficulties of disentangling oneself from the societal mechanisms that one tries to oppose, and hence to the multilayered difficulties of achieving agency. While identities in The English Patient are not fixed but change, identity change only rarely entails agency.

University, Diss.--Mannheim, 2006.