Patienter med demenssjukdom utgör i dag en stor patientgrupp som kommer att öka i framtiden. Demenssjukdomar har under senaste årtionden uppmärksammats som ett växande hot mot folkhälsan. I mötet med en patient med demenssjukdom finns det en rad svårigheter bland annat svårigheten i att kommunicera för att dessa patienter ska bli förstådda och bekräftade i omvårdnaden krävs det att personalen har den kunskap motivation och kraft som behövs för att förstå patienten. Syftet med litteraturstudien var att belysa strategier som underlättar kommunikationen. Arbetet är en litteraturstudie baserat på 11 vetenskapliga artiklar inom området. Resultatet visar att strategier för att underlätta kommunikationen både verbalt och icke-verbalt mellan sjuksköterskan och patienten med demenssjukdom har en stor betydelse för ett bra omhändertagande av patienten. Där kunskap om hur sjuksköterskan ska kommunicera med patienten på bästa sätt är centralt. Resultatet visar återkommande att en bekräftande attityd, kroppsspråket, ögonkontakten, röstvolymen, beröring, och ett tillåtande klimat är viktiga faktorer som gör att patienten trots graden av demenssjukdom ökar sitt självförtroende så pass mycket att en ömsesidig interaktion är möjlig och det ger också patienten en chans till att bli förstådd och bekräftad. För att kunna bemöta patienter med demenssjukdom behövs en gemensam värdegrund och riktlinjer för omhändertagandet. Framtida forskning föreslås handla om att utveckla bra strategier i kommunikationen som bygger på den kvarvarande kognitiva förmågan som patienten har.

No description available.

No description available.

Anorexia nervosa is a severe and multifaceted eating disorder generally found in the female population. Throughout anorectic starvation relationship related conflicts revolving round power and autonomy are bound to happen. For that reason the most crucial part of treatment should be to build a trusting relationship.The aim of this study was to describe relationship promoting strategies a nurse can use during care of anorexia nervosa patients. This literature study derives from a qualitative analysis of scientific articles. The findings indicate on five different strategies a nurse can use during care of anorexia nervosa patients. All five strategies are described in the following themes: see the person behind the disease, offer control and freedom of choice, offer support, inspire with confidence, and the significance of reflection. For good result they demand the nurses utmost interest in patients and work, or else a relationship is likely not to be established.

Äldre patienter som har risk för undernäring eller är undernärda är vanligt förekommande på svenska sjukhus. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att förebygga undernäring hos äldre patienter (65+) på sjukhus. En beskrivande litteraturstudie genomfördes där författarna granskade elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och Mosby´s index. Resultatet i studien visade att det finns flera olika mätmetoder för att upptäcka undernäring eller risk för undernäring hos äldre patienter inneliggande på sjukhus. Sjuksköterskan kunde vara uppmärksam på olika riskfaktorer för undernäring. För att förebygga alternativt åtgärda undernäring eller risk för undernäring kunde sjuksköterskan använda sig av vårdplaner avseende nutrition. Dialog och samarbete mellan olika yrkeskategorier var viktigt och det var av värde om sjuksköterskan hade kunskap och intresse om nutritionsfrågor. Sjuksköterskan kunde även ge näringsdrycker, anpassa kosten och se över måltidssituationen för patienterna. Slutsatsen av denna studie var att sjuksköterskan kunde ta hjälp av olika mätmetoder, använda sin kliniska blick och erfarenhet och sedan sätta in olika omvårdnadsåtgärder för att upptäcka och förebygga undernäring eller risk för undernäring hos äldre patienter på sjukhus.

Senior citizens require a healthy oral cavity and healthy teeth in order to eat, speak and preserve their well-being. With age we know that the incidence and prevalence of diseases and symptoms originating from the oral cavity are more common compared to younger age groups. Senior citizens are the fastest growing population on earth, thus the need of healthcare providers with knowledge and skills in oral healthcare are in great demand.  The purpose of this thesis is to identify oral healthcare interventions and educational interventions which have been shown to improve oral health of residents over 65 years of age.  A literature review was conducted in which 15 scientific articles were scrutinized. Databases used were PubMed, Cinahl and Scopus. The results imply that good oral healthcare not only improve the oral health of senior citizens, but also prevents the occurrence of other diseases such as pneumonia and  improve the overall quality of life. The studies also showed that caregivers knowledge, awareness and self-esteem in their work with oral care increased by means of oral hygiene education.  Our conclusion is that oral hygiene education of caregivers are effective only in the short term perspective. Therefore, based on our sources, we conclude that in order to create a solid long term solution in the field of oral healthcare, which enable these positive effects of  preventive care measurements to prevail, specific educational program which address these issues must be developed.

Bakgrund: Suicid är ett stort problem i Sverige då det är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen 15-44 år. Varje år dör ca 1500 människor i Sverige till följd av suicid. Sjuksköterskan spelar en viktig roll när det gäller omvårdnaden av suicidnära patienter. Trots detta finns det få studier som belyser mötet med suicidnära patienter ur sjuksköterskans perspektiv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om vad som är viktigt i mötet med suicidnära patienter. Metod: För att beskriva vad som är viktigt i sjuksköterskans möte med suicidnära patienter valdes en kvalitativ ansats med intervjuer som datainsamlingsmetod. Fem sjuksköterskor inom psykiatrin intervjuades. De transkriberade intervjuerna analyserades genom kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Två huvudkategorier framkom ur analysen: Viktiga faktorer i mötet med suicidnära patienter och Faktorer som försvårar mötet med suicidnära patienter. Ur resultatet framkom flera viktiga faktorer i mötet med suicidnära patienter. Sjuksköterskans bemötande visade sig ha en stor betydelse för den suicidnära patientens omvårdnad. Slutsats: I studien framkom det tydligt att hopp, lyhördhet, närvaro, bekräftelse och tydlighet är viktiga faktorer i mötet med suicidnära patienter. Sjuksköterskan kan genom ett bemötande som präglas av dessa faktorer skapa en relation där patientens hälsa och välbefinnande kan främjas.

Syftet med denna uppsats är att undersöka arten av och betydelsen av patientarbetet på Säters hospital mellan perioden 1912-1942.Det använda källmaterialet är årsberättelser, ekonomiska översikter, utgående skrivelser, skrivelser från Medicinalstyrelsen, protokoll och bilagor samt personalrullar från perioden mellan 1912-1942. Utifrån detta material så har arbetets omfattning sammanställs och även har innehållet av arbetet undersökts. Arbetets omfattning och innehåll har undersökts ur ett könsperspektiv. Betydelsen av arbetet har undersökts utifrån två perspektiv, det terapeutiska samt den ekonomiska betydelsen. När det gäller den ekonomiska betydelsen har man utgått från den enskilda patienten men även hospitalet. Resultaten visar, att när det gäller arbetets omfattning ökade antalet arbetstimmar radikalt efter 1930-talet eftersom arbetsterapin blev en mer accepterad form av terapi. När det gäller antalet arbetstimmar mellan könen var männen dominerande. Arbetets innehåll var fördelat efter kön samt efter vilken avdelning man var inlagd på. Det som styrde fördelningen av arbetet mellan könen var de traditionella uppfattningarna om könsrollerna. Den terapeutiska betydelsen var av mer betydelse för patienterna än den ekonomiska, medan den ekonomiska betydelsen var starkare för hospitalet.

Studien hade till syfte att beskriva faktorer som var av vikt i bemötandet av patienter inom palliativ vård och genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Artiklar har sökts i olika databaser samt via manuell sökning. Sökorden som har använts var palliative care, caring, patients, end-of-life, hospice, cancer, needs, support och experience. Antal granskade artiklar var 11. Granskningen resulterade i fyra faktorer; information, kommunikation, känslomässig dimension och delaktighet i vården. Faktorerna omformulerades till teman enligt följande: Vikten av kunskap för att kunna ge information, Kommunikation mellan vårdpersonal och patient, Känslor som kan uppstå i livets slutskede och Patienternas delaktighet i vården. Informationen var viktig för att patienten skulle veta vad sjukdomen innebar och vad som kom att hända i framtiden. Vårdpersonalen fick känna av hur mycket information patienten kunde ta emot och hur mycket de ville veta om sjukdomen. Upprepning av informationen fick ges för att patienterna inte tidigare kunde smälta all information som de fått. Kommunikationen var grunden för att ett bemötande skulle kunna uppstå. Med kommunikationens hjälp byggdes relationer och förtroende upp mellan vårdpersonal och patienter, vilket var en förutsättning för att ge en god omvårdnad. Det var svårt för vårdpersonal som inte var specialiserade inom palliativ vård att kunna bemöta patienterna på ett tillfredsställande sätt. Patienterna upplevde att de fick en bättre vård av den specialiserade vårdpersonalen. Patienterna upplevde många olika känslor under sjukdomstiden. Frustration och maktlöshet för sjukdomen var vanliga upplevelser. Det var svårt för patienterna att släppa kontrollen över sin situation. Frustrationen upplevdes på grund av att de fick be vårdpersonalen om hjälp med de saker som de själva hade klarat av tidigare. Delaktighet i vården var en annan faktor som patienterna upplevde som viktig. De fick då vara med och bestämma över sin situation och sitt eget liv så långt det var möjligt.

Syftet med denna studie var att, utifrån patient-, sjuksköterskestudent- och handledarperspektiv beskriva upplevelser av vård och handledning under sjuksköterskeutbildningens verksamhetsförlagd utbildning enligt en bestämd handledningsmodell. Sex patienter vid en medicinsk klinik på ett länslasarett, två sjuksköterskestudenter i verksamhetsförlagd utbildning samt tre handledare som handledde enligt en bestämd handledningsmodell intervjuades. Studien utgick från en kvalitativ metod med innehållsanalys. I patientintervjuerna identifierades två teman och fyra kategorier. I temat ”trygghet och en upplevelse av delaktighet” beskrev patienterna att sjuksköterskestudenten såg patientens omvårdnadsbehov samt att patienten upplevde en delaktighet i sjuksköterskestudentens utbildning. Samtliga patienter kunde se sin egen betydelse i att studenterna gavs möjlighet till erfarenheter inför sin kommande yrkesroll. Studenterna upplevdes som kunniga och observanta. Patienterna kände också en trygghet i att handledaren fanns i bakgrunden men beskrev i temat ”otrygghet” en känsla av otrygghet i vissa tänkta situationer. I studentintervjuerna identifierades tre teman och sju kategorier. I temat ”förankrat i organisationen” upplevde studenterna att de gavs tid till handledning och kunde, tillsammans med sin handledare, planera och förbereda omvårdnadsåtgärder innan mötet med patienten skedde. Studenterna framhöll vikten av reflektion som ett verktyg i handledningen. I handledarintervjuerna identifierades tre teman och elva kategorier. Handledarna upplevde inom temat ”trygghet och självständighet för studenten” möjligheten att ge studenten tid. Möjligheten till detta utgjordes av de frikopplade dagar som ingår som en del i denna handledningsmodell då handledaren kunde ägna sig åt studenten utan medverkan i ordinarie sjuksköterskearbete på avdelningen. Inom temat ”stimulerande och utmanande handledarroll” beskriver handledarna bland annat balansen mellan kontroll och ansvar. Handledarna poängterade också vikten av stöd i organisationen för handledning inom temat ”stöd i organisationen”.