<p>Bakgrund: Suicid är ett stort problem i Sverige då det är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen 15-44 år. Varje år dör ca 1500 människor i Sverige till följd av suicid. Sjuksköterskan spelar en viktig roll när det gäller omvårdnaden av suicidnära patienter. Trots detta finns det få studier som belyser mötet med suicidnära patienter ur sjuksköterskans perspektiv.<em> </em>Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om vad som är viktigt i mötet med suicidnära patienter.<em> </em>Metod: För att beskriva vad som är viktigt i sjuksköterskans möte med suicidnära patienter valdes en kvalitativ ansats med intervjuer som datainsamlingsmetod. Fem sjuksköterskor inom psykiatrin intervjuades. De transkriberade intervjuerna analyserades genom kvalitativ manifest innehållsanalys.<em> </em>Resultat: Två huvudkategorier framkom ur analysen: Viktiga faktorer i mötet med suicidnära patienter och Faktorer som försvårar mötet med suicidnära patienter. Ur resultatet framkom flera viktiga faktorer i mötet med suicidnära patienter. Sjuksköterskans bemötande visade sig ha en stor betydelse för den suicidnära patientens omvårdnad.<em> </em>Slutsats: I studien framkom det tydligt att hopp, lyhördhet, närvaro, bekräftelse och tydlighet är viktiga faktorer i mötet med suicidnära patienter. Sjuksköterskan kan genom ett bemötande som präglas av dessa faktorer skapa en relation där patientens hälsa och välbefinnande kan främjas.</p>

Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur patienter som är hiv-positiva upplever att de blir bemötta av sjuksköterskor inom vården. För att svara på detta syfte har en kvalitativ intervjustudie med beskrivande design genomförts. Deltagarna i studien rekryterades utefter ett bekvämlighetsurval och antalet deltagare var sex stycken. För att utföra intervjuerna användes en semistrukturerad frågeguide med öppna frågor. Det insamlade materialet bearbetades med hjälp av en kvalitativ, manifest innehållsanalys. Resultatet visade att hiv-positiva patienter upplever ett generellt gott bemötande av sjuksköterskor inom vården. Det framkom även att erfarenhet och kunskap inom området utgjorde ett viktigt element för ett gott bemötande. Dock framkom det att några deltagare även upplevt ett mindre bra bemötande av sjuksköterskor. Resultatet visade vidare att det dåliga bemötandet många gånger grundade sig i okunskap kring ämnet samt rädsla för att själv bli smittad. Författarna kunde, utifrån deltagarnas mening, identifiera ett behov av mer utbildning inom detta område. Det är enligt författarna även av stor vikt att vidare forskning fokuserar på vad som kan bidra till bättre attityd och bättre inställning hos sjuksköterskor som vårdar hiv-positiva patienter. / The aim of the present study was to describe hiv-positive patients’ experience of treatment-related contacts with nurses within hospital care. An interview study based on qualitative methodology with a descriptive design was used. Six participants were recruited according to a practical sample selection method. A semi-structured interview guide with open questions was chosen. The collected material was examined with the help of a qualitative, manifest content analysis. The result showed that hiv-patients experienced a good general treatment by nurses in care. Additionally, it was shown that experience and knowledge within the field constituted an important factor for a positive experience. However, a few of the participants also experienced a less positive attitude from nurses. This was interpreted as related to lack of knowledge and fear of contamination. The authors could identify a need for more education of nurses within the field. The authors conclude that further research is needed to understand what might contribute to a better treatment-related attitude among nurses who treat hiv- patients.

Bakgrund: Cancer är en de vanligaste sjukdomarna i världen och som sjuksköterska kommer man möta cancersjuka patienter med behov av vård och omsorg under sin sista tid i livet, oavsett vart man är yrkesverksam. Att drabbas av svår sjukdom och hamna i ett palliativt tillstånd kan vara svårt för patienten att hantera. Sjuksköterskan bör ha kunskap för att kunna lindra lidande och främja välbefinnande hos patienten i detta skede. Syfte: Syftet med studien är att belysa palliativa patienters erfarenheter av att leva med cancersjukdom i livets slutskede. Metod: Systematisk litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar. Deduktiv analys där författarna använt De 6 S:n – En modell för personcentrerad palliativ vård som teoretisk referensram. Resultat: Patienternas erfarenheter av den sista tiden i livet presenterades som fyra teman med sju subteman. I resultatet framkom att sociala relationer var viktiga för patienterna samt att behålla autonomi och undvika beroende av andra. Patienterna ville känna sig som en del i ett sammanhang för att känna en meningsfull tillvaro. Patienterna försökte klara av situationen genom att förbereda för döden men de kunde känna positivitet trots sjukdomen. Slutsats: Trots livshotande sjukdom är många patienter positiva sista tiden i livet och försöker leva livet så att sjukdomen inkräktar minsta möjliga på deras liv.

Diss. Växjö : Växjö universitet, 2007.

No description available.

Bakgrund: Varje år påbörjar cirka 1000 personer hemodialys i Sverige och cirka 3000 personer erhåller behandlingen på en permanent basis. När njurfunktion är kraftigt nedsatt, uppträder symtom som diagnostiseras som njursvikt. Patienten behöver då hemodialys vilket innebär att en maskin renar patientens blod när njurarna inte längre klarar av det. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av att leva med hemodialys. Metod: Litteraturstudiens resultat består av tio kvalitativa artiklar som söktes upp på databaserna Cinahl och PubMed. En manifest innehållsanalys enligt Hällgren och Graneheim- Lundman gjordes och analysprocessen hade ett induktivt förhållningssätt. Resultat: Påvisade att patienten påverkas både kortsiktigt av behandlingen vilket framförallt skapade begränsningar men även andra problem i vardagen. Långsiktigt påverkades patienten då den ovissa framtiden präglade patienternas tankar. Slutsats: Upplevelsen av att leva med hemodialys var att patienternas liv begränsades och de förlorade sin autonomi. Deras sociala relationer förändrades på grund av att de inte längre kunde vara med på sociala aktiviteter. De upplever en oviss framtid men ett hopp om en njurtransplantation var ständigt närvarande hos patienterna.

No description available.

No description available.

No description available.

Background: Pervious research indicates that communication between patient and nurse has shortcomings. For the nurse, difficulties in care giving may emerge when the nurse and patient cannot understand each other. Research also shows that patients’ participation in their care become more difficult by lack of communication. The care giving of patients who speak a different language is seen as a challenge by the nurse. Shortages in knowledge among nurses how to mediate communication to patients who do not speak Swedish. Aim: To illuminate Swedish nurses communicating with non-Swedish speaking patients at a Swedish ward. Method: Empirical study with qualitative approach, five individual interviews with nurses have been carried out and analysed according to a qualitative content analysis. Result: The nurses experienced immense difficulties in care giving of non-Swedish speaking patients when the communication did not function. Deficiencies were almost impossible to avoid when giving care, which created frustration and despair. Interpreter is an important tool, however the resources are limited which the nurses experienced as a problem. That relatives are available were seen as a reassurance for the patient and the nurse. More knowledge about different cultures is important to be able to give equal care to all. Conclusions: The nurses perceive shortcomings in communication with non-Swedish speaking patients.