Bakgrund: Närmare hälften av alla kända graviditeter leder till missfall. Alla fertila kvinnor kan drabbas. Den aktuella definitionen på missfall i Sverige är då ett foster föds död före vecka 22. En graviditet innebär många förändringar för en kvinna, både kroppsligt och själsligt. En planerad graviditet medför dessutom en stor förväntan och lycka. Vid det akuta omhändertagandet vid misstanke om missfall krävs ett högst professionellt bemötande då prognosen ofta ser mörk ut. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av upprepade missfall. Metod: Den kvalitativa intervjustudien baserades på fem intervjuer. Dessa intervjuer bearbetades sedan enligt en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2012). Resultat: Resultatet av studien visar att kvinnor med upprepade missfall upplevde ett stort lidande som förändrade deras livsvärd för alltid. Detta uttryckte sig bland annat i känslor som sorg, ilska och avundsjuka. Kategorierna som framkom var förändrad livsvärld, förändrad levd kropp, och bristande vårdrelation. Slutsats: Kvinnor som drabbats av upprepade missfall kräver ett professionellt vårdande där vårdgivaren innehar en stor kunskap om ämnet och det lidande som det innebär. Detta för att undvika att kvinnorna drabbas av ett vårdlidande.

Background: Patients with heart failure is a patient group growing in numbers, the most common treatment focuses on reliving symptoms and the only cure is heart transplantation. Objective: Aim of the study was to illuminate patients' experiences of living with heart failure at his home. Method: Qualitative design, with a manifest content analysis. The results are based on 12 scientific articles.  Results: Patients with heart failure find that the disease is limited to their daily lives through mental illness and physical symptoms. The short comings of given information to the Patients are a necessary element to include in the planning for Patients future life. The Patients are experiencing that their lives are hanging on a thread as their life is running out, giving anxiety and worries. The need for palliative care is great, but is experienced by patients as containing large gaps. Discussion: Heart failure is a hidden disease, where patients with heart failure often feel like a burden on the environment. Dependence on other people gives a feeling of hope and hopelessness. Conclusion: information plays a large role in how patients with heart failure are able to live with their everyday lives.

Introduktion: Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en vanlig kronisk mag- och tarmsjukdom. Sjukdomens olika symtom orsakas av en störning i mag- och tarmkanalen. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva patienters upplevelse av att leva med IBS. Metod: Polit och Becks niostegsmodell användes i litteraturstudien. Litteratursökningen genomfördes i PubMed och CINAHL. En urvals- och kvalitetsgranskning är genomförd. Resultatet baserades på åtta kvalitativa och två kvantitativa artiklar. Resultat: Resultatet redovisades i tre teman existentiell upplevelse, upplevelser av hinder i vardagen och upplevelser av att hantera sjukdomen med tillhörande kategorier. Personer med IBS upplevde negativa känslor på grund av sjukdomens symtom i form av konstant oro och ångest relaterad till sjukdomens oförutsägbarhet. Sjukdomen var ett hinder för att utföra vardagliga aktiviteter. Ett undvikande beteende och en social isolering utvecklades. Personer med IBS använde sig av olika strategier för att hantera sjukdomen. De tyckte varken anhöriga eller hälso- och sjukvården förstod dem och upplevde att de inte fick tillräckligt med stöd. Något som däremot upplevdes givande för att hantera sjukdomen, var att få samtala och byta erfarenheter med andra människor med IBS. Slutsats: Personer med IBS upplever sig ha en försämrad livskvalité. Mer kunskap behövs om hur personer IBS upplever och hanterar vardagliga situationer och symtom. Detta för att upplevelserna och erfarenheterna kan föras vidare till andra personer med sjukdomen.

Bakgrund Suicid är idag en av de vanligaste dödsorsakerna för både män och kvinnor i Sverige. Efter ett suicidförsök där patienten söker sjukvård blir det initiala mötet med hälso- och sjukvårdspersonalen en viktig del i processen att återgå till en meningsfull tillvaro. Patient och närstående står inför att tackla det stigma som ett suicidförsök innebär. Många känner skam, rädsla och känsla av misslyckande och behöver ofta professionellt stöd. Hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande är i dessa fall betydande för hur de drabbade hanterar situationen och kan gå vidare.  Syfte Att beskriva hälso- och sjukvårdspersonalens attityd vid arbete med suicidnära patienter.  Metod För att besvara syftet utfördes en litteraturstudie. Sökningar genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. Totalt inkluderades 13 artiklar; 12 från databassökningarna och en artikel efter att manuella sökningar utförts. Artiklarna som inkluderades är originalartiklar och peer reviewed.  Resultat Överlag hade hälso- och sjukvårdspersonal positiva attityder mot de suicidnära patienterna. De kände sympati för patienter och en hög vilja att vårda patientgruppen. Faktorer som kan påverkade attityderna var kön, ålder, utbildningsnivå, yrkeskategori och arbetsmiljö.  Slutsats Trots generellt positiva attityder efterfrågar hälso- och sjukvårdspersonal i flera studier mer kunskap för att förbättra attityder och förhållningssätt till patienter som försökt begå suicid. Sannolikt är att utbildning är nyckeln till bättre attityder hos personalen, med mer respektfullt bemötande och acceptans för denna patientgrupp. Vidare forskning behövs dock kring vilken utbildningsform som ger bäst resultat samt vad utbildningen skall innehålla.

Kommunikation, lärande och sociala relationer är tre grundstenar som ingår i begreppet delaktighet. Möjligheten att få ta del i sin omvårdnad kan påverka vården på ett sätt som är mer gynnsamt för patienten. I omvårdnaden är begreppet KASAM kärnan. Syftet med studien var att genom en litteraturstudie beskriva patienters upplevelser av delaktighet inom slutenvård utifrån KASAM:s komponenter efter att ha varit inskriven på en vårdavdelning. Syftet var även att granska urvalsmetod samt dataanalys i de vetenskapliga artiklar som studerades. En beskrivande användes för att svara på syftet. Artiklarna söktes på ett systematiskt sätt, sammanställdes, granskades kritiskt för att sedan sammanställas i resultatet. Artiklar söktes i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. 11 artiklar inkluderades i resultatet. I resultatet framkom det att ha kontroll över sin situation ansågs vara en avgörande del i delaktighet. Begriplig information, att få vara delaktig i beslut kring sin omvårdnad, engagerade sjuksköterskor, ömsesidig respekt och kommunikation mellan patienter och sjuksköterskor var viktigt för att patienterna skulle uppleva trygghet och få kontroll över sin situation. Även empatiska, motiverande och lyhörda sjuksköterskor, att bli hörd och få önskemål uppfyllda och begränsad mängd sjuksköterskor bidrog till en känsla av trygghet och kontroll över patienternas situation. Urval och dataanalys presenterades i 10 av de 11 vetenskapliga artiklarna. Slutsatsen var att patienterna upplevde delaktighet som en meningsfull del i sin omvårdnadssituation. Begriplig information var en viktig komponent för att kunna hantera sin situation. Om sjuksköterskorna kunde använda sig av ett begripbart språk vid kommunikation gynnade det delaktigheten och patienterna blev tryggare. / Communication, learning and social relations are three elements contained in the concept of participation. The opportunity to take part in their care may influence health care in a way that is more beneficial to the patient. The keystone in nursing is SOC. The aim of this study was to describe inpatients experience of participation by using the concept of SOC. Another aim of this study was to examine the samplings and data collection of the scientific articles used to collect data in this study. A descriptive literature review was used to answer the aim. Articles were searched systematically, compiled, examined critically and then compiled the results. Articles were searched in the databases Cinahl, PsycInfo and PubMed. 11 articles were included in the results. The result shows that to have control over their situation was considered an essential part of participation. Understandable information, to be involved in decisions about their care, dedicated nurses, mutual respect and communication between patients and nurses was important for patients to experience security and gain control over the situation. Though empathetic, motivating and attentive nurses, to be heard and wishes fulfilled and the limited amount of nurses contributed to a sense of security and control of the patients' situation. Sampling and data analysis presented in 10 of the 11 scientific articles. The conclusion was that patients experienced participation as a meaningful part of their care situation. Intelligible information was an essential component to manage their situation. If nurses could use a comprehension offense language when communicating favored the inclusion and patients became more confident.

Många äldre patienter har idag flera sjukdomar och många läkemedel eftersom detta är den vanligaste behandlingsformen. Med antal läkemedel ökar risken för läkemedelsbiverkningar samt sämre livskvalitet och välbefinnande för patienten. Läkemedelsgenomgångar är till för att se över vilka läkemedel patienten använder och varför dessa läkemedel är ordinerade. Även nyttan och risker för läkemedelsbiverkningar ses över. Syftet är att undersöka distriktssköterskans erfarenheter av läkemedelsgenomgångar hos äldre patienter inom den kommunala hälso- och sjukvården. För att uppnå syftet i denna studie har författarna använt sig av kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes med halvstrukturerade intervjuer med sju distriktssköterskor och tre sjuksköterskor inom olika stadsdelar i en stad i Västra Götaland. Studien visar att distriktssköterskans erfarenheter av läkemedelsgenomgångar inom hemsjukvård och särskilda boenden är att det finns brister och hinder som kan påverka patientsäkerheten. Studien visar också att distriktssköterskor känner stort ansvar när det kommer till patientens läkemedelsanvändning, livskvalitet och välmående. Vidare saknas det ordentliga riktlinjer och ansvarsuppdelning vid läkemedelsgenomgångar. Studien visar även att ökad läkemedelsanvändning kan påverka miljö negativt samt att läkemedelsbiverkningar innebär onödiga kostnader för samhället och onödigt lidande för patienten.

Bakgrund Humant immunbristvirus (HIV) är en kronisk infektionssjukdom som gör att kroppens immunförsvar bryts ned. Det är en allmänfarlig sjukdom som faller under Smittskyddslagen vilket innebär att patienten måste informera hälso- och sjukvårdspersonal och eventuellt sin sexualpartner om sin sjukdom. Inget botemedel mot HIV har ännu utforsakts men effektiva bromsmediciner gör att patienter med HIV kan leva ett gott liv. Det finns olika fördomar om HIV som bland annat har grundats i att sjukdomen är självförvållad. Diskriminering av patienter som lever med HIV är ett stort problem i världen, då samhällets negativa attityder kan komma att påverka hälso- och sjukvårdspersonalens värderingar och inställningar till mötet av denna patientgrupp. Beroende på hur HIV – positiva patienter upplever mötet med hälso- och sjukvårdspersonal läggs en grund för hur vården kommer att utformas och därmed kan HIV – positiva patienters inställningar till vården påverkas. World Health Organization poängterar att alla patienter har rätt till en god vård och att diskriminering av patienter inom vården är förbjudet. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva hur patienter med HIV upplever mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod En litteraturöversikt med kvalitativ ansats har genomförts för att skapa en helhetssyn i hur patienter med HIV upplever mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. I studien användes totalt 17 artiklar för att besvara studiens syfte. Dessa artiklar granskades enligt Sophiahemmets granskningsmall för vetenskapliga artiklar. Resultat Resultatet visade att patienter med HIV både har negativa och positiva erfarenheter och inställningar till hälso- och sjukvården. Beroende på hälso- och sjukvårdspersonalens inställningar till mötet med HIV- positiva patienter upplevs antingen positiva eller negativa attityder. Resultatet pekade även på att rädsla var en återkommande faktor i samband med hälso- och sjukvård. Slutsats Då humant immunbristvirus (HIV) är en smittsam infektionssjukdom som grundar sig på fördomar som kan påverka patientens möte med hälso- och sjukvårdspersonal. Det är av den anledningen viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal reflekterar över sitt möte med denna patientgrupp så att patienter med HIV kan uppleva ett gott möte med hälso- och sjukvården vilket även kommer att resultera i en bättre personcentrerad vård.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund: År 2016 drabbades 7500 kvinnor i Sverige av bröstcancer. Kvinnor förväntas vara delaktiga i beslut angående behandling vilket skapar olika upplevelser som är viktiga för sjuksköterskor att respektera. Syfte: Att beskriva upplevelse av delaktighet i beslutsfattande i hälso- och sjukvården hos kvinnor med bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt gjordes där 10 kvalitativa artiklar inkluderades i resultatet. Fribergs femstegsmodell användes i analysprocessen. Resultat: Analysen mynnade ut i två kategorier som beskrev kvinnors upplevelse av delaktighet i beslutsfattanden. Kategorierna innefattade 1) behov av delaktighet och 2) behov av information. Första kategorin beskrev kvinnors upplevelse av delaktighet genom att aktivt, passivt eller i samråd med andra ingå i beslutsprocessen. Andra kategorin beskrev att informationen som kvinnor erhöll upplevdes både meningsfull och bristande. Slutsatser: Kvinnors upplevelse av delaktighet varierar där information har en betydande del i beslutsfattanden. Litteraturöversikten tillför ny kunskap inom omvårdnadsprofessionen som är viktig för sjuksköterskor att omsätta i praktiken. / Background: In 2016, 7500 women in Sweden were affected by breast cancer. Women are expected to be involved in decision making, which create different experiences that are important for nurses to respect. Aim: To describe the experience of participation in decision making in the health care sector of women with breast cancer. Method: A literature review was made where 10 qualitative articles were included in the result. Friberg’s five-step model was used in the analysis process. Results: The analysis appeared in two categories that described women’s experiences of participation in decision making. The categories included 1) the need for participation and 2) the need of information. The first category described that women experienced participation by actively, passively or in consultation with others in the decision making process. The second category described that the information received by women was experienced as meaningful or insufficient. Conclusions: Women’s experiences of participation varies where information has an important part in decision making. The literature review provides new knowledge in nursing care that is important for the nurse to put into practice.

No description available.