Bakgrund I Sverige lever cirka 54 procent av den vuxna befolkningen med långvarig smärta. Det behandlas idag med kombinationer av olika metoder, bland annat farmakologisk behandling tillsammans med till exempel mindfulness och fysisk aktivitet. En del vårdpersonal ställer sig frågande till om patienters smärtintensitet stämmer överens med det de påstår. Enligt Travelbees omvårdnadsteori har sjuksköterskans bemötande gentemot patienter stor betydelse, framförallt i smärtvården. Syfte Studiens syfte var att belysa patienters upplevelser och erfarenheter av vårdpersonalens bemötande vid långvarig smärta. Metod Litteraturöversikt med 15 inkluderade vetenskapliga artiklar genomfördes. Tretton artiklar var av kvalitativ studiedesign och två var av kvantitativ studiedesign. Integrerad analysmetod användes och artiklarna sammanfattades i Sophiahemmet Högskolas matris. Resultat Resultatet kategoriserades och redovisades under fyra rubriker. Dessa var Brist på bekräftelse från vårdpersonal, Önskan om att bli betraktad som en individ, Brist på engagemang från vårdpersonal och Organisatoriska faktorer. En övervägande majoritet av patienterna hade negativa upplevelser av bemötande men även positiva erfarenheter beskrevs. Den förstnämnda kategorin omfattade samtliga artiklar och beskrev upplevelser av att bli misstrodd av vårdpersonalen. I andra kategorier framkom erfarenheter av att bli sedd som sin diagnos istället för en individ samt bristande engagemang från vårdpersonal. Väntetiden hade också betydelse för hur bemötandet upplevdes. Det förekom patienter som var nöjda med bemötandet. Slutsats Patienterna upplever brister i vårdpersonalens bemötande vilket påverkar upplevelsen av vården negativt. Patienterna efterfrågar större involvering i sin egen vård och ett personcentrerat förhållningssätt. Att bli lyssnad på och få sin långvariga smärta bekräftad framkom som viktiga faktorer.

SVENSKA: Bakgrund: Suicid är ett allvarligt folkhälsoproblem i Sverige och det orsaka ett stort psykisk lidande för alla inblandade. Suicidalt beteende omfattar suicidtankar, suicidförsök och suicid. Patienter upplever att deras liv är utom kontroll och känner en hopplöshet vilket sjuksköterskor genom god omvårdnad ge verktyg till att hantera deras känslor och beteende. Syfte: var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetet med att vårda patienter med suicidalt beteende. Metod: Det är en beskrivande litteraturstudien och sökte artiklar genom databasen PubMed. Författarna sammanställde tio artiklar där nio har kvalitativa ansatser och en har kvantitativ ansats. Artiklarna har genomgått en relevans- och kvalitetsgranskningsmall. Artiklarna analyserat utifrån Evans modell och bearbetade till teman samt subteman. Huvudresultat: Suicidriskbedömningar är en viktig del av sjuksköterskors arbete men det innebär även ett tungt ansvar. Många sjuksköterskor upplevde bristande möjligheter till utbildning men även tidsbrist och brist på personal. Det kan bidra till oro, stress och en överhängande rädsla att göra fel. Det är en krävande och komplex arbetssituation där sjuksköterskor använder sig olika copingstrategier för att kunna hantera den. Slutsats: Sjuksköterskor som besitter tillräckligt med utbildning upplever färre negativa känslor och känner sig mindre osäker i sin roll. Utbildning inom suicidalt beteende och suicidprevention är en viktig del i sjuksköterskeprofessionen, men det verkar inte finnas i tillräcklig omfattning. Nyckelord: Sjuksköterskor, Suicid, Patienter, Upplevelser, Vård / ENGLISH: Background: Suicide is a serious public health problem in Sweden, and it causes mental suffering for everyone involved. Suicidal behaviour includes suicidal thoughts, suicide attempts and suicide. Patients experience that their lives are out of control and feel a sense of hopelessness, which nursers through good nursing provide tools to manage their feelings and behaviour. Aim: was to describe nurses' experiences of the work with caring for patients with suicidal behavior. Method: It is a descriptive literature study and articles were search through the database PubMed. The authors compiled ten articles where nine have a qualitative approach and one has a quantitative approach. The articles have undergone a relevance and quality review template. The articles analyzed based on Evans' model and processed into themes and subthemes.  Main Result: Suicide risk assessments are an important part of nurses' work, but it also entails a heavy responsibility. Many nurses experienced a lack of opportunities for training but also a lack of time and staff. It can contribute to anxiety, stress, and an imminent fear of making mistakes. It is a demanding and complex work situation where nurses use different coping strategies to manage it. Conclusion: Nurses who possess sufficient training experience fewer negative emotions and feel less insecure in their role. Education in suicidal behavior and suicide prevention is an important part of the nursing profession but does not seem to exist to a sufficient extent. Keywords: Care, Experience, Nurses, Patient, Suicide

Introduktion/Bakgrund: Sömn är ett grundläggande behov. Det är sedan tidigare känt att sömnstörningar på sjukhus är vanligt förekommande och kan ha en negativ effekt på patienters hälsa. Sjuksköterskor arbetar patientnära därmed är det av betydelse att de har god kunskap kring sömn och vilka insatser som är effektiva och användbara i det dagliga mötet med dessa patienter. Syfte: Syftet var att belysa omvårdnadsinterventioner vid sömnstörning hos vuxna patienter på sjukhus. Metod: Denna litteraturstudie följde Polit och Becks (2021) nio steg. Cinahl och PubMed användes för att få fram relevanta artiklar, även manuella sökningar gjordes. Resultat: Litteratursökningen resulterade i tio artiklar som användes för att besvara syftet, sju av dessa var kvantitativa, två kvalitativa och en mixad metod. Flertal interventioner kunde identifieras, bland annat öronproppar och ögonmask. Interventionerna sammanställdes och redovisas genom olika rubriker; Miljöanpassning som intervention, Avslappning som intervention och Individanpassad planering som intervention. Slutsats: Det finns ett flertal omvårdnadsinterventioner som kan användas vid sömnstörningar. Dessa kan enkelt implementeras av sjuksköterskan och kräver inte heller någon specialistutbildning.

Bakgrund: Dagligen möter patienter och vårdpersonal varandra och inte sällan där en av dem eller båda talar endast sitt modersmål eller ett främmande språk. Vårdpersonalens uppgift är att kunna ge vård till patienter även när det talas olika språk. Vårdpersonalen upplevde det svårt att kommunicera med patienter vid språkbarriärer och att säkerheten i vården riskerades. Kunskapen kring en god kommunikation med patienter vid språkbarriärer är något som visat sig vara begränsad och behöver utforskas mer. En god kommunikation där båda parter förstår varandra är en förutsättning för god och säker vård. Vårdpersonalens uppgift är att ge alla en god omvårdnad och involvera patienten i dennes vård vilket blir en utmaning när språkbarriärer uppstår. Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av språkbarriärer i kommunikationen med vårdpersonal. Metod: En allmän litteraturstudie som utgick från nio kvalitativa artiklar. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysmodell. Resultat: Efter analysen av artiklarna identifierades fem huvudkategorier: betydelsefullt att få känna sig i centrum, den icke-verbal kommunikationen hade stor betydelse, känsla av vanmakt, brister i informationsutbytet och användning av tolk kan både hjälpa och stjälpa. Slutsats: Studien visar att patienter upplever missnöje vid språkbarriärer i kommunikation med vårdpersonal men att det finns vissa saker som kan underlätta. Den icke- verbala kommunikation har en avgörande roll för hur patienter upplever språkbarriärerna. Att engagerad, lyhörd och ödmjuk vårdpersonal uppskattas även om parterna inte förstår varandra. Det kom även fram att det inte bara är vårdpersonal utan även patienterna som känner att deras säkerhet riskeras när språkbarriärer finns i kommunikationen.

Suicid är ett folkhälsoproblem som utöver förlusten av människoliv leder till omfattande psykiskt lidande och försämrad hälsa hos anhöriga och andra berörda. Sjuksköterskan spelar en viktig roll i att förhindra suicid. Genom att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda suicidnära patienter kan brister i deras kunskap och bemötande identifiera och åtgärdas

Bakgrund: Palliativa sjukdomar är alla kroniska sjukdomar som inte går att bota. Palliativ vård utgår från personcentrad vård och har ett förhållningssätt med syfte att se och möta den enskilda personens och anhörigas behov. Studier med patienters upplevelser av palliativ vård i hemmet är begränsade och därför är en litteratursammanställning över den senaste forskningen inom ämnet motiverad. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av allmän palliativ vård i hemmet. Metod: Uppsatsen är utförd som en avgränsad integrativ litteraturstudie med systematisk sökning i tre databaser. Vetenskapliga artiklar (n=13) analyserades enligt Whittemore & Knafl metod .Resultat: Sex subkategorier och två huvudkategorier identifierades. Patienterna upplevde attaspekter som underbygger välbefinnande var trygghet, symtomlindring samt att bibehålla sin egenförmåga. Aspekter som underbygger goda relationer var förtroende, att bli sedd och information. Slutsats: Med ett personcentrerat förhållningssätt kan en god relation mellan distriktssköterska och patient skapas genom tillgänglighet, kontinuitet och information. Patienternas trygghet i den palliativa vården kan ökas genom god symtomlindring och genom att de får bibehålla sin egenförmåga.

Bakgrund: Akutmottagningen är öppet dygnet runt och är första kontaktpunkten för patienter. Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda på en akutmottagning beskrevs vara krävande och intensiv på grund av rådande tidspress och arbetsbelastning. Vidare erfar sjuksköterskor utmaningar i att ge optimal vård och etablera en vårdande relation med patienter. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att bli vårdad på en akutmottagning. Metod: En litteraturöversikt som baserats på elva artiklar och består av sju artiklar med kvalitativ ansats och fyra artiklar med kvantitativ ansats. Resultat: Patienters erfarenheter av att vårdas på en akutmottagning, har visat sig variera beroende på hur patienter blivit bemötta av sjuksköterskor. Patienter erfar att när de blivit bemötta och vårdade med respekt underlättas vårdprocessen för både patienter och sjuksköterskor. Långa väntetider, brist på information samt vårdpersonalens arbetsbelastning resulterade i att patienter kände sig maktlösa och åsidosatta. I analysen har fem teman identifierats, dessa är att bli vårdad med respekt, betydelsen av kommunikation, att bli prioriterad, betydelsen av trygghet, att vara ignorerad. Slutsats: Patienter hade olika erfarenheter av vårdandet på en akutmottagning. Att patienter vårdades som en unik person där deras värdighet och värderingar bevarades gjorde att vården blev betydelsefull. En del patienter erfor vården på akutmottagningen som utmanande och ökade deras lidande på grund av bristen på information och uppmärksamhet från sjuksköterskor, vilket ledde till att patienter kände sig ignorerade och bortglömda.

Bakgrund: En stomi betecknar en artificiell öppning och utgör en förbindelse mellan tarmen och hudytan. En stomi anläggs kirurgiskt och har i avsikt att tömma tarminnehållet manuellt denna väg. För att bemöta och stödja patienter som erhållit en tarmstomi är sjuksköterskans kunskaper och erfarenheter avgörande i mötet med patienten. Sjuksköterskan har således en viktig roll i att stödja, informera samt utbilda. Levd kropp utgjorde den teoretiska referensramen som har sin utgångspunkt i Maurice Merleau-Pontys filosofi. Med beaktning till den levda kroppen måste vårdaren se varje enskild patient som en unik person med egna behov.  Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med en tarmstomi.  Metod: En litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar på databaserna PubMed och Cinahl. Av nio utvalda artiklar hade åtta artiklar en kvalitativ ansats och en av artiklarna en mixad metod. Analysförfarandet av data utgjordes av en integrerad analysmetod.  Resultat: I resultatet framkom tre kategorier samt nio underrubriker; Förändringar: En förändrad självbild, En förändrad vardag, Sociala relationer förändras, Sexualitet och intimitet förändras. Att lära sig leva med en tarmstomi: Att hantera sin tarmstomi, En ny vardag som kräver planering. Stödjande insatser: Det professionella stödet, Familj och vänners stöd, Aktivt sökande av stöd på egen hand. Slutsats: Patienter som erhållit en tarmstomi, erfar sin stomi på olika sätt, utifrån både negativa och positiva aspekter. Det tyder på att sjuksköterskan har en viktig roll i att tillgodose patienten en individanpassad vård utefter den enskilda individens behov där sjuksköterskan alltid ska ta den levda kroppen i beaktning.

Bakgrund: Bariatrisk kirurgi är en etablerad behandling för personer med fetma. År 2021 genomfördes cirka 4000 bariatriska ingrepp med syfte att förbättra patienters hälsa och reducera risken av för tidig död orsakat av fetmarelateraterade följdsjukdomar. Ingreppet medför inte bara generell postoperativ vård, utan ibland även intensivvård eller sekundära operationer efter komplikationer som kan uppstå postoperativt. Sjuksköterskan har en viktig roll genom hela vårdförloppet och erbjuder vård baserat på kunskap, men behöver också skapa förståelse för patienter som som genomgått bariatrisk kirurgi för ett individanpassat vårdande. Syfte: Syftet var att undersöka patienters erfarenheter efter bariatrisk kirurgi. Metod: En litteraturstudie baserad på 12 artiklar varav 11 med kvalitativ ansats och en med mixad metod. För sammanställning av resultatet genomfördes en integrerad analys. Resultat: Resultatet presenterades i nio kategorier som beskriver patienternas olika erfarenheter: relationer, hälsa, förändrad identitet och livsstil, anpassning till sin nya kropp, livskvalitet, självförtroende, relationen till mat, viktminskningsprocessen samt patienternas erfarenheter och förväntningar på vården. Många patienter upplevde bättre självförtroende, framgång i relationer och förbättrad hälsa efter kirurgin men resultatet visade även att kirurgin gett upphov till negativa känslor och hälsoeffekter. Relationen till mat hade en stor påverkan på hur patienterna erfor tiden efter genomgången bariatrisk kirurgi och det fanns ett behov av stöd i relationer och från hälso- och sjukvård. Slutsats: Patienters olika upplevelser och erfarenheter efter bariatrisk kirurgi tyder på ett behov av eftervård som är individuellt anpassad.

Bakgrund: Anorexia Nervosa är en psykisk sjukdom som innebär en förvrängd kroppssyn,där patienten upplever sig överviktig trots undervikt. Kvinnor insjuknar oftare än män.Prevalensen för AN i Sverige är 1–2 procent av den svenska befolkningen. Bantning är alltidförsta steget in i AN.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av tillfrisknande frånanorexia nervosa.Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning. För att sammanställa resultatet ilitteraturstudien har en integrerad analys använts. Efter bearbetning av artiklarna resulteradedet i tio artiklar som användes i litteraturstudien.Resultat: Depressioner, ångest, stress och utmattning är vanligt vid AN. Västerländskaskönhetsidealet är en riskfaktor för att insjukna i AN. AN kan upplevas som en vän och entrygghet, vilket kan skapa en identitetskris vid tillfrisknandet. Stöd från anhöriga är viktigt förtillfrisknandet.Slutsats: AN är en komplicerad sjukdom med en lång återhämtningsprocess som krävermotivation och tålamod av patienten. Det behövs mer forskning på män med AN, då denmesta forskningen är på kvinnor med sjukdomen.