Bakgrund: Vårdkultur kan ses som en meningsskapande process som grundas i grundvärderingar inom en kontext, den är både konstant och föränderlig. Tidigare forskning visar att patienter kan uppleva vårdkulturen olika beroende på situationer. Sjuksköterskor påverkas av vårdkultur och detta påverkar patienters omvårdnad, både på negativa och positiva sätt. Sjuksköterskor ansvarar för att patienters omvårdnad sker med evidens på ett säkert sätt och främjar hälsa samt välbefinnande, som grundas i personcentrerad omvårdnad. Syfte: Syftet var att undersöka vårdkulturens påverkan på patienters omvårdnad utifrån ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: En allmän litteraturöversikt har genomförts och elva vårdvetenskapliga artiklar inkluderades i detta examensarbete, varav sex var kvalitativa, fem var kvantitativa. Resultat: Det framkom tre teman som påverkade patienters omvårdnad: grundvärderingar, arbetsmiljö och vårdrelation. Dessa faktorer påverkades av vårdkulturen som var en betydande faktor i omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskor erfor att grundvärderingar, exempelvis grundade i juridik eller religion påverkade utförandet av omvårdnaden. Sjuksköterskor erfor att arbetsbelastningen och prioritering av vårdrelationen påverkade omvårdnadens kvalitet. Slutsats: Examensarbetet skildrar att vårdkultur påverkar sjuksköterskors förhållningssätt hur omvårdnad utförs inom en kontext. Det behövs forskning inom detta område för det är ett problem i det tysta. Sjuksköterskor behöver mer kunskap och bör reflektera kring eget förhållningssätt för att säkerställa evidensbaserad omvårdnad.

Bakgrund: Depression är en nutida folksjukdom och ett växande problem på individ- och samhällsnivå vilket kan medföra lidande och stora samhällskostnader. Utveckling och förbättring av den vård som erbjuds för depression behövs. Patienter med depression söker oftast hjälp inom primärvården men primärvården är bristfälligt rustad för att ta hand individer med depression. För att skapa möjlighet till en förbättrad vård kan en litteraturstudie om patienters erfarenheter bidra till en fördjupad kunskap och förståelse. Syfte: Var attbeskriva patienters erfarenheter av vård vid depression ur ett primärvårdsperspektiv. Metod:Studien genomfördes som en integrativ litteraturstudie. Sökningen av vetenskapliga artiklar utfördes i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo. Åtta kvalitativa studier, en mixed method och en kvantitativ studie inkluderades. Resultat: Resultatet påvisade att bemötandetoch förhållningssätt var viktiga faktorer i vården av depression. Vårdgivaren skulle vara lyhörd, empatisk, respektfull och avsätta tillräckligt med tid vid mötet. Gällande diagnostik och behandling var relationen till och stöd från vårdgivaren viktiga faktorer för att uppnå god effekt och fullfölja sin behandling. Patienter med depression upplevde stigma på individ- och samhällsnivå vilket skapade barriärer till att söka vård och våga prata med anhöriga om sin problematik. Slutsats: Patienters erfarenheter av vård vid depression visade att professionellt bemötande i form av empati, respekt och lyhördhet var viktigt för att känna tillit. Att vårdgivaren har rätt kompetens inom depression och kunde erbjuda flera olika behandlingsalternativ ansågs vara betydelsefullt. Primärvården har en viktig uppgift för att uppnå delaktighet och personcentrering i vården som erbjuds, det behövs anpassade förutsättningar för att kunna erbjuda adekvat vård och stöd för patienter med depression.

Syfte: Att belysa patienters upplevelser av vad som möjliggör samt vad som hindrar till att genomföra livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt.  Metod: Litteraturstudien består av kvalitativ metod med induktivt förhållningssätt där Roséns (2017) granskningsmetod har följts. Artiklarna söktes fram ut databaserna Cinahl, PubMed samt PsychInfo. Det söktes med ämnesord samt fritextord som kombinerades med booelska operatorer och begränsningar vilket resulterade i 11 artiklar till resultatet, som vidare kvalitetsgranskades för att säkerställa att de hade hög kvalitet (Forsberg & Wengström, 2016).  Resultat: I resultatet framgick 2 teman. Ett tema handlade om vad som möjliggör, med tre tillhörande subteman. Det andra temat handlade om vad som hindrar, med tre tillhörande subteman.  Slutsats: Patienter upplever situationen olika efter en hjärtinfarkt där inställningen till livsstilsförändring varierar. Det framkommer i resultatet att önskemål finns om individanpassat stöd för att kunna lyckas uppnå samt behålla livsstilsförändringarna.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en progressiv sjukdom och ett växande folkhälsoproblem. Patienter med hjärtsvikt får göra markanta livsstilsförändringar utifrån sjukdomens symtom. Med hjärtsvikt tillkommer ett stort omvårdnadsbehov, vilket kräver mer av sjuksköterskorna. Det finns en problematik med att kunna tillhandahålla tillräckliga resurser med det ökande antal patienter som drabbas av hjärtsvikt. Problematiken leder till att sjuksköterskorna får en högre arbetsbelastning, vilket orsakar att patienterna upplever brister i omvårdnaden. Omvårdnadsåtgärder och egenvård utgör huvuddelen av behandlingen, vilket betonar den centrala rollen som sjuksköterskan spelar i vården av patienterna med hjärtsvikt. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med hjärtsvikt. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie. Det valdes ut 15 resultatartiklar från två olika databaser. Resultatartiklarna analyserades, omarbetades och sammanställdes till fem huvudkategorier. Resultat: Huvudkategorierna som framkom var: Utmaningar, Kunskapsbrister och Utbildning, Kommunikation, Kontinuitet och Professionell vårdrelation. Konklusion: Det framkom att kommunikation var den gemensamma nämnaren i alla teman i resultatet. En effektiv och säker vård krävde god kommunikation i både patientmöten och inom vårdteamet. Ytterligare utbildning kunde underlätta för sjuksköterskorna och förbättra arbetsmiljön. Kontinuitet och etablerandet av en professionell vårdrelation bidrog till ett ökat välbefinnande hos både sjuksköterskor och patienter.

Bakgrund: Hjärtstopp drabbar uppskattningsvis 13 000 personer i Sverige årligen och av dessaöverlever ungefär 1500 personer. Överlevnaden i Sverige har mer än fördubblats det senastedecenniet. Att genomgå ett hjärtstopp kan upplevas påfrestande för den drabbade och kan påverkakroppen fysiskt, psykiskt och kognitivt. Sjuksköterskans omvårdnadsarbete i återhämtningsprocessen kanbidra till ökad livskvalité och förbättrad överlevnad.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av att ha överlevt etthjärtstopp. Metod: En allmän litteraturstudie utformad enligt Polit och Becks niostegsmodell baserad på niovetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklar analyserades enligt Graneheim och Lundmaninnehållsanalys för att framkomma till ett resultat. Resultatet diskuterades gentemot bärande begrepp.Resultat: Resultatet presenterades utifrån två kategorier och fem underkategorier som identifieradesgenom dataanalysen utifrån nio utvalda vetenskapliga artiklarna.Slutsats: Litteraturstudien visar patienternas upplevelser efter ett hjärtstopp. Att överleva ett hjärtstoppupplevs omvälvande för de flesta som drabbas. Övergången från den trygga sjukhusmiljön tillotrygghet i hemmet var inte optimal ur ett omvårdnadsperspektiv vilket medförde att patienterupplevde otrygghet, övergivenhet, oro och ångest. Genom djupare förståelse och utökad kompetensför den här patientgruppen kan sjuksköterskor erbjuda förbättrad personcentrerad omvårdnad ochbättre livskvalitet.

No description available.

Bakgrund: När patienter med allvarlig obotlig sjukdom eller tillstånd inte längre har nytta av kurativ behandling ändras målet för omvårdnad och medicinsk behandling till att lindra symtom samt lidande för att skapa god livskvalité. Smärta är ett av de vanligaste problemen i den palliativa fasen och kan lindras när patientens behov sätts i första rummet. Syfte: Syftet var att undersöka patientens upplevelse av smärtlindring under palliativ vård i slutenvårdsenhet. Metod: En litteraturöversikt med sammanställd aktuell forskning inom valt område. Totalt inkluderades 12 artiklar i resultatet, varav 7 stycken med kvantitativ metod och 5 stycken med kvalitativ metod. Artiklarna granskades enligt SBU´s (2022) granskningsmall för ”Bedömning av studier med kvalitativ metodik” samt utifrån Fribergs granskningsfrågor för kvantitativ metodik. Inledningsvis analyserades alla artiklarna enligt Graneheim och Lundman (2004), därefter genomgick kvalitativa artiklar i urval 4 enligt Fribergs allmänna analysmetod för kvalitativa studier. Resultat: Patienternas upplevelser av smärtlindring och symtomlindring belyser känslor som skapades utifrån enskilda upplevelser. Sjuksköterskans och vårdens engagemang samt lyhördhet påverkar patienternas upplevelser. Farmakologisk smärtlindring ger god effekt, väntetid på att få hjälp med smärtan påverkar upplevelserna. Diskussion: Fynden utifrån resultatet visar att sjuksköterskan fokuserar på patientens symtom och känslor som kan skapa barriärer för smärtlindringen. Detta ger sjuksköterskan information att kunna ge adekvata omvårdnadåtgäder och medicinsk behandling som patienten är i behov av. Dessutom visade resultatet att patienter under livets sista dygn är i behov av en subkutan infusion med smärtlindrande läkemedel för god smärtlindrande upplevelse. Slutsats: Författarna till denna litteraturöversikt föreslår ytterligare forskning alternativa smärtlindringsmetoder och patienternas upplevelser av det inom palliativ vård. / <p>2024-03-22</p>

Bakgrund: När patienter med allvarlig obotlig sjukdom eller tillstånd inte längre har nytta av kurativ behandling ändras målet för omvårdnad och medicinsk behandling till att lindra symtom samt lidande för att skapa god livskvalité. Smärta är ett av de vanligaste problemen i den palliativa fasen och kan lindras när patientens behov sätts i första rummet. Syfte: Syftet var att undersöka patientens upplevelse av smärtlindring under palliativ vård i slutenvårdsenhet. Metod: En litteraturöversikt med sammanställd aktuell forskning inom valt område. Totalt inkluderades 12 artiklar i resultatet, varav 7 stycken med kvantitativ metod och 5 stycken med kvalitativ metod. Artiklarna granskades enligt SBU´s (2022) granskningsmall för ”Bedömning av studier med kvalitativ metodik” samt utifrån Fribergs granskningsfrågor för kvantitativ metodik. Inledningsvis analyserades alla artiklarna enligt Graneheim och Lundman (2004), därefter genomgick kvalitativa artiklar i urval 4 enligt Fribergs allmänna analysmetod för kvalitativa studier. Resultat: Patienternas upplevelser av smärtlindring och symtomlindring belyser känslor som skapades utifrån enskilda upplevelser. Sjuksköterskans och vårdens engagemang samt lyhördhet påverkar patienternas upplevelser. Farmakologisk smärtlindring ger god effekt, väntetid på att få hjälp med smärtan påverkar upplevelserna. Diskussion: Fynden utifrån resultatet visar att sjuksköterskan fokuserar på patientens symtom och känslor som kan skapa barriärer för smärtlindringen. Detta ger sjuksköterskan information att kunna ge adekvata omvårdnadåtgäder och medicinsk behandling som patienten är i behov av. Dessutom visade resultatet att patienter under livets sista dygn är i behov av en subkutan infusion med smärtlindrande läkemedel för god smärtlindrande upplevelse. Slutsats: Författarna till denna litteraturöversikt föreslår ytterligare forskning alternativa smärtlindringsmetoder och patienternas upplevelser av det inom palliativ vård. / <p>2024-03-22</p>

Bakgrund: Hjärtsvikt drabbar cirka 2.2% av Sveriges befolkning och innebär att hjärtats pumpförmåga avtar. Detta kan leda till ansamlingar av vätska i lungorna eller kroppens extremiteter vilket kan orsaka symtom såsom andnöd och trötthet. Kronisk hjärtsvikt kan påverka livet på negativa sätt såsom förlorad kontroll i dagliga aktiviteter. Egenvård är en stor del av behandlingen vid kronisk hjärtsvikt och handlar om förmågan att ta hand om sig själv för att främja välbefinnande, liv och livskvalitet. Tidigare studier visar på att patienter brister i följsamhet vid egenvård vilket kan leda till förvärrade symtom. Omvårdnad är sjuksköterskans ansvarsområde och kärnkompetensen personcentrerad vård består av att bemöta patienter på deras villkor och ge individanpassad information utifrån individuella behov. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av egenvård vid kronisk hjärtsvikt. Metod: En integrerad sammanställning av kvalitativ forskning inspirerad av metasyntes baserat på 14 artiklar. En induktiv ansats och beskrivande syntes tillämpades. Resultat: Analysen mynnade ut i tre kategorier och fem underkategorier; Utföra egenvård i vardagen med underkategorierna fysisk aktivitet, diet- och vätskerestriktioner och läkemedelsbehandling. Kategorin Stöd vid egenvård med underkategorierna omgivningen och tekniska hjälpmedel samt kategorin Brist på kunskap om egenvård. Slutsats: Patienter med kronisk hjärtsvikt upplevde utmaningar vid utförande av egenvård i vardagen som påverkades av fysisk aktivitet, diet- och vätskerestriktioner samt läkemedel. De upplevde även brist på kunskap om egenvård vilket resulterade i otillräckliga egenvårdsåtgärder. Familjen, andra patienter och vårdpersonal upplevdes som ett bra stöd till egenvården. Likaså var tekniska hjälpmedel ett bra stöd. Resultatet medför kunskap om olika aspekter av egenvård och är av nytta för sjuksköterskor så att de på ett mer personcentrerat sätt kan stödja patienter med kronisk hjärtsvikt.

Forskning visar att sjuksköterskor påverkades personligen av en ökad arbetsbelastning under COVID-19 pandemin. Sjuksköterskor beskrev emotionellt och fysiskt utmanande arbetsmiljöer samt en minskad patientsäkerhet och vårdkvalitet under pandemin. Forskning visar även att närstående till patienter under pandemin beskrev kommunikationssvårigheter med patienter och vårdpersonal samt erfarenheter av informationsbrist. Med Erikssons vårdteori som bakgrund kan patienters erfarenheter av isolering under COVID-19 bidra till en ökad kunskap av isolerade patienters behov för att uppnå hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av isolering efter genomgången COVID-19 på sjukhus. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes enligt Evans metod. Resultat: Resultatet presenterades med två teman och sex subteman. Första temat beskriver patienters avsaknad av samhörighet med fyra subteman: ”Att vara instängd”, ”Att vara stigmatiserad”, ”Att inte erhålla information” samt “Att inte kunna kommunicera”. Andra temat beskriver isoleringens silverkant med två subteman; ”Att få nya insikter” samt ”Att finna sociala resurser ”. Slutsats: Patienter som isolerades under COVID-19 beskrev erfarenheter av ensamhet, opersonlig vård samt begränsad fysisk kontakt och kommunikation. Patienters erfarenheter belyser ett behov av ett etiskt vårdvetenskapligt perspektiv för sjuksköterskor som kan erbjuda mänsklig kontakt, samtal och empati för isolerade patienter.