Bakgrund: Döva individer tillhör en särskilt utsatt grupp bland jordens befolkning. Antalet individer som upplever dövhet ökar i takt med en global utveckling från bland annat en ökad befolkningsmängd och ökad levnadsålder. Förutsättningar och resurser för döva individer skiljer sig från fullt hörande. Det ligger i vårdens och sjuksköterskans ansvar att kunna bemöta dessa personer som patienter inom vården med en god kunskap.  Syftet: Syftet var att belysa döva patienters erfarenheter från vårdmöten.  Metod: Denna litteraturstudie är byggd på tio vetenskapliga artiklar gjorda med en kvalitativ metod. Analysen för arbetet har utgått från en allmän litteraturöversikt. Resultat: De övergripande och sammanfattade kategorier som framkom var "Kommunikation och dess former", "Hinder och hjälpmedel gällande kommunikation", "Det personliga bemötandet" och "Kliniska erfarenheter". En klar majoritet av de döva personernas erfarenheter från vårdmöten var av negativ karaktär. Det framkom primärt att kommunikationen, informationsutbytet och personbemötandet i samband med vårdmötet resulterade i negativa erfarenheter. Detta orsakade en minskad delaktighet och autonomi i vården hos denna patientgrupp, samt en ökad risk till att undvika sjukvård.  Slutsats: Det behövs en större kunskap och förbättring bland vårdare vid bemötandet av den döva patienten. Genom ett personcentrerat förhållningssätt så ökar möjligheterna och kravet på detta, vilket resulterar i en bättre och säkrare vård. Även en större medvetenhet om denna patientgrupp bör finnas och denna ska även byggas på respekt och hänsyn till individens kulturtillhörighet. Från att ha kunskap om döva individers tidigare erfarenheter från vården skapas en förståelse om patientens drift till att uppsöka vård och förhållningssätt under vårdmötet.

Bakgrund: Insomni är ett vanligt förekommande tillstånd hos olika patientgrupper med besvärliga symtom exempelvis svårigheter att upprätthålla och initiera sömn. Sjuksköterskor möter patienter med dessa besvär dagligen. En utökad förståelse kan bidra till att utveckla sjuksköterskors arbete att främja patienters hälsa vid insomni. Syfte: Beskriva upplevelser av insomni hos vuxna patienter med olika sjukdomar. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Sökningen gjordes systematiskt och tio vetenskapliga artiklar analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet har kategoriserats i tre huvudkategorier och fyra underkategorier. I resultatet framgick hur patienter med olika grundsjukdomar, men också de som i övrigt var friska, upplever insomni. Upplevelser som förekom var bl. a. depression, ökad psykisk ohälsa och oro & rädsla över såväl framtiden som sjukdomen. Slutsats: Insomni har visat sig vara ett tillstånd som påverkar hela patientens livssituation. Patienten med insomni påverkades exempelvis med försämrad ork för dagliga aktiviteter, psykisk ohälsa, sjukdomar & sjukdomssymtom förvärrades eller orsakade insomni och mellanmänskliga relationer blev svagare. Det i sin tur kan tänkas leda till andra negativa psykiska tillstånd som ökad risk för depression. Sjuksköterskor bör uppmärksamma insomni mer inom vården på grund av sin utbredning bland olika patientgrupper och oklara etiologi.

Bakgrund: Försämrad sömn på intensivvårdsavdelningar är ett stort problem. Sömnens funktion är att ge kroppen möjlighet till återhämtning och brist på sömn kan leda till försämrade funktioner i kroppen. Intensivvårdsavdelningen beskrivs vara en högteknologisk miljö med mycket ljud från apparater. Enligt svensk sjuksköterskeförening (2020) ska intensivvårdssjuksköterskan ha kunskap att anpassa miljön för att främja välbefinnandet hos patienten. Syfte: Syftet med den systematiska litteraturstudien är att beskriva patienters upplevelse av sömn på intensivvårdsavdelningen. Metod: Systematisk litteraturstudie genomfördes för att svara på syftet. Databassökningar gjordes i relevanta databaser för hälso- och sjukvård genom strukturerade sökningar tillsammans med kedjesökningar och resulterade i 13 resultatartiklar. Resultat: Sömnen upplevdes bli påverkad av ljud, ljus, vården av andra patienter och vårdpersonalens beteende. Patienterna upplevde också att mardrömmar och bristande tidsuppfattning ledde till rädsla för att somna samt svårigheter att somna om. Kroppsliga förnimmelser tillsammans med närvaron av svårt sjuka patienter bredvid sig skapade en rädsla för döden med försämrad sömn som följd. Slutsats: Orsaker till störd sömn på intensivvårdsavdelningen var till störst del miljöbetingade men även patientbetingade. Intensivvårdssjuksköterskan har möjlighet att påverka hur sömnen upplevs genom vårdande omvårdnad för att främja ett välbefinnande och upplevd hälsa hos patienten.

Bakgrund: Hjärtstopp är en vanlig dödsorsak i världen. Antal individer som överlever ett hjärtstopp har ökat och ligger på 2-11% globalt sett. Forskningen går inte i samma takt som överlevnaden ökar och informationen kring upplevelser av att överleva ett hjärtstopp är bristfällig. Att överleva ett hjärtstopp kan vara traumatiskt och påverkar individens kroppsliga förmågor samt det psykiska välmåendet. Omvårdnaden och sjuksköterskan har en betydande roll för att främja patientens hälsa och välbefinnande efter ett hjärtstopp, men det krävs fortfarande mer forskning för vad individen behöver från vården.  Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser efter att ha överlevt ett plötsligt hjärtstopp. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design, grundad på åtta vetenskapliga artiklar.  Resultat: Resultatet visade två huvudteman. Upplevelsen av förlorad trygghet där livet kantas av oro, ångest och rädsla för framtiden. Se livet med nya ögon då vardagen helt plötsligt förändras och ens syn på livet fått en ny vändning. Livsstilsförändringar kan vara tvunget och många har fått nya värderingar och prioriteringar i livet. För vissa individer har hjärtstoppet inneburit fysiska begränsningar och många har börjat tänka på existentiella frågor. Det saknas stöd och vägledning för att ta sig vidare i livet. Slutsats: Patienter som överlevt ett hjärtstopp behöver mer stöd och vägledning från sjuksköterskan.

Bakgrund: E-hälsa är en term inom vården som beskriver kombinationen av datorvetenskap och medicin. Användning av e-hälsa kan öka patienternas delaktighet i sin vård samt möjliggöra en förbättrad egenvård. Sjuksköterskor har upplevt att äldre patienter ofta uttrycker brist på intresse för e-hälsan. Syfte: Syftet var att undersöka äldre patienters erfarenheter av e-hälsa. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats som inkluderade 11 artiklar. Resultat: Fyra övergripande teman identifierades; Utmaningar vid användningen av e-hälsa, brist på intresse för digital vård, förbättrad egenvård med hjälp av e-hälsoverktyg och behov av hjälp och support. Resultatet visade att äldre patienterna erfor svårigheter och osäkerhet vid användningen av e-hälsoverktyg. I detta var stöd från hälso- och sjukvårdspersonal eller anhöriga väsentligt. E-hälsa kunde samtidigt stärka förmågan till egenvård och öka självständigheten hos patienterna. Slutsats: E-hälsa kan ses som ett hjälpmedel för god egenvård och ökad delaktighet för äldre patienter, samtidigt uppmärksammas svårigheter gällande kunskap och användning. Sjuksköterskor har en viktig roll i att utbilda och stötta patienterna i utmaningarna de möter inom e-hälsa. Vidare forskning om äldre patienters och sjuksköterskors erfarenheter av e-hälsa behövs för en bättre förståelse för äldre patienternas behov.

Introduktion: Endometrios är en kronisk inflammatorisk sjukdom, som drabbar 10% av fertilakvinnor. Alla som har sjukdomen, har dock ej besvär. Endometrios uppkommer närlivmoderslemhinneliknandevävnad växer utanför livmodern. Symptom på sjukdomenendometrios kan vara smärta, smärta i samband med samlag, sjukdomskänsla i form av trötthet,feber, illamående och rikliga mensblödningar. Detta gör sjukdomen svårdiagnostierad och kanleda till försenad diagnos, med onödigt lidande som resultat. Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med endometrios upplevt sin sjukdom, samt vidare,hur dessa upplevt vårdpersonals bemötande, enligt den vetenskapliga litteraturen. Metod: En allmän litteraturstudie med tio kvalitativa originalartiklar, publicerades 2005 - 2022. Resultat: Dataanalysen resulterade i fem kategorier: Uppleva att symtom inte tas på allvar,uppleva reducerad livskvalitet, uppleva behov av mer sjukdomsinformation, upplevavårdpersonalens bristande kunskap och uppleva vårdpersonals bristande kommunikation. Slutsats: Vårdpersonal behöver öka sin kunskap om endometrios och i större utsträckning lyssnatill vårdsökandes berättelser om symtom. Detta då förbättrad kommunikation sannolikt kan bidratill tidigare diagnostisering av endometrios med minskat lidande och ökad livskvalitet förberörda.

Bakgrund: Magnetresonanstomografi (MRT) är en viktig diagnostisk metod inom hälso- och sjukvården. Fastän MRT-undersökningar är smärtfria upplevs obehagliga känslor hos patienter. Vid MRT-undersökningar spelar röntgensjuksköterskor en stor roll för att säkerställa att patienterna blir väl bemötta med stöd, individuellt anpassad information och god kommunikation. Detta är till för att i förväg kunna vidta åtgärder som motverkar risker, skador och komplikationer vid undersökningar och behandlingar. Det är viktigt att ta tillvara patienternas upplevelser och erfarenheter av en MRT-undersökning för att kunna ytterligare utveckla omvårdnaden. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters erfarenheter i samband med MRT-undersökning. Metod: En litteraturstudie med resultat utav åtta kvalitativa studier som besvarar syftet. Dessa artiklar kvalitetsgranskades och analyserades sedan. Sökningar utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Litteraturstudiens resultat presenterar tre kategorier och sex underkategorier. Kategorierna var Maktlöshet, Kamp och Möte med det okända. Resultatet visar att patienter upplever MRT-undersökningen olika. Upplevelserna innefattar huvudsakligen en känsla av maktlöshet i varierande grad, otrygghet samt en kamp mot det trånga utrymmet. Konklusion: God interaktion och kommunikation mellan patienter och personal samt tydlig och adekvat information om undersökningsproceduren har en stor påverkan på patienters upplevelser och är avgörande om en patient kan klara av undersökningen.

Introduktion/Bakgrund: Sömn är viktigt för människans psykiska och fysiska hälsa. Under sjukhusvistelse är det många patienter som upplever svårigheter att sova. Detta behandlas ofta med läkemedel som riskerar att ge biverkningar. Sjuksköterskor ansvarar för att ge omvårdnad där främjandet av god sömn ingår. Syfte: Syftet var att belysa omvårdnadsinterventioner sjuksköterskor kan använda för att främja god sömn hos patienter under sjukhusvistelse. Metod: Litteraturstudien genomfördes genom att följa Polit och Beck (2017) nio steg. Sökningar utfördes i CINAHL, PsycInfo och Pubmed. Artiklar som motsvarade syftet kvalitetsgranskades utifrån granskningsmallar enligt Polit och Beck (2017). Totalt 15 artiklar av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod inkluderades i studien. Bearbetning och analys av data utfördes med ett induktivt förhållningssätt. Resultat: Resultatet sammanställdes i fem teman; “Att kommunicera och informera”, “Miljöfaktorer; ljud, ljus och temperatur”, “Ge möjlighet till avslappning och lugn”, “Klustra omvårdnadsinterventioner” samt “Skilja mellan dag och natt”. Slutsats: Det finns en mängd olika omvårdnadsinterventioner som sjuksköterskor kan använda för att främja sömn. Dessa sträcker sig från åtgärder av psykosocial karaktär till åtgärder som syftar till att minska fysiskt obehag och att begränsa inverkan av miljöfaktorer.  Vissa är inriktade på den enskilde patienten medan andra berör miljön på avdelningen i sin helhet.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Stroke innebär många förändringar i livet för den drabbade och dessa leder ofta till psykisk ohälsa. Med en ökad förståelsen av patientens upplevelse av psykisk ohälsa efter en genomgången stroke så skulle detta kunna leda till och stärka sjuksköterskans professionella roll i omvårdnadsarbetet.  Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av psykisk ohälsa efter en stroke. Metod: Systematisk litteraturöversikt med kvalitativ ansats baserad på 11 vetenskapliga artiklar. Datamaterialet analyserades med hjälp av innehållsanalys.    Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och sju underkategorier (1) En förändrad tillvaro (Ett förlorat liv; Ändrat livskvalité; Anpassningsprocessen), (2) Sociala relationers betydelse (Sociala relationers positiva inverkan; Sociala relationers negativa inverkan), (3) Behandlingens betydelse (Behandlingens positiva inverkan; Behandlingens negativa inverkan). Slutsats: För att patienten ska kunna hitta en ny mening i livet så bör sjuksköterskans roll främst vara att identifiera, vara lyhörd och bemöta den enskilde patientens omvårdnadsbehov. Att involvera anhöriga i vården är en annan viktig faktor för tillfrisknandet samtidigt bör sjukvården sträva efter en mer personcentrerad vård för att kunna se helheten kring patienten.

Bakgrund: Nästan 10% av världens befolkning diagnostiseras med migrän som karakteriseras av en pulserande huvudvärk som uppträder anfallsvis. Bakomliggande orsak till migrän är idag inte helt klarlagt men ärftliga mekanismer spelar en stor roll.  Syftet: Syftet med studien var att undersöka vuxna personers upplevelser av att leva med migrän.  Metod:  En litteraturstudie utfördes på 10 originalartiklar som kvalitetsgranskades och analyserades med hjälp av Lundman och Hällgren-Graneheims kvalitativa innehållsanalys med induktiv ansats.  Resultat: Förutom sina symtom drabbades personer med migrän även av andra problem som var kopplade till migrän. Läkemedel kunde orsaka biverkningar vilket ledde till att en del undvek att behandla sin migrän. Att leva med migrän ledde till att det dagliga livet påverkades och att aktiviteter ställdes in på grund av migränanfall. Sjukdomens osynlighet bidrog också till att personer med migrän många gånger upplevde misstroende både från omgivningen och vården vilken ledde till att de ibland arbetade trots ett pågående migränanfall.  Slutsats: Att leva med migrän påverkar och försämrar livskvaliteten. Migrän är ett svårt, frustrerande tillstånd som inte alltid svarar på evidensbaserad vård vilket leder till att hanteringen av sjukdomen oftast blir svår för patienterna. Sjukvården behöver därför utveckla kunskap kring migrän för att på bästa sätt kunna erbjuda en individanpassad vård.