Introduktion: Stroke är internationellt sett den största orsaken till funktionsnedsättningoch den tredje största orsaken till död. Nästan två av tre personer som överlever stroke lämnar sjukhuset med någon form av nedsättning vilka kan vara fysiska, kognitiva, kommunikativa och/eller känslomässiga. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters erfarenheter av vård efter stroke. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie som utgick från Polit och Becks (2017) nio steg. Via databaserna PubMed och Cinahl identifierades elva kvalitativa artiklar med hjälp av relevanta sökord. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades innan ett resultat sammanställdes. Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier vilka var vårdmiljöns inverkan, informationens betydelse, betydelsen av emotionellt stöd samt medverkan och oro i återhämtningsprocessen med sju tillhörande underkategorier. Slutsats: I resultatet framkom flera erfarenheter som gav missnöje och tillfredställelse hos patienterna i vårdmiljön. Erfarenheter framkom också kring behov av information omsjukdomstillståndet vilken bör vara individanpassad. Stöd från omgivningen upplevdessom viktig för patienterna under vårdtiden. Patienterna beskrev erfarenheter av att inte vara delaktiga i planeringen av sin vård. Patienterna beskrev mål av att bli så självständiga som möjligt. Många patienter hade erfarenheter av oro för att återvända hem efter att de drabbats av stroke.

Till en akutmottagning söker sig människor med akut sjukdom eller skada. Det är på en akutmottagning som många människor får den första kontakten med sjukhus och sjukdom. Varje enskild patient bedöms och prioriteras efter sökorsak och det medicinska tillståndet. Patienterna placeras i ett turordningssystem, triage, som är behovsbaserat och innebär att de svårast sjuka eller skadade går först. Sjuksköterskans uppgift på akutmottagningen är att ansvara för ett korrekt omhändertagande av patienterna. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser på en akutmottagning. Den systematiska litteraturstudien är uppbyggd på tretton vetenskapliga artiklar. Den genomförda litteratursökningen gjordes systematiskt i databaserna Cinahl och Medline. Resultatet visade att väntetiden på en akutmottagning var en kritisk faktor, oavsett om väntetiden var lång eller kort. Flera patienter upplevde att de inte blev bemötta på ett lämplig sätt eller att de inte fick tillräckligt med uppmärksamhet från vårdpersonalen. Det var viktigt för patienterna att känna sig trygga med vårdpersonalen för att få en positiv upplevelse på akutmottagningen, och många patienter litade på vårdpersonalens kompetens och expertis. Patienterna behövde känna sig delaktiga i vården samt få sina fysiska och psykiska behov tillfredsställda. Under väntetiden upplevde även patienterna att relevant och lättförståelig information om deras tillstånd, behandling och väntetidens längd och orsak var bristfällig. Miljön hade också en stor inverkan på hur upplevelsen skulle bli för patienterna på akutmottagningen. Genom denna litteraturstudie har det framkommit att det är viktigt att ge patienten ett personligt och bra bemötande och omhändertagande, och att den enskilda patienten får individuellt anpassad omvårdnad. Saklig information och verbal kommunikation från vårdpersonalen gör att väntan på en akutmottagning blir mer uthärdig för patienten. Att vårdpersonalen uppvisar professionalitet samt inger ett lugn betyder att patienterna känner trygghet.

Bakgrund: Homo-, bi-, transsexuella och queerpersoner (HBTQ-personer) har upplevt diskriminering sedan hundratals år. De blir trakasserade p.g.a. deras sexuella läggning, könsidentitet och könsuttryck inom den somatiska hälso- och sjukvården också. HBTQ-patienterna befinner sig utanför heteronormen och/eller cisnormen och därför blir de utsatta för diskriminering inom den somatiska vården. Somatisk vård handlar om vård av kroppen och där kan vårdkontakten vara intim. Idag klassificerar WHO inte längre homosexualitet som sjukdom och i många länder finns det lagstiftning som förbjuder diskriminering p.g.a. sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck Lagstiftningen omfattar också hälso- och sjukvården och skyddar patienter mot illabehandling. Syfte: Syftet med arbetet var att beskriva hur HBTQ-patienter upplever bemötande inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt som grundar sig på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar har genomförts. Analysprocessen baserades på Fribergs modell. Resultat: Det identifierades två huvudkategorier av HBTQ-patienternas upplevelser av bemötande inom somatisk vård: upplevelser av att vara bemött som alla andra patienter och upplevelser av negativt bemötande (inom den identifierades tre subkategorier som visade att HBTQ-patienter upplever förnedring, brist på personalens kunskap och olika typer av rädsla under sin vårdkontakt). Slutsatser: HBTQ-patienters upplevelser av bemötande inom somatiska vården varierar mellan positiva och negativa. Det krävs mer fokus på värdegrund under sjuksköterskeutbildningen och på arbetsplatser. Dessutom krävs ytterligare studier inom området t.ex. utifrån sjuksköterskeperspektiv eller inom psykiatrisk vård.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är vanligt förekommande, fler människor drabbas och dödsfallen ökar globalt. KOL innebär förändringar i livet för patienten och påverkar också livskvaliteten negativt. Sjuksköterskor möter patienter med KOL överallt i vården och behöver en ökad förståelse för att kunna ge stöd ur ett helhetsperspektiv. Den teoretiska referensram som användes var livsvärldsteorin.  Syfte: Syftet var att belysa hur patienter upplever att KOL påverkar deras liv. Metod: En litteraturstudie med resultat från 13 kvalitativa artiklar. Databaserna CINAHL och PsycInfo användes.  Resultat: Patienterna upplevde att KOL påverkade livet på olika sätt. Resultatet är sammanställt i två teman med sex subteman. Temana är: Psykiska påfrestningar och Begränsningar i livet. Psykiska påfrestningar har subtemana: Skuld över självförvållade, Skam över beteende och symtom, Fysiska symtom leder till psykiska påfrestningar samt Oro och rädsla inför framtiden. Begränsningar i livet har subtemana: Förlust av kontroll och självständighet samt Social isolering.  Slutsats: Konsekvenserna som KOL medför har stor inverkan på patienternas liv och detta leder till lidande för patienten. Dessutom skiljer sig patienternas upplevelser av att leva med KOL något från vårdpersonalens uppfattning om patienternas tillstånd. Detta tyder på att vårdpersonal inte har en tillräckligt god förståelse för hur KOL påverkar patienters liv.

No description available.

Introduktion/Bakgrund: Epilepsi är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna i världen. Omkring en tredjedel av alla som lider av epilepsi kan inte behandla sin sjukdom med antiepileptiska läkemedel och detta benämns då som läkemedelsresistent epilepsi. Kunskapen kring epilepsi är ofta begränsad vilket leder till stigmatisering kring sjukdomen. Syfte: Belysa patienters upplevelser av att leva med läkemedelsresistent epilepsi. Metod: Denna litteraturstudie är uppbyggd efter de nio steg som Polit och Beck beskriver. Urvalskriterierna var vuxna patienters upplevelse av att leva med läkemedelsresistent epilepsi, oavsett kön. Det söktes fram 12 artiklar i databaserna PsycInfo och PubMed. Dessa 12 artiklar överensstämde med den här studiens syfte samt inklusionskriterier och användes för att ta fram denna studies resultat. Resultat: Patienter med läkemedelsresistent epilepsi upplevde flera begränsningar i vardagen och var ofta tvungna att förlita sig på sin omgivning. Detta gjorde att de förlorade sin autonomi men även att de upplevde sig som en belastning för omgivningen. Patienter med läkemedelsresistent epilepsi upplevde ofta en lägre livskvalitet och samsjuklig depression, även ångest var vanligt förekommande. Sömnproblematik och sexuella problem var också en betydande del av det patienter med läkemedelsresistent epilepsi upplevde. Slutsats: Kunskapen kring epilepsi var ofta bristfällig vilket gjorde att stigmatisering och negativa attityder fortfarande levde kvar i samhället. Det var viktigt att vårdpersonalen hade kunskap om och förståelse för hur sjukdomen påverkade vardagen för patienter med läkemedelsresistent epilepsi, både för att kunna bemöta dem på ett korrekt sätt men också för att kunna sprida kunskapen vidare i samhället.

Bakgrund: Stroke kan drabba vem som helst i alla åldrar och många patienter som drabbas av stroke skrivs ut från sjukhuset med kvarstående funktionsnedsättningar, som påverkar patientens vardag i hemmiljön. För att få den skadade kroppsfunktionen att fungerar behöver patienter rehabiliteras. Med egenvård kan patienterna övervinna ett ohälsotillstånd. Rehabilitering som erbjuds patienten består av rehabiliteringsteam samt e- hälsoverktyg och har som syfte att bidra till en tryggare tillvaro i strävan mot det friska livet. Därför behövs patienters upplevelse belysas. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av rehabiliteringteamets insatser för återhämtning i hemmiljön efter stroke.  Metod: En litteraturöversikt med integrativ metod baserad på vetenskapliga artiklar med fokus på patienter med stroke i hemmiljön. Analys gjordes utifrån Fribergs analysmodell. Resultat: Studien resulterade i tre teman En känsla av trygghet, Psykosocial upplevelse och Upplevelsen av stöttning för fysisk och social återhämtning och till dessa teman framkom sex subtema där patientens upplevelse av rehabiliteringteamets insatser för återhämtning visades. Slutsats: Studiens resultat visade att patienter med stroke återhämtades både psykiskt och fysiskt med hjälp av stöd från rehabiliteringsteamet, dock framkom några skillnader bland patienter med stroke.

Background: In Sweden, many patients seek emergency care and nurses in the emergency department therefore need to consider several aspects during their work to meet the patients' needs. At the same time, nurses feel understaffed with too much work responsibility, which contributes to increased stress among them. There is a risk that the patient's care needs and relationships between the nurse and the patient are therefore neglected in the care. Aim: To describe patients' experiences of care in an emergency department. Method: A systematic literature study with descriptive synthesis of 12 qualitative articles. Result: Two themes with 5 subthemes. First theme: To be seen as a unique person with subthemes; To be confirmed for their needs and That meaningful communication creates well-being. Second theme: Being in the dark due to poor care with subthemes; That long waiting times create discomfort, Feeling dissatisfied with a lack of care and Feeling vulnerable during the care period. Conclusion: The result indicates mixed experiences in the patients who were cared for in an emergency department. To promote patients' well-being, an important interaction was that nurses care was based on a good treatment and took the time to talk to the patients. However, negative experiences from the patients were described where long waiting times and the lack of communication were recurring problems that caused unnecessary suffering.

Background:Substance use disorder is a medical condition that affects the patient physically, mentally and socially. It is a growing problem in Sweden and 1 in 10 Swedes over the age of 18 meet the criteria for being diagnosed with substance use disorder.Healthcare professionals describe this group of patients as complicated to care for related to lack of understanding, preconceptions and ignorance. This has created a distance between healthcare professionals and that patients have distanced themselves from care. Aim: To describe patients with substance uce disorder experience and treatment from the healthcare professionals. Method: The study is a descriptive literature study based on 14 qualitative, scientific articles Main results: The purpose of this literature study was to describe SBS patients' experience and treatment from healthcare professionals. The result emerged that patients describe a person-centered approach and knowledge is an important denominator in the treatment of health professionals. Positive experiences are described when health professionals have knowledge of the disease and how the disease expresses and affects the patient's life. To show compassion, make eye contact, show interest, and listen to what the patient has to tell is appreciated by the patients. Many patients had low confidence in healthcare due to previous experiences that have been negative in the form of knowledge deficiency, preconceived sentences, and that they were rejected. Patients felt that they did not have access to care on equal terms as patients with other diseases and that medical treatment could not be met. Fear over seeking care is because the patients experienced attitudes from healthcare professionals suggesting that the patient caused its illness on its own and may take the consequences of its actions. Conclusions: Based on the present study, patients illustrate that healthcare professionals have a large and significant meaning for how the health visit is perceived. Health professionals will face patients with substance use disorder when they occur in all different care instances. Therefore, the authors of the present study consider that all staff working in some form of health care should obtain knowledge of mental illnesses and nursing in order to offer care of quality and professional treatment. This would lead to more patients with substance use disorder getting the same care and nursing as patients with other diseases.

Bakgrund: Trycksår är ett stort globalt hälsoproblem som blir allt vanligare bland befolkningen. Det orsakar stort lidande och smärta hos patienten. Därför behöver sjuksköterskan mer kunskap för att kunna förstå patienter bättre samt lindra deras lidande och ge en personcentrerad vård. Om sjuksköterskan inte förstår patientens upplevelse kan detta resultera till allvarliga konsekvenser. Patienters upplevelser är betydelsefulla i vården för att kunna förebygga trycksår.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelser av trycksår.  Metod: En litteraturöversikt med en induktiv ansats med inspiration från Friberg (2017b) som är baserad på åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier vilka är upplevelser av smärta, fysiska upplevelser av sår, psykiska upplevelser och upplevelser av självständighet.  Slutsats: Trycksår orsakar både fysiskt och psykiskt lidande. Deras självständighet blev förändrad på grund av trycksåret. Sjuksköterskan bör vara mer observant på att bli bättre på omvårdnaden när det gäller förebyggande strategier. En välfungerande kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten är värdefullt inom omvårdnad, för att patienten ska känna sig engagerad, respekterad samt delaktig i sin vård. Mer kunskap och förståelse behövs för att förstå hur trycksår kan påverka patientens dagliga liv. Kunskap kan resultera till mindre smärta och vårdlidande.