Bakgrund: 25% av den vuxna befolkningen lider av stickrädsla. Hos vissa är rädslan så påtaglig att de väljer att undvika medicinsk behandling. Rädsla är en naturlig reaktion på ett hot som man vill fly ifrån. En starkare typ av rädsla kallas fobi. Sjuksköterskans skyldighet är att bemöta patienters upplevelser med respekt samt att ta hänsyn till dessa i samband med kontakt med stickrädda patienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelser av stickrädsla och nålfobi. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på sju kvantitativa och två kvalitativa vetenskapliga artiklar har genomförts. Från analysen av artiklarna sammanställdes tre huvudkategorier. Resultat: De vanligaste förekommande upplevelserna i samband med nålstick hos patienter med stickrädsla och nålfobi är rädsla, ångest, avsky och skam. Det som påverkar dessa upplevelser är bland annat vårdmiljön och hur vårdpersonalen talar till dem. Distraktion och olika strategier kan vara till hjälp för att lindra patienters upplevelser av stickrädsla och nålfobi. Slutsats: Det framkom att stickrädsla och nålfobi är ett relativt vanligt problem inom sjukvården som medför negativa upplevelser och onödigt lidande för patienter. Mer forskning om vuxnas upplevelser kring stickrädsla och nålfobi behövs för att öka medvetenheten hos vårdpersonal.

Bakgrund: Den äldre populationen ökar på grund av en förhöjd medellivslängd. Av de som inkommer på akutmottagningen är 40% 65 år eller äldre. De äldre är inte en homogen grupp och hur åldern ger sitt uttryck varierar. Detta leder till att de upplever situationer olika. Akutmottagningen, som denna studie riktar sig till, är den sjukhusbundna som behandlar somatiska åkommor. För att kunna ge en god och säker vård krävs en ökad förståelse för de äldre patienternas upplevelser. Syfte: Att belysa äldre personers upplevelser av besök vid den sjukhusbundna akutmottagningen. Metod: Litteraturöversikt baserad på 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Analysprocessen genomfördes med inspiration av Danielsons modell. Resultat: Resultatet består av fem kategorier, Att känna sig säker, Att känna ovisshet, Att känna rädsla och ensamhet, Att inte känna sig bekräftad och Att inte vilja vara till besvär. Upplevelser som uppstod vid besök på akutmottagningen var blandade och individuella, samt att de flesta upplevelserna grundades på hur vårdpersonalen arbetade. Slutsats: För att kunna hantera ökningen av den äldre populationen behövs ökade kunskaper hos vårdpersonalen kring upplevelserna och deras egen påverkan på dessa. Kunskapen krävs för att öka möjligheterna att de äldre skall uppleva att de är i goda händer.

Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplevde bemötande och kommunikation vid besök på studentkliniken, Högskolan Kristianstad. En kvalitativ studie genomfördes med användning av en intervjuguide. Åtta patienter intervjuades med hjälp av en digital diktafon och varade i cirka 30 minuter. En kvalitativ innehållsanalys tillämpades för analys av insamlad data. Resultatet visade att patienterna upplevde ett gott och vänligt bemötande när tandhygieniststudenterna, handledarna och personalen i receptionen hälsade på dem. Patienterna upplevde en god kommunikation och ansåg bland annat att de var delaktiga i konversationen och fick en begriplig information. Det som upplevdes mindre bra var att viss information under behandlingen var tjatig och att en patient inte upplevde sig ha en dialog när handledaren pratade med studenten. Slutsatsen av studien visar att samtliga patienter upplever ett gott bemötande på studentkliniken och att majoriteten upplever att kommunikationen är positiv.

Psykisk ohälsa är ett begrepp som innefattar psykisk sjukdom, allvarlig psykisk störning samt psykiska besvär som har en påtaglig inverkan på välbefinnandet och vardagslivet. Enligt en rapport från Socialstyrelsen ökar antalet patienter som är i behov av inneliggande psykiatrisk vård, samtidigt som antalet vårdplatser minskar. Följden blir för tidiga utskrivningar samt fler återinläggningar på grund av att patienterna inte blivit färdigbehandlade. Att undersöka patienternas upplevelser av psykiatrisk slutenvård är därför ett motiverat och aktuellt ämnesområde. En systematisk litteraturstudie har genomförts och resultatet visar att personalen är den främsta påverkningsfaktorn i patienternas upplevelser av vårdtiden. Kompetent och engagerad personal kan inge hopp och förstärka känslan av egenvärde medan icke-kompetent och oengagerad personal framkallar negativa känslor som ilska, hopplöshet och osäkerhet. Diskussionen förstärker resultatets innehåll genom ytterligare artikelsökningar samt förankrar resultatet till bakgrundens beskrivna vårdvetenskap. Svagheter och styrkor diskuteras som möjligheten för implementeringen av resultatet i Svensk hälso- och sjukvård.

Bakgrund: Sjuksköterskor utsätts dagligen för risken att smittas av infektionssjukdomar genom skär- och stickskador. Årligen sker två miljoner skär- och stickskador hos vårdpersonal runt omkring i världen. God arbetsteknik och basala hygienrutiner kan reducera risken för skär- och stickskador. Dock känner sjuksköterskor vanligtvis ängslan att bli smittade av hepatit-B, hepatit-C samt HIV och studier visar att det förekommer otrygghet samt ovisshet hos vårdpersonal till patienter med blodsmitta. Studier visar också att patienter med blodsmitta upplever att de blir nonchalerade samt särbehandlade då vårdpersonal känner sig osäkra samt otrygga vid omvårdnad av patienter med blodsmitta. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnad av patienter med blodsmitta. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design grundades på åtta vetenskapliga studier. Sökningarna genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Willman, Bahtsevani, Nilsson och Sandströms mall för kvalitetsgranskning tillämpades. Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys har använts för att analysera resultatet. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: Ovilja att ge omvårdnad, Ont om tid, Bristande tillämpning av skyddsredskap, Risk för smitta samt Brist på enhetlig omvårdnad. Sjuksköterskorna upplevde ovilja att ge omvårdnad till blodsmittade patienter, bland annat på grund av deras sexuella läggning. På grund av många krav i arbetet, som exempelvis ökat ansvar, upplevde sjuksköterskorna belastning och stress. Av denna anledning ansåg sjuksköterskorna att patienterna erhöll bristfällig omvårdnad. Sjuksköterskorna upplevde att säkerhetsrutiner inte tillämpades vilket medförde att omvårdnaden inte genomfördes på adekvat vis. Sjuksköterskorna upplevde även ängslan att bli smittade av patienterna. Dock menade sjuksköterskorna att patienter ska få lika omvårdnad och bemötande, oavsett diagnos. Slutsats: Med utgångspunkt i ovilja att ge omvårdnad och brist på enhetlig omvårdnad finns det stor risk att sjuksköterskor bemöter patienter med blodsmitta annorlunda. Det är av stor vikt att sjuksköterskor erhåller mer stöd och utbildning om blodsmitta, detta för att patienter inte ska få bristfällig omvårdnad eller ta med sig dåliga erfarenheter från den omvårdnad de fått. Genom att erhålla stöd och utbildning kan sjuksköterskor troligen få ett nytt perspektiv på omvårdnad vid blodsmitta.

No description available.

Bakgrund: Uppskattningsvis drabbas 8000 människor årligen av hjärtstopp i Sverige. Antalet som räddas till livet har ökat. Hälsan och livskvaliteten tycks vara relativt god men varierar kraftigt bland överlevarna. Eftersom kunskapen om hälsa är baserat på kvantitativa studier, kan vi inte säkert säga om eventuella hälsoproblem beror på hjärtstoppet och de problem som rapporteras har betydelse för överlevarna. En sammanställning av kvalitativa studier som undersökt upplevelser av hälsan skulle kunna bidra med betydelsefull kunskap för att förbättra vården efter hjärtstoppet. Syfte: Syftet är att belysa patienters upplevelser av hälsa efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: En systematisk litteraturstudie som baseras på åtta kvalitativa artiklar. Resultat: Analysen identifierade tre teman: 1)     Upplevelse av den fysiska hälsan med subteman fysiska förändringar och kognitiva förändringar. 2)     Upplevelse av den psykiska hälsan med subteman förändrande känslor och en andra chans. 3)     Upplevelse av hälso-sjukvården Slutsats: Denna studie är sammanställd utifrån tidigare kvalitativ forskning som studerat upplevelser av hälsa hos patienter som överlevt hjärtstopp. Resultatet visar att patienterna upplever olika fysiska och psykiska hälsoproblem som även påverkar deras sociala hälsa. Patienterna upplever också tydliga brister när det gäller hälso-sjukvårdens information och stöd. Vid uppföljning av patienter som överlevt ett hjärtstopp har sjuksköterskan en viktig roll i identifiera hälsoproblem samt att stödja överlevarna i att återfå sin hälsa.

Bakgrund: År 2017 drabbades 7995 personer av hjärtstopp på och utanför sjukhus i Sverige där hjärt-lungräddning (HLR) påbörjades och 1444 personer räddades till livet. Vid ett hjärtstopp förlorar den drabbade medvetandet och saknar livstecken, den vanligaste anledningen är kranskärlssjukdomar. För att undvika bestående hjärnskador behöver hjärtats normala rytm återställas inom några minuter och ett snabbt insättande av åtgärder enligt “kedjan som räddar liv” är av stor betydelse. Hälsa och livskvalitet efter ett hjärtstopp har bedömts vara likvärdig med populationsdata vilket dock skulle kunna bero på brister i de mätinstrument som använts. Även riktlinjer och uppföljning efter ett hjärtstopp har visats vara bristande. Syfte: Syftet var att utforska patienters upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes och resultatet baseras på åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar. Resultat: Tre övergripande teman identifierades: Medvetenhet om en förändrad kropp, Existentiella funderingar och Behov av stöd och kommunikation. Slutsats: Resultatet i studien visade på att tydliga problem och olika former av känslomässig påverkan kunde uppstå efter ett hjärtstopp. Kroppen kunde upplevas förändrad med förlorade kroppsfunktioner och ångest. Patienterna sökte efter mening och sammanhang i det förändrade livet och de kunde värdera livet på ett annat sätt. Hos vissa patienter fanns en brist i stöd från sjukvården vilket kunde ge känslor av ensamhet.

Bakgrund. Tidigare forskning visar att andelen äldre personer över 65 år ökar. Denna ökning resulterar i ett större antal äldre på akutmottagningarna som inte är anpassade för äldre patienter med mer komplexa vårdbehov. Väntetiderna för äldre patienter blir långa och på grund av bristande vårdåtgärder så riskerar de att drabbas av vårdskador som dehydrering, överfylld urinblåsa och fall. Syfte. Syftet var att beskriva de äldre patienternas upplevelser av att besöka akutmottagningen. Metod. Föreliggande studie är en systematisk litteraturstudie som är baserad på elva stycken vetenskapliga artiklar. Resultat. I resulatet framkommer att de äldre patienterna har både positiva och negativa upplevelser av att vistats på akutmottagningen. Resultatet presenteras i sex kategorier, vilka är Trygghet, Bekräftelse, Förståelse, Kommunikation, Väntetid och Fysiskt obehag. Slutsats. Resultatet ger en fördjupad kunskap till akutsjuksköterskan i mötet med äldre patienter. Kunskapen kan bidra till att identifiera förbättringsåtgärder vid omhändertagandet av de äldre och därmed minska risken vårdskador och vårdlidande. Slutsatsen är att omhändertagandet av äldre patienter kan förbättras. Resultatet visar att de äldre vill ha bekräftelse från vårdpersonalen och de vill vara delaktiga i sin vård genom att få information på en nivå så de förstår. Genom tillämpning av personcentrerat förhållningssätt kan delaktighet uppnås och patientens individuella behov kan lättare identifieras vilket bidrar till ett minskat vårdlidande. / Background. Previous research shows that the proportion of older people over the age of 65 increases. This increase results in a larger number of elderly people in the Swedish emergency departments which are not adapted for older patients with more complex care needs. The waiting times for elderly patients are long and due to lack of care measures, the risk is they suffer from injuries such as malnutrition, overflowing bladder and fall. Aim. The purpose was to describe the elderlies` experiences of visiting the emergency department. Method. The present study is a systematic review of literature based on eleven scientific articles. Result. The result shows that the elderly patients have both positive and negative experiences of staying at the emergency department. The results are presented in six categories, which are Safety, Confirmation, Understanding, Communication, Waiting, and Physical Discomfort. Conclusion. The result provides in-depth knowledge to the emergency nurse in meeting with older patients. Knowledge can contribute to identifying improvement measures in the care of the elderly, thereby reducing the risk of healthcare injuries and suffering. The conclusion is that the care of older patients can be improved. The result shows that the elderly wants confirmation from the nursing staff and they also want to be involved in thir care by getting information in a level that they can understand. Through the application of a person-centered approach, participation can be achieved and the patient's individual needs can be more easy to identify, which contributes to reduced suffering for elderly patients.

Bakgrund: Internetanvändningen har expanderat snabbt och har utifrån ett omvårdnadsperspektiv skapat stora förändringar för såväl sjukvårdspersonal som patienter. IKT (informations- och kommunikationsteknik) har gjort det möjligt att få vård och stöd på distans även för patienter med stort behov av omvårdnad. Digitaliseringen av vården som ökar kan komma att kräva mer utav patienterna. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva möjligheter och begränsningar med distansvård utifrån ett patientperspektiv. Metod: Beskrivande litteraturstudie där både kvalitativa och kvantitativa artiklar använts. Totalt användes 14 artiklar i arbetet. Databasen Cinahl har använts för att söka fram samtliga artiklar. Resultat: Patienter upplever både möjligheter och begränsningar med distansvård. Den största möjligheten patienterna upplevde var tillgängligheten till sjukvården. Tillgängligheten ledde till en ökad känsla av trygghet hos patienterna samt att de sparade tid och pengar genom att slippa resa till sjukvården. Det som patienterna upplevde som de största begränsningarna var handhavandet av tekniken och rädslan över att förlora det fysiska mötet med sjukvårdspersonalen. Slutsats: Patienternas upplevelser av distansvård varierade mellan patientgrupperna. Att som sjukvårdspersonal bli varse om patienternas upplevelser kan hjälpa dem i steget mot utvecklingen av mer individanpassade hjälpmedel. Medvetenheten om patienternas upplevelser kan också hjälpa sjukvårdspersonalen att identifiera potentiella målgrupper för distansvård.