Akutmottagning är en plats patienter besöker för att få behandling för akut sjukdom eller skada. Patienter på akutmottagningen är akut, svårt sjuka och kan ha många upplevelser som är relaterade till såväl deras sjukdom som deras besök på akutmottagningen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av att besöka akutmottagningen. 10 artiklar har analyserats utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier; “att känna frustration relaterat till lång väntetid med bristande tillsyn”, “att inte känna förståelse för sitt hälsotillstånd”, “att behöva genomgå obehagliga undersökningar och känna sig exponerad”, “att ljud, ljus, dofter, möbler och stressig atmosfär försämrade besöket”, “att inte bli involverad eller betrodd” och “att känna sig sedd samt att bli bemött med lyhördhet och respekt”. Resultatet visade att gott bemötande, information och humanistisk människosyn var viktiga förutsättningar i patientens upplevelser på akuten. Vidare visade resultatet att en högljudd, stökig miljö, stressad vårdpersonal och brist på information och kommunikation försämrade patienters upplevelse av besöket på akutmottagningen. Sjuksköterskan behöver beakta patienten ur helhetsperspektiv för en fördjupad förståelse för deras upplevelse så hen kan ge en ändamålsenlig omvårdnad.

Bakgrund: Depression är svår att behandla, och att behandlingen består främst av terapeutiska och antidepressiva metoder, trots att forskningen visar på att fysisk aktivitet är en lika effektiv behandling, och att år 2030, befaras depression vara den största folksjukdomen i världen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av fysisk aktivitet vid depression.  Metod: En litteraturstudie baserad på 8 kvalitativa studier, som har kvalitetsgranskats och analyserats genom inspiration för en innehållsanalys. De kvalitativa studierna återfanns från databaserna Cinahl och APA PsycInfo. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och åtta subkategorier. I denna litteraturstudie framkom huvudkategorier som “Goda hälsoeffekter av fysisk aktivitet”, “Hinder som uppkom för att utföra fysisk aktivitet” och “Hjälp till motivation”. Konklusion: Fysisk aktivitet upplevdes ge goda effekter vid depression och depressiva symtom. Personer upplevde hinder som gjorde det svårt att utföra fysisk aktivitet. Men också faktorer som kunde hjälpa till att stödja, motivera, kontrollera och få rutiner till sinvardag. / Background: Depression is difficult to treat, and the treatment consists mainly of therapeutic and antidepressant methods, although research shows that physical activity is an equally effective treatment, and that by 2030, depression is feared to be the largest public disease in the world. Aim: The aim of the study was to describe patients' experiences of physical activity in depression. Methods: A literature study based on 8 qualitative studies, which have been quality reviewed and analyzed through inspiration for a content analysis. The qualitative studies were found from the databases Cinahl and APA PsycInfo. Results: The analysis resulted in three main categories and eight subcategories. In this literature study, main categories were "Good health effects of physical activity", "Obstacles that arose to perform physical activity" and "Help for motivation" emerged. Conclusion: Physical activity was perceived to have good effects on depression and depressive symptoms. People experienced obstacles that made it difficult to perform physical activity. But also factors that could help support, motivate, control and get routines into their everyday lives.

Bakgrund: Inom akutsjukvård föreligger ofta stora medicinska behov hos patienter, där luftvägar, andning och cirkulation kräver noga kontroll. Samtidigt behöver patienter även bemötas ur ett helhetsperspektiv, där empati och respekt för situationens skörhet utgör två grundstenar. Sjuksköterskan är ansvarig för patientens omvårdnad som skakaraktäriseras av ett personcentrerat förhållningssätt där individen får utrymme att uttrycka sina behov. Idag står svensk akutsjukvård inför utmaningar med överbelastning, vilket resulterat i svårigheter att upprätthålla garantier för patientsäkerhet och bemötanden utifrån ett holistiskt förhållningssätt. Travelbees omvårdnadsteori grundas på interaktionen mellan sjuksköterska och patient, vilket således lämpar sig för studiens syfte som innefattar bemötande där kommunikationen är en central del. Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av bemötandet från vårdpersonal inom svensk akutsjukvård.  Metod: En deskriptiv design med kvalitativ ansats användes för följande litteraturöversikt av elva artiklar.  Resultat: Ett huvudtema kunde kondenseras från resultatet: Ett gott bemötande inbegriper god information vilket innebär att kommunikationen speglar god kompetens bland personalen där individens behov står i centrum. Följaktligen presenteras tre kategorier, vilka är: vikten av information, betydelsen av kommunikation och kompetens samt se individen. Slutsats: Hur personal bemöter patienter inom akutsjukvård påverkar deras upplevelser av vård och personal. Genom att ta de aspekter som presenteras i resultatet i beaktning, har personal goda möjligheter att främja patienters upplevelser av vårdbesöket. / Background: In emergency care the patient is often in a great medical need where airways, breathing and circulation requires thorough observation. Simultaneously, patients need an encounter with a holistic perspective, where empathy and respect for the vulnerability of the situation are two elements. The nurse is responsible for the care of the patient, which is intended to be characterized by a person-centered approach, including room for the individual to express his or her needs. Today, Swedish emergency care is facing challenges regarding overload. It causes difficulties to ensure safety for the patient as well as an encounter with a holistic approach. Travelbee’s theory is rooted in the interaction between the registered nurse and patient, for which communication is central, and is thereby suitable for the objective of this study. Objective: To describe the experienced encounter with health care professionals in Swedish emergency care. Method: A descriptive design with qualitative approach was used in this literature review of eleven articles. Result: A synthesis emerged from the result: A good encounter includes information, in which the communication reflects competence of the health care professionals, and where the individual needs of the patients are at the center. Thus, three categories are presented: the importance of information, the meaning of communication and competence and seeing the individual. Conclusion: The way health care professionals encounter patients in emergency care, affects their experiences of care and personnel. Taking presented aspects of the result in consideration, staff have great possibilities to promote patients' experiences of health care encounters

Bakgrund. I Sverige år 2022 drabbades cirka 23 200 människor av hjärtinfarkt och cirka 4 700 personer avled. Risken för att drabbas ökar i samband med dålig livsstil. Ett snabbt akut omhändertagande sätter patienten i en utsatt situation men är av vikt då varje minut är avgörande för att rädda hjärtmuskelceller från syrebrist. Syfte. Att beskriva patienters upplevelse av hjärtinfarkt i det akuta skedet. Metod. Denna beskrivande litteraturstudie grundas på tio kvalitativa originalstudier och en originalstudie med mixad-metod där den kvalitativa datan användes. Artiklarna granskades och analyserades för att utgöra resultatet i litteraturstudien. Huvudresultat. Patienterna upplevde en mycket varierande symtombild. Patienter underskattade sina potentiella hjärtinfarktssymtom, antog att symtomen hade en annan orsak och skulle försvinna av sig själva. I samband med intensifierade symtom nåddes beslutspunkten för att söka vård. Diagnosen medförde känslor av chock, rädsla och oro. Snabbheten under behandling gjorde det ibland svårt för patienterna att begripa vad som skett. Vårdpersonalens kommunikation och bemötande var en viktig punkt under det akuta omhändertagandet, men ibland kunde det vara bristfälligt. Slutsats. Resultatet visade att hur patienterna tolkade sina symtom grundade sig i symtomens karaktär och att patienterna tenderade att ignorera de symtom som fanns. Det framkom även att patienterna hade egna föreställningar kring hur sjukdomen skulle yttra sig. I det akuta omhändertagandet kände många patienter sig omhändertagna men brister i kommunikationen, patient och vårdpersonal emellan beskrevs av vissa patienter. De unika upplevelser patienter hade under sin hjärtinfarkt visar på att personcentrerad vård är av stor betydelse. / Background. During the year 2022 in Sweden approximately 23,200 people suffer a myocardial infarction and approximately 4 700 people died because of it. The risk of this occurring is greater for individuals with an unhealthy lifestyle. Emergency treatment places the patient in a vulnerable situation, but this care is important as every minute is crucial to saving heart muscle cells from lack of oxygen. Aim. To describe patients experience of myocardial infarction in the acute phase. Method. This descriptive literature review is based on ten qualitative original studies and one mixed- method original study utilizing qualitative data. The studies were reviewed and analyzed to provide the result of this literature review. Main result. The patients experienced varied symptoms. Patients underestimated their potential heart attack symptoms, assumed the symptoms had another cause and would go away on their own. In context with intensified symptoms, the patients reached the decision to seek care. The diagnose contributed feelings of chock, fear, and worry. The speed during treatment sometimes made it difficult for the patients to understand what was happening. Communication and treatment with the healthcare staff was important during the acute care, but sometimes it was inadequate. Conclusion. The results showed that the way patients interpreted their symptoms was based on the nature of the symptoms and that the patients tended to ignore the symptoms that were present. It also found that the patients had their own image of how the disease would present itself. During the acute treatment many patients felt well taken care of, but some patients describe a lack in communication between patient and healthcare personnel. The unique experiences patients had during their myocardial infarction indicates that patient-centered care is of great importance.

Bakgrund: Långvarig smärta är vanligt förekommande och anses vara ett folkhälsoproblem. Det är en subjektiv upplevelse som påverkar människan fysiskt, psykiskt, socialt och emotionellt. Stora krav ställs på sjuksköterskan att ge en personcentrerad omvårdnad anpassad utifrån individens unika behov. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med långvarig smärta. Metod: En litteraturöversikt baserad på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL Complete och PubMed har genomförts i enlighet med Fribergs metodbeskrivning och analysmodell. Sökorden var Life experiences, Experiences, Chronic pain, Long term pain och Qualitative studies. Dataanalysen fokuserade på att kategorisera efter likheter och skillnader. Resultat: Långvarig smärta påverkar personens identitet och liv ur flera perspektiv. Okunskap och bristande förståelse leder till upplevelser av att vara misstrodd, försummad och hjälplös. Stöd och förståelse är viktigt för att finna acceptans för livet med långvarig smärta, dess påverkan samt för en fungerande vardag. Sammanfattning: Långvarig smärta är en subjektiv upplevelse med mångdimensionell påverkan, vilket gör den svårbehandlad. Avgörande för att finna acceptans och styrka var att få smärtupplevelsen bekräftad, ett gott bemötande, stöd samt att bli sedd som en unik person och inte ett symtom. Vid omvårdnad behövs kunskap, öppet empatiskt förhållningssätt och personcentrerad vård. / Background: Long-term pain is common and it is considered to be a public health problem. The subjective experience of long-term pain affects the person physically, psychologically, socially and emotionally. Great demands are placed on the nurse to be able to provide person-centered care that is adapted based on the individual's unique needs. Aim: The aim was to describe adults’ experiences of living with long-term pain. Method: A literature review based on nine qualitative scientific articles from the databases CINAHL Complete and PubMed was made analyzed according to Friberg’s model. The search terms were Experiences, Chronic pain, Long term pain, and Qualitative studies. The data analysis focused on categorizing according to similarities and differences. Results: Long-term pain affects the person’s identity and life in many ways. Lack of understanding lead to experiences of being distrusted, neglected and helpless. Support and understanding are important to find acceptance for life with long-term pain, its impact and to have a functioning everyday life. Summary: Long-term pain is a subjective experience and it has a multidimensional impact on the person, which makes it difficult to treat. Having the experience of pain confirmed, good treatment, support and being seen as a unique person and not a symptom, proved vital for finding acceptance and strength. When caring for these individuals, good knowledge of long-term pain, person-centred care and an open approach are therefore needed to promote welfare.

Bakgrund: En av de största orsakerna till funktionsnedsättningar i världen är stroke. Stroke kan orsaka ett flertal komplikationer varav en av de vanligaste är svårigheter med kommunikation. Kommunikation är en viktig del i mötet mellan patient och vårdare och det är centralt för sjuksköterskan att ha kunskap om olika sätt att kommunicera med patienter som har kommunikationssvårigheter. Sjuksköterskan behöver ha kunskap om dessa kommunikationssvårigheter och patientens upplevelse av kommunikation under och efter vårdtiden för att kunna ge en god personcentrerad vård där patientens behov uppfylls.  Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av kommunikationssvårigheter till följd av stroke.  Metod: Denna icke-systematiska litteraturöversikt inkluderade 15 vetenskapliga artiklar, av dessa bestod 13 av kvalitativ ansats och två av en mixad metod. Med hjälp av olika kombinationer av sökord inhämtades samtliga artiklar från PubMed och CINAHL. Dessa har sedan utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet genomgått en kvalitetsgranskning. En integrerad dataanalys har använts för att analysera och sammanställa resultatet.  Resultat: Resultatet delades upp i två huvudkategorier; kommunikation i vården och kommunikation efter vårdtiden. Även fem underkategorier har identifierats; tillit och bemötande, självständighet och stöd, sociala aktiviteter och interaktion, hopp och känslor till följd av kommunikationssvårigheter. Resultatet visade både positiva och negativa upplevelser kring kommunikationssvårigheter. Ett mönster som upptäcktes var att negativa känslor var kopplat till den akuta fasen och att positiva känslor uppstod i ett senare skede.  Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor behöver bemöta och stötta strokeöverlevare och använda sig av god kommunikation genom att prata direkt till patienten, låta personen tala till punkt, samt lyssna på patienten och anpassa informationen till patienten. Detta kommer stärka patientens tillit till vården, självständighet, sociala förmåga, känsla av hopp samt minska de negativa känslorna som uppstår efter en stroke. / Background: One of the major causes of disability in the world is stroke. Stroke can cause a number of complications, one of the most common of which is difficulties with communication. Communication is an important part of the meeting between patient and carer, and it is cnetral for the nurse to have knowledge of different ways of communicating with patients that have communication difficulties. The nurse needs to have knowledge of these communication barriers and the patients’ experience of communication during and after the period of care in order to provide good person-centred care where the patients' needs are met.  Aim: The aim of this study was to illuminate patients' experience of communication difficulties due to stroke.  Method: This non-systematic literature review included 15 scientific articles, of which 13 consisted  of a qualitative approach and two of a mixed method. Using different combinations of search terms, all articles were obtained from PubMed and CINAHL. These have then undergone a quality review based on Sophiahemmet University's assessment basis for scientific classification and quality. An integrated data analysis has been used to analyze and compile the results.  Results: The results were divided into two main categories; communication in care and communication after the care period. Five subcategories have also been identified; trust and treatment, independence and support, social activities and interaction, hope and feelings as a result of communication difficulties. The results showed both positive and negative experiences regarding communication difficulties. A pattern that was discovered was that negative emotions were linked to the acute phase and that positive emotions emerged at a later stage. Conclusion: The study shows that nurses need to meet and support stroke survivors and use good communication by talking directly to the patient, letting the person speak to the end, as well as listening to the patient and adapting the information to the patient. This will strengthen the patient's trust in care, independence, social ability, sense of hope and reduce the negative feelings that arise after a stroke.

ABSTRACT Background: Suicide is one of the leading causes of death worldwide and a serious public health issue. A prior suicide attempt is therefor a significant risk factor for future suicide, which could be preventable with evidence-based interventions. Stigmatization surrounding mental health and suicide has led to many people that are thinking of suicide, or those who have attempted it, to not seek help. This increases the risk for future suicide attempts, and therefore the amount of deaths.    Aim: The aim of this study was to describe patients experiences of support and care after a suicide attempt.    Method: A qualitative literature study where 14 articles were included from the databases PubMed and PsycInfo. The articles were quality reviewed using the SBU’s quality assessment template and were analyzed using the meta-synthesis method.    Result: Experiences of inadequate care were mostly based on insufficient knowledge, deficiencies in how patients were treated, stigmatization and fear, and bad quality of care. Experiences of good care were mostly based on patient centered care, a strong patient-personal relationship, good care meeting, and patient involvement. The patients emphasized the need to be heard and support from others in the same situation.    Conclusion:  Three main categories were identified that described how patients experienced support and care after a suicide attempt: experiences of inadequate care, experiences of good care, and favorable factors for good care. The results highlighted the need for more knowledge among nurses to ensure the best possible care for people who have gone through a suicide attempt.   Keywords: Nursing Care, Patient Experience, Suicide Attempt, Suicide Prevention. / SAMMANFATTNING Bakgrund: Suicid är en av de ledande dödsorsakerna i världen, och ett allvarligt folkhälsoproblem. Ett tidigare suicidförsök är en stor riskfaktor för senare suicid, vilket anses kunna förebyggas med evidensbaserade insatser. Stigmatisering kring psykisk ohälsa och suicid har lett till att många människor som tidigare begått suicidförsök eller har tankar om det, väljer att inte söka vård vilket ökar risken för fler suicidförsök och därmed dödsfall.  Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av stöd och vård efter suicidförsök.   Metod:  En kvalitativ litteraturöversikt där 14 artiklar inkluderades från databaserna PubMed och PsycInfo. Artiklarna kvalitetsgranskades med SBU:s kvalitetsgranskningsmall, och innehållet analyserades med hjälp av metasyntesen.    Resultat: Upplevelser av bristande vård grundade sig främst i otillräcklig kunskap och kompetens, brister i bemötande, stigmatisering och rädsla, samt brister avseende vårdkvalitet. Upplevelser av god vård grundade sig mycket i personcentrerad vård, god relation mellan patient och vårdpersonal, vårdpersonalens goda bemötande, samt delaktighet. Patienterna framhävde även behovet av att bli hörd och få stöd av andra i samma situation.    Slutsats:  Tre kategorier identifierades som beskrev hur patienter upplevde stöd och vård efter suicidförsök; upplevelser av bristande vård, upplevelser av god vård, och gynnsamma faktorer för god vård. Resultatet visade på att det krävs mer kunskap och kompetens hos sjuksköterskor för att bemötandet av patienter som genomgått ett suicidförsök ska bli så bra som möjligt.    Nyckelord: Bemötande, Patienters upplevelse, Suicidförsök, Suicidprevention, Omvårdnad.

Ett stort antal personer lever med sår som definieras som svårläkta, både nationellt och internationellt. Den äldre befolkningen förväntas öka och samtidigt som fler drabbas av sjukdomstillstånd som ökar risken för svårläkta sår, blir detta en utmaning för samhället. Individerna lever ofta med svåra smärtor och upplever ett stort lidande. Examensarbetets syfte var att belysa patienternas upplevelse av att leva med svårläkta sår. Metoden som användes var en litteraturöversikt enligt Friberg där åtta kvalitativa, två kvantitativa samt en artikel med mixad metod ingick. Resultatet presenteras i två teman; En begränsad vardag samt Tiden läker inte alla sår, med sex subteman. Studiens resultat visar att patienterna lever med plågsam smärta och lidande, vilket blir begränsande i vardagen. De undviker sociala sammanhang och hamnar slutligen i en ofrivillig isolering på grund av påfrestande symtom från såret. Diskussionen innefattar bland annat hur isoleringen påverkar patienterna, vad det innebär att inte kunna utföra sina livsprojekt samt att äldre är en extra sårbar grupp i samhället.

Bakgrund: Överflyttningen för patienter mellan IVA och allmän vårdavdelning kan leda till psykisk och fysisk påfrestning för både patienter och närstående. För att skapa en god omvårdnad vid överflyttningen behöver patienters och närståendes upplevelser undersökas för att identifiera vilka behov de uttrycker. Syfte: Beskriva patienters och närståendes upplevelser av överflyttningen från IVA till en allmän vårdavdelning. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med induktiv manifest ansats där analysen utgick från fjorton vetenskapliga artiklar. Resultat: Fem kategorier: Att uppleva missnöje, ångest, och otrygghet innan överflyttningen från IVA, Att uppleva förlust av kontroll och trauma under överflyttningen, Att uppleva tvivel, sårbarhet, och bristande förberedelse efter överflyttningen från IVA, Att uppleva brist på kommunikation och ett minskat stöd i den förändrande vårdmiljön, och Att överflyttningen blev ett steg i rätt riktning och gav tillbaka kontrollen. Upplevelserna går att koppla till vårdmiljön, kommunikationen, stödet från närstående och vårdpersonal, förberedelserna inför överflyttningen, och i vilken grad närstående och patienter involverades i vården. Slutsats: Interventioner bör sättas in tidigt i överflyttningsförloppet och inkluderar främst förberedande samtal och en uppdatering i utskrivningskriterierna från IVA. Ytterligare forskning krävs för att undersöka de rekommenderade interventionerna samt lyfta in sjuksköterskors perspektiv i överflyttningen.

Introduktion: Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är en viktig del av sjuksköterskeutbildningen och ger studenterna möjlighet att tillämpa teori till praktik. Relationen mellan student och handledare samt patientens medverkan spelar stor roll för studenters lärande och patienters upplevelser. Relationen mellan student och patient kan kopplas till Hildegard Peplau´s omvårdnadsteori “Interpersonel relations model” som beskriver olika roller som sjuksköterskan agerar efter. Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelser av att vårdas av sjuksköterskestudenter  Metod: En litteraturöversikt med beskrivande design användes som metod. Resultatet baserades på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar Resultat: Patienterna upplevde studenternas vård som både positiv och negativ. Avgörande för en positiv respektive negativ patientupplevelse var ofta patient-student relationen. En dålig patient-student relation innebar att patienterna upplevde studenterna som blyga, stressade, negativa samt att de hade brist på kunskap. Patient-student relation påverkades positivt då patienterna ansåg att studenterna var närvarande och intresserade. Resultatet visade att studenternas attityd spelade roll då studenterna som var osäkra hade negativ effekt på patienterna medan studenterna som var självsäkra istället hade en trygghetsingivande effekt. Vidare visade resultatet att aktivt deltagande och information var högt prioriterat hos patienterna när de vårdades av studenter. Flera patienter upplevde att de var med och bidrog till studenternas lärande och utveckling. Slutsats: Det fanns både positiva och negativa patientupplevelser från vården av sjuksköterskestudenter. Majoriteten av patientupplevelserna var positiva förutsatt att studenterna visade på kompetens, intresse, samt förmåga att etablera goda relationer. / Background: Clinical placement is an integral part of nursing education, providing students with the opportunity to apply theory to practice. The relationship between student and supervisor, as well as patient involvement, plays a significant role in student’s learning and patient’s experiences. The relationship between student and patient can be linked to Hildegard Peplau’s nursing theory, “Interpersonal Relations Model” which describes the various roles the nurse strives for. Aim: The aim was to study how patients experience being cared for by nursing students Method: A literature review with a descriptive design was used as a method. The result was based on ten qualitative scientific articles.  Result: The patients experienced the students' care as both positive and negative. The patient-student relationship was often crucial for a positive or negative patient experience. A poor patient-student relationship meant that the patients perceived the students as shy, stressed, negative, and lacking in knowledge. The patient-student relationship was positively influenced when the patients felt that the students were present and interested. The results showed that the students' attitude played a role, as students who were unsure had a negative effect on the patients, while those who were confident instead had a comforting effect. Furthermore, the results indicated that active participation and information were highly prioritized by the patients when they were cared for by students. Several patients felt that they were involved and contributed to the students' learning and development. Conclusion: There were both positive and negative patient experiences from the care provided by nursing students. The majority of patient experiences were positive provided that the students demonstrated competence, interest, and the ability to establish good relationships.