Bakgrund: Post-strokedepression förekommer hos 33–40% av alla individer som drabbas av stroke och är ofta svår att diagnostisera. Depression som en vanlig konsekvens av en stroke kan vara svårt att upptäcka och går lätt obemärkt förbi. Sjuksköterskans kompetens inom detta område spelar en viktig roll för en snabbare identifiering av potentiell depression och är av avgörande betydelse för en effektiv behandling.  Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av post-strokedepression. Metod: För att uppnå detta mål genomförde författaren en litteraturöversikt av originalartiklar från databaserna CINAHL och PubMed. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar analyserades tematiskt för att extrahera eventuella centrala teman. Sökbegrepp och sökstrategi utformades enligt riktlinjer och format från kurslitteraturen. Noggranna urvalsförfaranden och kvalitetskontroller säkerställer att de erhållna metoderna följs. Tematisk analys baserades på Fribergs fyra steg.  Resultat: Patienternas upplevelser av post-strokedepression sammanställdes under fyra teman: fysisk begränsning, otillräcklighet och värdelöshet, social och emotionell isolering, rädsla och tacksamhet.  Slutsats: Depression är en vanlig följd av stroke hos vuxna patienter, och det påverkar ofta både deras psykologiska och fysiologiska välmående. För att minska risken för depression är det viktigt att sjuksköterskor tar hänsyn till och uppmärksammar de erfarenheter som strokepatienter genomgår. / Background: Poststroke depression occurs in 33–40% of all stroke victims and is often difficult to detect. The depression that is a common consequence of stroke is difficult to detect and easy to miss. Thenurse's level of knowledge in the field provides a faster identification of possible depression and is ofgreat importance for effective treatment. Aim: The aim was to describe patients' experiences of post-stroke depression. Method: To achieve this goal, the author conducted a literature review of original articles from the databases CINAHL and PubMed. Both qualitative and quantitative articles are analyzed thematically to extract possible themes. The search engine and search logic are performed according to the course literature and format. Careful selection procedures and quality controls ensure that the methods obtained areadhered to. The themes is based on Friberg's four steps. Results: The patients' experiences of post-stroke depression were compiled under four themes: physical limitation, Inadequacy and worthlessness, social and emotional isolation, fear and gratitude. Conclusion: Depression is a common consequence of stroke in adult patients, and it often affects boththeir psychological and physiological well-being. In order to reduce the risk of depression, it is important that nurses take into account and pay attention to the experiences that stroke patients gothrough.

Bakgrund: Vårdpersonalen på en akutmottagning har stora krav på sig, ansvar för många patienter och måste fatta många egna beslut, ibland med mycket kort betänketid. Vårdpersonalen möter många olika patienter med olika problem och personligheter, och måste bemöta varje patient så att denne känner sig bekräftad och sedd. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att undersöka patienters upplevelse av att vårdas på en akutmottagning. Metod: Artiklar till arbetet har söks i olika databaser. Aktuella artiklar har lästs och relevanta fynd har markerats, för att analyseras och sammanställa ett resultat. Resultat: Analysen resulterade i tre underrubriker: Information, Bemötande och Vårdmiljö, med uppdelning av positiva och negativa upplevelser. Många patienter var nöjda med vården, men hade låga förväntningar från början. Patienterna har förstående för personalens tuffa arbetsmiljö, men önskade att få bättre information om väntetid och undersökningar. De tyckte att väntetiden var för lång, och kände sig ofta ensamma och övergivna. Slutsats: Mycket behöver förändras för att patienterna ska få en mer positiv upplevelse av akuten. Detta arbeta kan hjälpa till att belysa vilka punkter som vården måste arbeta extra mycket med för att patienterna ska känna sig trygga, exempelvis bättre information om väntetider och ett bemötande där sjusköterskan ser hela patienten. / Background: The demands and expectations on a nurse in the emergency room are high. They are responsible for many patients and have to make many decisions on their own, sometimes with very short reflection time. They face a wide variety of patients with different problems and personalities, each requiring their own method of approach and interaction in order for him or her to feel acknowledged. Aim: The aim of the literature review is to examine patient's experiences of being cared for in an emergency room. Method: Articles for the work has been searched in different databases. Articles in-question has been read and the relevant finding has been highlighted, to analyze and compile the results. Results: The analysis resulted in three subheadings: Information, Treatment and Care environment, with sectioning of positive and negative experiences. Many patients were satisfied with the care, but had low expectations from the start. Conclusion: There is much that needs to be changed to allow patients to have a more positive experience of the emergency room. Care units must work harder with to ensure that patients will feel secure and safe, for example, better information on waiting times and a treatment where the nurse sees the whole patient.

Bakgrund: Långvarig smärta definieras som smärta som inte har gått över på 3-6 månader. Smärta är en individuell upplevelse som inte kan mätas objektivt, utan den som upplever vet själv hur intensiv den är och smärtans duration. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med långvariga smärta ur ett psykosocialt perspektiv. Syftet var också att beskriva vilka datainsamlingsmetoder de vetenskapliga artiklarna har använt sig av. Metod: Föreliggande litteraturstudie har en deskriptiv design. Föreliggande litteraturstudies resultat baseras på 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar som har sökts fram genom databaserna CINAHL och PubMed. Huvudresultat: Sammanställningen av de inkluderade artiklarna visade på upplevelser av känslomässig påverkan på patienternas liv som ett kraftigt lidande och negativa tankar inför framtiden. Smärta upplevdes också ge sociala begränsningar i arbetslivet, förlust av identitet samt sociala relationer. Patienterna upplevde ett negativt bemötande från sjukvårdspersonalen. Slutsats: Upplevelser av smärta påverkade patienterna psykiskt och socialt. Smärta har resulterat till känslomässig påverkan och lett till sociala begränsningar i både arbetslivet och relationen till familj, vänner och barn. Upplevelsen av sjukvårdspersonalens bemötande upplevdes negativt av patienterna, där smärtan inte togs på allvar. Detta i sin tur påverkade de att få någon behandling eller mediciner. Författaren till föreliggande litteraturstudie menar att utifrån föreliggande litteraturstudies resultat finns brister hos sjukvårdpersonalen, detta i sin tur kan vara till hjälp att öka sjukvårdens kunskaper om dessa patienters upplevelser av långvarig smärta samt att kunna bemöta de på ett värdigt och respektfullt sätt. Det är viktigt att tro på patienters smärta och kunna sträcka de hjälpande hand. / Background: Chronic pain is defined as pain that has not gone over 3-6 months. Pain is an individual experience that cannot be objectively measured, but that experience knows how intense it is, and pain duration. Aim: The aim of this literature review was to describe patient's experiences of living with chronic pain from a psychosocial perspective. The aim was also to describe the data collection methods of scientific articles have used. Method: This literature review has a descriptive design. This literature review study's results are based on 12 scientific articles that have been found through the database CINAHL and PubMed. Result: The compilation of the included articles led to perceptions of emotional impact on patients' lives as a major suffering and negative thoughts about the future. Pain was felt also that the social constraints of working life, loss of identity and social relationships. Patients experienced a negative attitude of medical staff. Conclusion: Experiences of pain affect patients psychologically and socially. Pain has led to the emotional impact and led to social constraints in both working life and relationship to family, friends and children. Experience of healthcare professionals experienced negative treatment of patients where the pain is not taken seriously. This in turn affected the receive any treatment or medication. The author of this literature review means that based on present literature studies results are deficiencies in health care, this in turn may help to increase medical knowledge of these patients experience chronic pain as well as to cope with the in a dignified and respectful manner, believing the pain and to extend helping hand to patients

Bakgrund: Diabetes typ 2 ökar globalt och är en stor patientgrupp för vården att möta. För att minska risken för komplikationer i form av hjärt- och kärlsjukdomar anses optimering av patientens egenvård vara av stor vikt. Patienter känner en oro över sin sjukdom och vet inte hur de ska hantera de livsförändringar som sjukdomen kräver. Att självständigt kunna hantera diabetes typ 2 är för patienten en förutsättning för att känna livskvalité. Rekommendationerna från socialstyrelsen är att hålla egenvårdsutbildning i grupp. Patienters upplevelse av den egenvårdsutbildning som erbjuds är av vikt att undersöka eftersom de utgör nyckeln i strävandet och utformningen av en god diabetesvård. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter med diabetes typ 2 upplever egenvårdsutbildning i grupp i primärvården. Metod: Litteraturöversikt med tretton artiklar. Resultat: De olika studierna som redovisades i resultatet har gett en klarare bild av hur deltagarna upplevde egenvårdsutbildning i grupp. De flesta upplevde egenvårdsutbildning i grupp som positiv. Deltagarna kunde ställa frågor och dela med sig av tips och råd till varandra. Mötena gav dem chansen att uttrycka sina frågor mer öppet och motiverade till att utföra de livsstilsförändringar de behövde göra. Miljön upplevdes inte lika sträng som under de individuella mötena. Konklusion: De flesta deltagarna upplevde möjligheten att ställa frågor fritt och dela med sig av sina erfarenheter som positiv. Detta är en bidragande faktor till att deltagarna fortsatte att delta i grupperna och på så sätt genomföra de olika livsstilsförändringarna som de behövde göra för en bättre hälsa och livskvalité. / Background: Diabetes type 2 has increased globally which has become a huge patient-group for the healthcare system to face. To minimize the risk of complications such as cardiovascular complication it is therefore of great importance to optimize the self-management care for patient with diabetes type 2. Some patient feel level of uneasiness when it comes to their disease and the lifestyle changes that their disease require them to do. To be able to individually manage their diagnosis is the key for quality of life. The recommendations from Socialstyrelsen is to have self-management care education in groups. Patients experience of self-care management groups are therefore of great importance for the requisite and formation of better diabetes care. Aim: The aim of this study was to examine patient with diabetes type 2 experiences of self-care management education in groups. Method: Literature review consisting of 13 articles. Results: The different studies in this review has given a clearer picture of how the participants experienced the self-care management education in groups. The majority of the participants experienced the self-care management groups as a positive, where they could ask questions and share ideas and experiences with other participants. The meetings in group gave them the chance to express questions more freely. This was experienced by the participants as a positive experience. The meeting in groups motivated them to change their lifestyles changes that were required for a better health and quality of life. The environment of the groupmeetings were not as stern as the individual meetings could be. Conclusion: Most of the participants experienced the possibility of raising questions freely and sharing experiences as something positive. This were a contributing factor that motivated them to continue participate in the groupmeetings to follow through with the lifestyle changes for a better health and quality of life.

Bakgrund: Sjuksköterskor i allmänt upplever det svårt att smärtlindra patienter eftersom smärta är en subjektiv företeelse. Sjuksköterskor belyser att det råder en brist på kunskap och riktlinjer vid hantering av smärtlindring. Sjuksköterskor som möter patienter med drogberoende som befinner sig i smärta anser att det är stressfullt och komplicerat. Detta på grund av att sjuksköterskorna upplevde det vara förenat med inre konflikter och moraliska dilemman. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av vårdpersonalens bemötande när patienterna upplever smärta som samtidigt är beroende av droger Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vårdvetenskapliga artiklar gjordes. Artiklarna har analyserats enligt Fribergs (2012) analysmetod där författarna sökte efter likheter och skillnader av ett fenomen som sedan skapade resultatets teman. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudteman. I det första temat: Hinder i vårdpersonalens bemötande uppkom det fem subteman. I dessa subteman beskrivs det om hur patienter upplever ett negativt bemötande ifrån vårdpersonalen. I det andra huvudtemat: Förutsättningar för bemötandet uppkom ett subtema. Det subtemat beskriver hur patienter med ett drogberoende upplever en god vårdrelation och hur den skapas. Diskussion: Författarna har diskuterat resultatets huvudfynd i förhållande till litteraturöversiktens bakgrund, författarnas synpunkter samt med Katie Erikssons caritativa teori som referensram. / Background: Nurses in general find it difficult to provide patients with pain relief because pain is a subjective phenomenon. Nurses emphasize that there is a lack of knowledge and guidelines for the handling of pain. Nurses who encounter drug dependent patients in pain find it to be stressful and complicated. The reason for this is that the nurses felt that it was fraught with their own inner conflicts and moral dilemmas. Aim: The aim of this study was to describe patient experiences of health care professionals treatment when the patient experiences pain and when they are at the same time addicted to drugs. Method: A literature review based on ten scientific articles was made. The articles was analysed with Fribergs (2012) method where the authors searched for similarities and differences out of a phenomenon that created the results themes. Results: The results of this litterature review are presented in two main themes. In the first main theme – Obstruct in the health care professionals treatment the authors could find five sub themes. These sub themes highlights how patients experience negative treatment from the health care professionals. In the second main theme: Preconditions in the treatment the authors could find one sub theme. This sub theme highlights how patients with drug addiction experience a caring relationship and how it can evolve. Discussion: The authors have discussed the results main findings in relation to the literature review background, the authors aspects and with Katie Erikssons “caritative” theory used as a theoretical framework

Bakgrund: Smärta är en av de vanligaste orsakerna till varför patienter uppsöker vård. Akut smärta beskrivs som subjektiv och individuell vilket styrker nödvändigheten av ökad kunskap och förståelse för akut smärta och patienters olika upplevelser av den.  Detta skulle kunna generera i en bättre omvårdnad, där utvecklingen från akut smärta till en kronisk långvarig smärta samt ett lidande för patienten skulle kunna minimeras. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av akut smärta och vårdpersonalens betydelse i samband med den. Metod: En litteraturöversikt som baseras på 13 artiklar, sju kvalitativa och sex kvantitativa. Resultat: Fyra teman identifierades; "Vikten av adekvat smärtbehandling", "Vårdpersonalens kompetens inger trygghet", "Att underkasta sig vårdpersonalen" samt "Betydelsen av kommunikation och information". Konklusion: Akut smärta är fortfarande ett stort problem och alldeles för många patienter lider av akut smärta. Vårdpersonalen har stor betydelse för dessa patienters upplevelse då det kan lindra smärtan och förebygga onödigt lidande. För att förbättra vården för patienter med akut smärta behövs en ökad förståelse och kunskap för deras subjektiva upplevelser men även betydelsen av hur sjuksköterskan agerar, behandlar och utvärderar är viktig. / Background: Pain is one of the most common reasons why patients seek healthcare. Acute pain is described as subjective and individual, which proves the need for greater knowledge and understanding of the acute pain and the patient's different experiences of it. This could generate in a better care, where the development of acute pain to chronic prolonged pain and the suffering of the patient could be minimized. Aim: The aim was to describe the patients’ experience of acute pain and the significance of health care professionals associated with it. Method: A literature review based on 13 articles, seven qualitative and six quantitative.   Results: Four themes where identified; "The importance of adequate pain management",”To submit to the health care professionals”, “How the health care professionals’ competence incites a sense of safety” and ”The significance of communication and information”. Conclusion: Acute pain is still a major problem and too many patients suffers from it. The health care professionals have a great importance for these patients’ experience since they can ease the pain and prevent unnecessary suffering. To improve care for patients with acute pain, a greater understanding and knowledge of their subjective experiences is required but also the significance of how the nurse act, treats and evaluates should be of importance.

Hjärtrehabilitering är ett program som ger bästa möjliga medicinska, fysiska och psykiska förutsättningar för patienter som har drabbats av kranskärlssjukdom, Den förbättrar livskvaliteten hos dessa patienter till en optimal individuell funktionsnivå. Syftet med denna studie var att belysa upplevelser av hjärtrehabilitering hos patienter med kranskärlssjukdom. En litteraturöversikt baserad på elva artiklar, tio av kvalitativ och en kvantitativ design hämtade från tre databaser Cinahl Complete, PubMed och PsycINFO. Artiklarna granskades enligt Friberg (2017) och därefter sammanställdes resultat i form av fyra tema. Vid analysen av de valda artiklarna har fyra huvudteman inklusive några underteman identifierats: Psykologiska upplevelser av hjärtrehabiliteringen. Upplevelser av stöd och motivation. Upplevelser av sjuksköterskans roll. Upplevelser av förhinder att delta i hjärtrehabilitering. Resultatet från denna litteraturöversikt har diskuterats utifrån Dorothea Orems egenvårdsteori. Patienterna hade en positiv inställning till hjärtrehabilitering men de flesta upplevde förhinder i någon form. Brist på information kan förbättras genom att vårdpersonalen har rätt kunskap och ger stöd. För att underlätta svårigheter av livsstilsförändringar kan sjuksköterskan använda motiverande samtal utifrån patientens individuella behov för att utveckla egenvårdskapaciteten hos patienten. / Cardio rehabilitation is a programme which provides best possible medical, physical and mental conditions for patients who have suffered from cardiovascular disease. It improves quality of life for these patients to an optimal individual functioning level. The aim of this study was to highlight experiences from cardiac rehabilitation of patients with coronary artery disease. This study was carried out by a literature review method. Eleven articles, ten of qualitatative and of quantitative design identified in three databases: Cinahl Complete, PubMed och PsycINFO. Articles were reviewed according to Friberg (2017) and then the result was compiled in the form of four themes. In the analysis of the selected articles, four main themes, including some sub-themes, have been identified: Phsycological experiences of cardiac rehabilitation, Experiences of support and motivation, Experiences of nurses’ role and Experiences facing difficulties attending cardic rehabilitation program. Results from this literature review have been discussed related to Dorothea Orem's self-care theory. The patients had a positive attitude towards cardiac rehabilitation but most experienced some form of obstruction. Lack of information can be improved by the health care professions having the right knowledge and providing support. In order to facilitate difficulties in lifestyle changes, the nurse can use motivational talks based on the patient's individual need to develop self-care capacity in the patient.

Background: When a person suffers from organ failure, an organ transplantation can save life. Persons on the waiting list often have mixed feelings like uncertainty and hope for the future. Even the time after transplantation is described like a period of physical and mental challenges during the recovering. Aim: The aim of this study was to highlight persons´ experiences after an organ transplantation. Method: The method used was a literature-based study based on qualitative articles. A total of eight articles were analyzed with a Qualitative content analysis. Results: The results from the study showed that people experienced mixed feelings after transplantation and these were described in three main themes: A new reality, New strategies and Emotional roller coaster. Conclusion: People who have undergone an organ transplant experience both physical and mental stress during recovery. / Personer som drabbas av svikt i ett eller flera organ kan bli aktuella för en organtransplantation. Det är en medicinsk behandlingsmetod som kan rädda liv men samtidigt innebära många omställningar i personens liv. När personerna stod på väntelistan för organtransplantation hade de olika tankar inför sin kommande transplantation och förhoppningar inför livet som transplanterade. Studiens syfte var att belysa personers upplevelser av att ha genomgått en organtransplantation. Åtta artiklar valdes sammanlagt till studien. I resultatet framkom att personerna upplevde fysiska och psykiska påfrestningar efter operationen. Utifrån det formades tre teman En ny verklighet, Nya strategier och Känslomässig bergodalbana. Upplevelserna efter transplantationen hade både positiv och negativ karaktär. Personerna kände skuld, rädsla, tacksamhet och tillit över att ha mottagit ett organ från en avliden person. Chansen till ett nytt liv var något som många ville förvalta på bästa sätt. Personerna upplevde även förändrade roller i familjen och med vänner. De kunde återuppta sina intressen och sina roller som make/maka, förälder och vän. Personerna upplevde även begränsningar i sitt nya liv genom restriktioner i form av infektionskänslighet och medicinering. De flesta fick hjälp och stöttning från familj och upplevde att det och adekvat information från sjukvården gav dem trygghet i sitt tillfrisknande. Sjuksköterskan har en betydande roll i omhändertagandet av personer som genomgått en organtransplantation. Det framkom att många negativa upplevelser som personerna genomgick hade kunnat förhindras med hjälp av information. Genom ett personcentrerat förhållningssätt där varje person bemöts utefter deras förutsättningar och behov går det att förbättra omhändertagandet av personer som genomgått en transplantation och minska deras negativa upplevelser.

Bakgrund: Vårdskador är vanligt förekommande i både svensk och utländsk sjukvård. Överlag bidrar vårdskadorna med flera dygns förlängda vårdtider och upptar ett stort antal vårdplatser. Detta upptar resurser och kostar samhället många miljarder kronor varje år. Hälso- och sjukvårdspersonal ansvarar för patientsäkerheten i vården, vilket i Sverige är reglerat i lagar och föreskrifter. Dessa finns till för att skydda patienter mot vårdskador och innebär en skyldighet för hälso- och sjukvården att ständigt jobba för att utveckla kvalitet och säkerhet i vården. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelser av att drabbas av vårdskada. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg har genomförts. Sökning efter resultatartiklar till översikten gjordes i CINAHL Complete och PubMed. Elva originalartiklar hittades, vilka utgör underlag för resultatet i översikten. Resultat: Med stöd i Katie Erikssons vårdteori identifierades tre huvudkategorier av upplevelser, vilka var vårdlidande, sjukdomslidande och livslidande. Varje kategori hade tillhörande underkategorier där patienternas upplevelser beskrivs. Diskussion: Huvudfynd i resultatet har diskuterats utifrån bakgrund, annan forskning och Katie Erikssons vårdteori. Kommunikation och information från vårdpersonalen efter en vårdskada upplevs av patienter bristfällig. I de fall då kommunikation och information upplevs tillfredställande minskar också vårdlidandet. Patienters upplevelser visar att vårdpersonal inte följer sitt ansvar och befintliga lagar, vilket tycks utgöra ett problem som hämmar kvalitet och säkerhet i vården. I kontrast till de negativa upplevelserna förekommer också positiva upplevelser vilka relateras till god vård innan och efter vårdskadan. / Background: Adverse events are common in Swedish and foreign healthcare. These events overall contribute to several days of prolonged hospital stay and occupies a large number of hospital beds. It occupies resources and costs the society billions of Swedish crowns (SEK) every year. Healthcare professionals are responsible for the patients’ safety in the healthcare, which in Sweden is regulated by laws and regulations. These are designed to protect patients against adverse events and injuries in the healthcare and entail obligations for healthcare professionals to constantly work to develop the quality and safety for the patients in the healthcare.  Aim: The aim of this literature review was to describe patients´ experiences of being affected by an adverse event. Method: A literature review has been performed according to Friberg’s method. The databases CINAHL Complete and PubMed were used for searching articles for this literature review. Eleven original articles were found, which are used to form the results of this review. Results: With support in Katie Eriksson´s theory of caring, three main categories of patients experiences were found, these categories were suffering related to healthcare, suffering from illness, suffering of life. Each category had related subcategories where patients' experiences are described. Discussion: Main findings has been discussed on the basis of the background, other research and Katie Eriksson’s theory of caring. A lack of communication and information from the healthcare professionals after an adverse event was experienced. In cases when the communication and information perceived satisfactorily the suffer were reduced. Patients’ experiences show that healthcare professionals do not follow their responsibilities and the existing laws, which inhibits the quality and safety of the healthcare. In contrast to the negative experiences there were also positive experiences, which are related to good care before and after the adverse event.

Thesis (MPH.) --University of Limpopo, 2013 / Setting: The study was undertaken in St Rita’s Hospital, a district hospital for healthin Makhuduthamaga Municipality, Sekhukhune District, Limpopo Province. The purpose of the study was to describe client experiences of HIV-positive post-disclosure tosexual partners at St Rita’s Hospital, Limpopo Province. Research design and methodology: A qualitative, descriptive and phenomenological design was used. Purposive sampling was used to select 15 HIV-positive clients to participate in the study. Semi-structured interviews were conducted for data collection until saturation was reached. Data analysis was done using Techs open-coding method. Research findings: The study found that most of the clients were shocked and worried after testing HIV-positive. Participants whose sexual partners were aware that they were sick, indicated their wish to test and to immediately disclose their HIV-positive status. The study identified that some women found it difficult to disclose their HIV-positive status to sexual partners and continued to have unprotected sex in spite of ongoing counselling and support provided at the clinic. Some women participants who disclosed to sexual partners were accepted and some were rejected by sexual partners. Some women who disclosed their HIV-positive status to sexual partners were unable to motivate sexual partners to be counselled together and have mutual disclosure. These participants therefore continued to have unprotected sex with sexual partners and some became pregnant as sexual partners indicated that they tested HIV-negative elsewhere and were not keen to use condoms. Female participants did not indicate the use of female condoms as part of their responsibility to prevent transmission of HIV. Implications, recommendations and conclusions: The barriers which female participants face to disclose their HIV-positive status to sexual partners and not being able to insist on the use condoms may contribute to a high rate of HIV transmission and disease incidence. There should be establishment of consortiums at community level to provide quality support and follow up to vii clients who face challenges or fear to disclose their HIV-positive status to sexual partners. KEYWORDS • Clients’ experiences • Disclosure • Experiences, • Sexual partner • HIV-positive