Bakgrund och problematisering: Företag inom techbranschen har fått allt större uppmärksamhet för att de driver samhället i form av utveckling och innovation. För att kunna producera innovativa produkter är det viktigt att företag har tillräckligt med kapital där kapitalstrukturen är en viktig pusselbit för att kunna kapitalisera möjligheter. Samtidigt står fortfarande många av företagen i en tidig fas vilket i många fall gör att företagen inte går med vinst. Problemet uppstår i att många av dessa företag inte har tillgång till tillräckligt kapital. Det blir därmed av intresse för att se hur dessa företag resonerar kring kapitalstrukturen under ekonomisk osäkerhet för att dels inte gå i konkurs, dels se till att investera för att få fram produkter.   Syfte: Syftet med studien är att öka kunskapen och nyansera om hur val av finansiering görs i växande svenska SME i techbranschen, identifiera och analysera vad som påverkar företagens val av kapitalstruktur och om tider med hög osäkerhet påverkar finansiella beslut i techföretag.    Metod: Metoden som användes i denna studie var av kvalitativ ansats som även tillämpade en förklarande flerfallsstudie. Referensramen hämtades i huvudsak från litteratur och vetenskapliga artiklar. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer vilket transkriberades och analyserades genom ett tematiskt angreppssätt. Studien tog även hänsyn till kvalitetskriterier för att säkerställa god kvalité samt etiska aspekter.    Slutsats: Investerat kapital från ägare i tidigt skede och externt kapital från aktiemarknaden var viktiga pjäser för att hålla i gång företaget samtidigt som man kunde fortsätta med produktutveckling. De flesta företag som fortsatt var i ett tidigt stadie hade inga möjligheter till banklån vilket gör att man förlitar sig på tillskjutet ägarkapital. Företag som hade kommit längre i sin utveckling förklarade däremot att det finns möjlighet att få lån via bland annat kreditinstitutionen ALMI och väljer även att förlita sig på återinvesterad vinst. Företagens beteende kunde främst förklaras av avsaknaden för kapital, att tillväxt var en viktig aspekt i företagen och att ledning och styrelsen spelar en viktig roll vid utformandet av kapitalstruktur. Det konstaterades även att ekonomisk osäkerhet inte påverkar företagens tillvägagångssätt då man i många fall har strategier/planer för hur man vill att framtiden ska gestalta sig.

For a significant amount of time, companies have relied on both external and internal capital to finance their operations. In this process, prioritization plays a pivotal role. When facing difficulties for internal capital, companies opt to seek external capital in terms of debt financing. Consequently, companies must thoroughly consider the formation of their capital structure. This study focuses on inspecting the capital structure of residential rental companies and commercial rental companies, as the volatility significantly differs, with residential rental companies having the upper hand. The economic situation influences the company's capital structure, with a downturn in the economy leading to increased debt levels. Hence, the aim of this study is to compare the impact of low and high economic cycles on the capital structure of residential rental companies and commercial rental companies in Sweden. Moreover, the study seeks to explore the various factors that affect the formation of their individual capital structure. Using a quantitative methodology with a deductive approach while also using the database Business Retriever, this study takes advantage of annual reports as the primary source of data collection. The study found that the economic situation affects capital structure for both types of companies, whereas commercial rental companies had a higher debt ratio under 2008 and 2017. The results show that profitability had the most significant impact on dependent variable debt ratio, although only in 2017 for commercial rental companies. Likewise, the company's size also had an effect, with the difference that the value was too low to be seen as significant. The other variables did not show to be statistically significant. Based on the study, residential rental companies are regarded as more stable due to its less volatile in revenues. Thus, making it a safe haven for investors compared to commercial rental companies. The conclusion from the study implies that both trade-off theory and the pecking order theory align with the results, with pecking order theory the more dominating. This is consistent with prior research, which is in the discussion section along with suggestions for future research. / Under en väldigt lång tid har företag använt sig av externt samt internt kapital för att finansiera bolagen vid denna process är prioritering av stor vikt. Vid brist av internt kapital väljer företagen att vända sig till externt kapital, i form av skuldsättning. Detta leder till att företagen måste överväga hur kapitalstrukturen ska formas. Denna studie riktar sig mot att undersöka bostadshyresbolag och lokalhyresbolag skuldsättningsgrad med anledning av att volatiliteten skiljer sig markant med en fördel för bostadshyresbolagen. Konjunkturläget påverkar företags skuldsättningsgrad där en lågkonjunktur ökar skuldsättningsgraden. Studiens syfte är därav att jämföra hur kapitalstrukturen påverkar bostadshyresbolag och lokalhyresbolag av en låg- respektive högkonjunktur i Sverige. I samband med detta undersöks även vilka faktorer som påverkar kapitalstrukturen. Denna studie använder sig av en kvantitativ metod med deduktiv ansats och där databasen Business Retriever används för datainsamlingen. Resultatet visar att konjunkturläget påverkar kapitalstrukturen för företag för båda bolagsformerna, där lokalhyresbolagen hade en högre skuldsättning både 2008 och 2017 jämfört med bostadhyresbolag, utifrån medelvärde. Studien visar att variabeln lönsamhet hade störst påverkan på den beroende variabeln skuldsättning under endast 2017 för lokalhyresbolag. Storlek likaså, men värdet var alldeles för lågt för att förkasta. Resterande variabler fann sig inte vara ett signifikant samband. Utifrån studien kan bostadsmarknaden anses vara mer stabil då intäkterna är mindre volatila och kan därmed ses som ett safe haven för investerare, jämfört med lokalhyresbolag. Slutsatserna för studien visar att trade-off teorin samt pecking order teorin går i enlighet med studiens resultat, där teorin pecking order teorin var mer dominerande i resultatet. Detta går även i linje med tidigare forskning vilket bland annat diskuteras i diskussionen med förslag till framtida forskning.

The real estate sector is a capital-intensive industry, where the combination of debt and equity is used to finance the property investment. Companies tend to increase the loan-to-value ratio, to use financial leverage. However due to banks being more restrictive with their lending as well as having different ways of assessing risk in different property companies, there is a belief that the loan-to-value ratio is affected by the property segment distribution in a company. Based on previous research, there are many factors that could affect the loan-to-value (LTV) in a company such as size, profitability, revenue growth and cost of debt. This paper aims to examine these factors, as well as the operational risk that might be visible in the property segment distribution. The study was done through using a quantitative approach by investigating the largest real estate companies in each Swedish municipality. 614 Swedish real estate companies were investigated and pooled into an OLS regression model. Based on the regression, there is enough evidence in this paper that shows that factors such as size, profitability, revenue growth and cost of debt all have significant impact on the LTV. Furthermore, no general conclusion regarding the relationship between property segment distribution and LTV was found in this paper. Although, there is evidence that residentials- and small house units affect the LTV positively while industrial units affect the LTV negatively. / Fastighetssektorn är en kapitalintensiv bransch där kombinationen av skuld och eget kapital används för att finansiera fastighetsinvesteringar. Företag tenderar att öka belåningsgraden för att använda finansiell hävstång. Däremot på grund av att bankerna på senare år blivit mer restriktiva med sin utlåning och att de har olika sätt att bedöma risker på i olika fastighetsbolag, finn fog att förutsätta att belåningsgraden påverkas av fördelningen av fastighetssegment i ett företag. Baserat på tidigare forskning finns det många faktorer som kan påverka belåningsgraden (LTV) i ett företag, såsom storlek, lönsamhet, intäktsökning och kostnad för lånat kapital. Denna uppsats syftar till att undersöka dessa faktorer samt den operativa risk som kan synliggöras i fördelningen av fastighetssegment. Studien gjordes via ett kvantitativt tillvägagångssätt genom att undersöka de största fastighetsbolagen i alla Sveriges kommuner. 614 svenska fastighetsbolag undersöktes och analyserades i en OLS- regressionsmodell. Baserat på regressionen finns det tillräckligt med bevis i denna uppsats på att faktorer som storlek, lönsamhet, inkomsttillväxt och kostnad för lånat kapital har en betydande inverkan på LTV. Vidare hittades ingen allmän slutsats angående sambandet mellan fördelning av fastighetssegment och LTV i denna uppsats. Det finns dock bevis för att bostäder och småhusenheter påverkar LTV positivt medan industriella enheter påverkar LTV negativt.

This thesis examines the effects of managerial overconfidence on corporate financing decisions. Overconfident managers tend to overestimate the mean of future cash flow and underestimate the volatility of future cash flow. We propose a novel time-varying measure of overconfidence, which is based on computational linguistic analysis of what the managers said (i.e. Chairman s Statement). The overconfidence of CEO and CFO is also constructed based on what the managers did (i.e. how they trade their own firms shares). We conduct three empirical studies that offer new insights into the roles of managerial overconfidence in the leverage decision (i.e. debt level), pecking order behaviour (i.e. the preference for debt over equity financing) and debt maturity decision (i.e. short-term debt vs. long-term debt). Study 1 documents a negative overconfidence-leverage relationship. This new finding suggests that debt conservatism associated with managerial overconfidence might be a potential explanation for the low leverage puzzle: some firms maintain low leverage, without taking tax benefits of debt, because overconfident managers believe that firm securities are undervalued by investors and thus are too costly (Malmendier, Tate and Yan, 2011). Study 2 finds managerial overconfidence leads to reverse pecking order preference especially in small firms, which sheds light on the pecking order puzzle that smaller firms with higher information costs surprisingly exhibit weaker pecking order preference. This new evidence is consistent with Hackbarth s (2008) theory that overconfident managers who underestimate the riskiness of earnings tend to prefer equity to debt financing. Study 3 finds managerial overconfidence leads to higher debt maturity. This evidence supports our proposition that overconfidence can mitigate the underinvestment problem (which is often the major concern of long-term debt investors) (Hackbarth, 2009), which in turn allows overconfident managers to use more and cheaper long-term debt. This evidence also implies that overconfidence may mitigate the agency cost of debt. Overall, our empirical analysis suggests that managerial overconfidence has significant incremental explanatory power for corporate financing decisions.

Research question- This thesis investigates the determinants of capital structure of the Swedish companies. In order to do so, the two dominant theories of the corporate structure are studied and their assumptions are tested. Thus, the study researches which one of the two theories is more appealing for the Swedish market. Methodology-The study follows a purely quantitative study, by conducting an econometric analysis. The data are collected from a secondary source and more particularly the "Retriever" database, which contains financial data of the Swedish companies. Findings- The findings indicate that the determinants of the corporate structure for the Swedish market do not differ from other studies which have been conducted in other countries. However, there is a difference when it comes to tax and non-tax shields. The results suggest that in most cases the Pecking Order Theory appears to be more representative for the Swedish market, since most of the coefficient appear to be in favour of it. Moreover, the significance of the effect of the industry for the financial leverage is confirmed.

Syfte: Undersöka vad som påverkar privata investerare inom crowdfunding equity i Sverige i deras investeringsbeslut och hur informationsgapet hanteras. Teori: Informationsgap inkluderar, pecking order, asymmetrisk information, negativt urval och moraliskt dilemma som kommer att hanteras tillsammans med beteendekonomi inkluderar flockbeteende, “Word of mouth”, nätverk och legitimitet. Tillsammans med tidigare forskning om crowdfunding equity och finansiella gap. Metod: Explorativ studie med 10 kvalitativa intervjuer med privatinvesterare inom crowdfunding equity. Slutsats: Resultatet visar att investerare använder emotionella grunder för sina investeringar på då företag inom crowdfunding equity tenderar att ha kortare historik som omöjliggör fullt rationella investeringsbeslut. Empirin tyder på att investerare köper andelar i företag för egen vinning men även på grund av sociala aspekter som ger dem en känsla av att delta. Informationsgapet bryggas genom att investerare tenderar att använda flockbeteende och tredje-parts information för att skapa sin uppfattning om företaget inför en investering.

This paper examines how small high-tech start-ups in Sweden source their funding and aims to understand the underlying factors affecting these firms financing behaviour, contributing to the relatively limited field of research conducted in Europe. To fulfil the purpose of the study, a multiple case study method was implemented as the study’s research design. A literature review generated in a theoretical framework consisting of capital structure and specifically the pecking order theory. Together with our empirics, consisting of data from interviews with six different companies, the theoretical framework composed the basis for our analysis. The data from our sample displays that these firms initially source their funding through internal funds, suggesting that small high-tech start-up firms in Sweden rely heavily on their own saved funds or other personal resources available to them at the start-up face. Our findings suggests that these firms are limited in their financial options but also that independency and control is to be seen as factors to initially be funded through internal funds. Inconsistent with the pecking order theory, evidence in this paper finds that when looking for external funds, equity is the funding source rather than debt. Two conclusions can be drawn from this. First, the high-tech start-up firms seem to value the advisory of equity investor. Second, capital imperfections makes it hard to access debt. Furthermore, we find that majority of the case companies does not implement a capital structure policy since it seems to limited their financial options.

<p>Här kommer sammanfattning av vår uppsatts "Småföretagare och deras finansiering"</p><p>Sammanfattning</p><p>Det finns många faktorer, både yttre och inre, som påverkar en småföretagare vid dennes val av finansieringsform. Det finns även många olika former av finansiering att välja bland t ex banklån, leasing och riskkapital och de olika finansiärerna ställer skiftande krav på småföretagen och företagarna. Ett problem som nämns i teorin är det finansiella gapet som bygger på en asymmetrisk information mellan företagaren och finansiären. Småföretagare föredrar enligt pecking order modellen eget genererat kapital och är negativt inställda till att förlora kontroll över företaget samt självständighet. Den form av finansiering som företagarna enligt denna teori undviker därav så långt som möjligt är riskkapital då detta kortfattat innebär att företaget ”betalar” genom att ge bort ägande. Dock kan inte alla småföretag överleva samt finansiera sin verksamhet med egna vinster, speciellt inte i början och det kan vara svårt att erhålla extern finansiering då företagen kanske inte har så mycket att lämna i säkerhet för t ex ett banklån. Denna uppsats är en fallstudie över hur olika faktorer påverkat/påverkar tre företags kapitalförsörjning. En form av finansiering som de undersökta företagen alla anser vara bra är leasing och anledningen till detta är att räntorna idag är så låga. Företagen är inte helt negativt inställda till riskkapital som teorin framhåller, trots att de helst försörjer sig på eget kapital. De undersökta företagen har haft olika förutsättningar vad gäller anskaffning av kapital och de har även till viss del valt olika former. Trots detta kan deras agerande i stora drag sägas följa de teorier som finns angående små företags kapitalförsörjning.</p>

Här kommer sammanfattning av vår uppsatts "Småföretagare och deras finansiering" Sammanfattning Det finns många faktorer, både yttre och inre, som påverkar en småföretagare vid dennes val av finansieringsform. Det finns även många olika former av finansiering att välja bland t ex banklån, leasing och riskkapital och de olika finansiärerna ställer skiftande krav på småföretagen och företagarna. Ett problem som nämns i teorin är det finansiella gapet som bygger på en asymmetrisk information mellan företagaren och finansiären. Småföretagare föredrar enligt pecking order modellen eget genererat kapital och är negativt inställda till att förlora kontroll över företaget samt självständighet. Den form av finansiering som företagarna enligt denna teori undviker därav så långt som möjligt är riskkapital då detta kortfattat innebär att företaget ”betalar” genom att ge bort ägande. Dock kan inte alla småföretag överleva samt finansiera sin verksamhet med egna vinster, speciellt inte i början och det kan vara svårt att erhålla extern finansiering då företagen kanske inte har så mycket att lämna i säkerhet för t ex ett banklån. Denna uppsats är en fallstudie över hur olika faktorer påverkat/påverkar tre företags kapitalförsörjning. En form av finansiering som de undersökta företagen alla anser vara bra är leasing och anledningen till detta är att räntorna idag är så låga. Företagen är inte helt negativt inställda till riskkapital som teorin framhåller, trots att de helst försörjer sig på eget kapital. De undersökta företagen har haft olika förutsättningar vad gäller anskaffning av kapital och de har även till viss del valt olika former. Trots detta kan deras agerande i stora drag sägas följa de teorier som finns angående små företags kapitalförsörjning.

Inledning: Vi lever i en föränderlig värld, det ekonomiska tillståndet skiftar från land till land och när en stor finansiell kris bryter ut så drabbas de flesta länderna. Företag möter varje dag utmaningar, det är dock under en finansiell kris som dessa utmaningar är som svårast. Det gäller i dessa situationer att företagen sätter upp verklighetsbaserade mål, som under de förutsättningar som råder går att uppnå. Samtidigt ska företagen balansera sina mål gällande lönsamhet och tillväxt så att både ledning och aktieägarna blir nöjda och får det som de efterfrågar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företagen uppnår en balanserad mållinje med hjälp av nyckeltalen för tillväxt och lönsamhet. Uppsatsens syfte är även att undersöka vilka faktorer som påverkar den balanserade mållinjen. Metod: Uppsatsen kommer att ske i en kvantitativ ansats, genom att undersöka företag och hur deras finansiella mål ser ut samt hur företaget arbetar med dem. Information som behövs i undersökningen kommer vi få från de tre undersökta företagens årsredovisningar. Resultat: Den finansiella krisen som bröt ut år 2008 har påverkat de tre undersökta företagen negativt. De målen som företagen satt ut för lönsamhet och tillväxt har varit för höga och under de tre senaste åren har dessa ibland inte uppnåtts. Då finansiella kriser i allmänhet kännetecknas av att många företag går i konkurs eller har det dåligt ställt, borde målen kring lönsamhet och tillväxt hos de tre undersökta företagen varit lägre satta så att de kunde möta den hårda verkligheten. / Title: Profitability and growth, does the companies balance their financial goals? Authors: Christina Pierre and Paulina Kaim Supervisor: Maria Smolander Background: We live in a changing world, the economic situation varies from country to country and when a major financial crisis breaks out most of the countries suffer. Companies face challenges every day, but it is during a financial crisis that these challenges are hardest. In these situations it is important to set up reality based targets, which under the circumstances can be achieved. Simultaneously the companies must balance their goals regarding profitability and growth so that both management and shareholders will be satisfied and get what they want. Aim: The purpose of this paper is to examine how companies achieve their balanced goal line by using the keywords growth and profitability. The purpose of this study is also to investigate which factors influence the balanced goal line. Method: The paper will be done in a quantitative approach, by examining the companies and how their financial goals look like and how the companies work with them. The information that is needed in this study will be taken from the three investigated companies annual reports. Results: The financial crisis that erupted in 2008 has affected the three studied companies negatively. The goals that the companies have set out for profitability and growth have been too high and over the past three years these have not been achieved. Financial crises are generally characterized by the fact that many companies go bankrupt or have it poorly. Therefor the goals regarding profitability and growth should have been set lower so that they would be prepared for the harsh reality. Keywords: "The internal financial system", the balanced goal line, agent theory and the pecking order theory.