De vanligaste företagsformerna i Sverige är aktiebolag och ekonomiska föreningar, där aktiebolag fått mest uppmärksamhet åtminstone inom forskningen kring kapitalstruktur. Detta trots faktumet att ekonomiska föreningar spelar en viktig roll i svenskt näringsliv då de tillsammans med andra kooperativa företagsformer stod för 10% av Sveriges BNP år 2018 samt sysselsatte 100 000 människor. Det som skiljer företagsformerna åt är att aktiebolag har ett tydligt vinstsyfte, medan ekonomiska föreningars främsta syfte är att främja medlemmarna genom att erbjuda förmåner i olika former. Möjligheterna att finansiera verksamheten skiljer sig också. Aktiebolag kan göra nyemissioner och snabbt finansiera kapitalintensiva investeringar, medan ekonomiska föreningar främst får förlita sig på befintliga medlemsinsatser alternativt öka skuldsättningen. På grund av dessa olikheter samt ett uttalande från VD:n i den ekonomiska föreningen Lantmännen, som menade att de behöver hålla ett högt soliditetsmål på grund av att de inte lika snabbt kan samla stora mängder kapital från ägarna, ledde till frågeställningen om kapitalstrukturen skiljer sig mellan företagsformerna och om ekonomiska föreningar har högre soliditet på grund av dessa svårigheter. Nyckeltalet soliditet har använts för att jämföra kapitalstrukturen. Datan har både inhämtats och beräknats manuellt utifrån årsredovisningar från 2018 på totalt 58 företag, varav 22 ekonomiska föreningar och 36 aktiebolag. Vi har matchat de ekonomiska föreningarna med aktiebolag som har liknande verksamheter för att nå ett rättvist och jämförbart resultat. Därefter har regressionsanalyser gjorts för att analysera soliditeten. De klassiska teorierna inom kapitalstruktur, trade off- samt pecking order-teorin, har tagits till hjälp i studien för att förstå möjligheterna samt begränsningarna som kan påverka nivån av soliditeten. Tidigare utländsk forskning har visat på olika resultat vid jämförelser av kooperativ och investerarägda företag, men en del har visat att kooperativ har lägre skuldsättningsgrad (högre soliditet). Det statistiska resultatet resultat visade att det finns inga signifikanta skillnader i soliditet. Det finns dock tendenser till att soliditeten skiljer sig mellan vissa branscher. Resultatet väcker en fråga om det kan vara svårt att ställa aktiebolag och ekonomiska föreningar mot varandra, där det sistnämnda möjligen kan kräva en annan teori gällande kapitalstruktur eller andra definitioner av vad som är en hög eller låg soliditet, men även för andra nyckeltal. Detta lämnar vi dock till framtida forskning att undersöka vidare. En rekommendation vi lämnar åt ekonomiska föreningar är att det kan vara klokt att försöka hålla en hög soliditet för att inte riskera att inte ha råd med kapitalintensiva investeringar lika snabbt och smidigt som aktiebolagen.

Den första januari 2019 implementerades en ny redovisningsstandard gällande leasing, IFRS 16. Förändringen resulterade i att leasingavtal endast ska redovisas som finansiell leasing, något som enligt tidigare forskning förväntas förändra företagens kapitalstruktur. Syftet med uppsatsen är därmed att undersöka om kapitalstrukturen förändrats hos företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm efter implementeringen av IFRS 16, samt om olika branscher påverkats. För att undersöka syftet används två regressionsmodeller. Urvalet består av 254 företag. Studiens variabler har valts utifrån hur vanligt förekommande de är inom tidigare forskning, där Rajan & Zingales (1995) är den huvudsakliga källan. Uppsatsen finner signifikanta samband mellan soliditet och de oberoende variablerna market-to-book, storlek och lönsamhet. Överlag finner uppsatsen att implementeringen av IFRS 16 inte haft någon inverkan på kapitalstrukturen hos företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Vi finner stöd för att IFRS 16 resulterat i en lägre soliditet för branschen handel, samtidigt finner vi ingen påverkan av IFRS 16 för resterande branscher.

Problem: ​Kapitalstrukturen i företag är viktig för intressenter, långivare, leverantörer och inte minst företagen själva. Uppdelning mellan skulder och eget kapital speglar välmåendet i företag och ger en snabb bild av finansieringen vilket även sänder ut signaler. Huruvida dessa signaler upplevs negativa eller positiva kan ha ett samband med företagens ålder och storlek då risken varierar beroende på de två faktorerna. Syfte och forskningsfråga: ​Syftet med studien är att undersöka ett eventuellt samband mellan företags kapitalstruktur och dess ålder och storlek. Forskningsfrågan lyder: ​Hur förändras svenska börsnoterade företags kapitalstruktur i förhållande till faktorerna storlek och ålder? Metod: ​För att undersöka frågan görs en kvantitativ studie sekundärdata samlas in från börsdata.se. Datan som hämtas är soliditet, nettoomsättning, marknadsvärde, balansomslutning samt företagsnamn och bransch. Företagens registreringsdatum inhämtats manuellt för respektive företag från allabolag.se. Studien görs på 597 företag som verkar i 6 olika branscher. Multi- och bivariata modeller testas utifrån minsta kvadratmetoden. Resultat: ​Studiens resultat visar att företagens andel skulder ökar i takt med att företagen växer och blir äldre. Resultaten kopplas därför till trade off-teorin som talar för att företag strävar efter att hitta en optimal skuldsättningsgrad.

The topic of capital structure has been one that has plagued the academic world for a number of years. There have been numerous works published on the subject which have presented such theories as the Modigliani and Miller Propositions, the Trade-off Theory, Pecking Order Theory, Signaling Theory and Agency Cost Theory to name a few. However, little research has been done on the application of these and other theories to banking institutions located in Southern Africa. This adds increased complexity to the determining of a local bank’s capital structure policy and the difficulty is further exacerbated by the increased application of regulatory control. In the wake of the recent global financial crisis, banking institutions have been placed under the spotlight and their capital adequacy levels come into question. A need was identified to investigate the impact that capital adequacy has on a bank’s performance and whether it achieves its purpose of increasing stability amongst banks. This study analysed the determinants of the capital structure of banks in South Africa based on secondary financial data and by performing this analysis attempted to establish trends in capital structure policy and regulatory compliance. The study also attempted to identify best practices that contribute to the overall value and performance of the banking institution. The expectation is that the correct application of capital structure theory and compliance with regulations will decrease a bank’s risk profile and in turn result in a more stable monetary system and economy. Overall, the results of the analysis were inconclusive, but lay the basis for potential future research. Conclusions drawn from the results and literature create greater understanding of the dynamics of capital structure and its implications to South African Banks. Copyright 2011, University of Pretoria. All rights reserved. The copyright in this work vests in the University of Pretoria. No part of this work may be reproduced or transmitted in any form or by any means, without the prior written permission of the University of Pretoria. Please cite as follows: Naidu, W 2011, The implications of capital structure theory and regulation for South African banking institutions, MCom dissertation, University of Pretoria, Pretoria, viewed yymmdd < http://upetd.up.ac.za/thesis/available/etd-01272012-122305 / > C12/4/97/gm / Dissertation (MCom)--University of Pretoria, 2011. / Financial Management / unrestricted

Entrepreneurship plays an integral role in innovation, job creation and economic growth, and financing is a key component in facilitating this process. In recent years, the financing industry has taken significant technological leaps forward—perhaps most notably through the introduction of alternative solutions to institutional investors, such as crowdfunding. At the same time, the distinct economic role of these new technologies is still largely unknown. The study aims to examine why growth-oriented entrepreneurs in Sweden choose equity-based crowdfunding. The findings are analyzed through the lens of the pecking order theory, i.e., the notion that entrepreneurs select the cheapest and least risky way to finance a given solution. This article builds on qualitative research with a multiple case study with five cases. The primary data is collected through semi-structured interviews following a topic guide and secondary data from investment material. Further, entrepreneurs choose external equity because of growth and network, and specifically crowdfunding is selected due to ambassadors, marketing, credibility, control keeping, and as a process to become a listed company. The results show that crowdfunding interrupts the pecking order theory.

Sammanfattning Titel: Kapitalstrukturen i mindre onoterade aktiebolag - En kvantitativ studie omförklaringsvariablerna kring kapitalstrukturen hos mindre svenska onoterade aktiebolag Nivå: Examensarbete i företagsekonomi Författare: Emil Lindgren och Matthias Sundekvist Handledare: Peter Lindberg Datum: Januari - 2021 Syfte: Syftet med denna studie är att förklara hur storlek, lönsamhet, tillgångsstruktur,tillväxt samt ränta påverkar kapitalstrukturen i små svenska onoterade aktiebolag. Metod: I studien tillämpas ett kvantitativt tillvägagångssätt. 23 763 svenska företagsårsredovisningar ligger till grund för studiens statistiska beräkningar som gjorts med hjälputav det statistiska programmet SPSS. Resultat och slutsatser: Resultatet visar på att sex av åtta hypoteser kan accepteras.Lönsamhet, tillgångsstruktur, tillväxt och ränta visar sig ha statistisk signifikans. Bådahypoteserna för storlek förkastades då korrelationen var tvärtom mot vad hypotesenförespråkade. Modellsummeringen av regressionsanalysen visar en signifikantförklaringsgrad på 24,9%. Utifrån analysen går det att dra slutsatsen att variablernalönsamhet, tillgångsstruktur, tillväxt och ränta har en viss påverkan på kapitalstruktureni mindre onoterade aktiebolag. Uppsatsens bidrag: Studiens praktiska bidrag är att den förklarar vilka företagsspecifikavariabler som påverkar kapitalstrukturen i mindre onoterade aktiebolag. Resultaten äranvändbara för både långivare och låntagare. Långivare får en bild av vilka faktorer sompåverkar kapitalstrukturen och kan då ställa krav om vilka covenanter som ska gälla.Företag får i sin tur reda på hur faktorerna påverkar deras skuldsättning och ges dåmöjligheten att styra företaget i en riktning som inte skapar onödiga räntekostnader. Förslag till vidare forskning: Författarna ger förslag till att se över skillnader påkapitalstrukturen mellan noterade och onoterade aktiebolag. Noterade företag har enutspridd ägarstruktur och har det är lättare att ta in kapital genom bland annatnyemissioner. Därmed skulle det vara intressant att se hur de noterade och onoteradeföretagens kapitalstruktur skiljer sig åt.

The aim of this work was to investigate the effects of feather availability and imprinting to loose feathers in the litter on the incidence of feather pecking behaviour (FP), condition of the integument and fear reactions in two genotypes of laying hens. Hens that were deprived from loose feathers in the litter (feathers were collected 4 times/week) exhibited a significantly less rate of feather pecking, less number of severe FP and showed a better feather score in the laying period compared to the control groups (no feather treatment) in both Lohmann Tradition (LT) & Lohmann Silver (LS) genotypes. Addition of brown feathers to the floor in LT hens (feathers were added once/week) was associated with a reduction in feather pecking rate, the severe form of this behaviour and improved plumage and skin conditions. Contrary, the addition of white feathers to the floor in LS was associated with the highest rate of feather pecking, the highest severe form of this behaviour as well as the worst feather and skin conditions in the laying period compared to other groups of the same genotype. The LT birds in all feather treatments had a better feather cover than the LS birds. Hens that were imprinted to loose feathers in the litter in the rearing period exhibited a higher rate of FP, higher number of severe FP and showed the worst feather and skin conditions when feathers were collected from the floor during the laying period. Also, these hens reacted more fearful during the tonic immobility test. It is concluded that loose feathers may play a role in the development of feather pecking behaviour in laying hens. Large differences between genotypes were found in respect to the availability of loose feathers, feather pecking and plumage and integument condition. Imprinting of chicks to loose feathers from the floor may affect the incidence of feather pecking later on. Ziel dieser Arbeit war es, die Einflüsse des Federangebotes und der Prägung auf lose Federn in der Einstreu auf die Häufigkeit des Auftretens von Federpicken (FP), den Zustand des Integuments und die Furchtreaktionen an zwei Legehennengenotypen zu untersuchen. Hühnern beider untersuchter Genotypen (Lohmann Tradition (LT) und Lohmann Silber (LS)), denen die losen Federn 4 mal/ Woche aus der Einstreu abgesammelt wurden, zeigten eine geringere Federpickrate, eine geringere Anzahl der schweren Form des FP und eine bessere Gefiederbeschaffenheit in der Legeperiode verglichen mit der Kontrollgruppe (keine Federbehandlung). Das Hinzufügen brauner Federn zur Einstreu bewirkte bei LT Hennen eine Reduktion der FP-Rate, der schweren Form des Federpickens und verbesserte die Gefieder- und Hautbeschaffenheit. Dagegen führte das Hinzufügen weißer Federn in die Einstreu während der Legeperiode bei LS Hennen zur höchsten Federpickrate und Anzahl der schweren Form des Federpickens sowie zur schlechtesten Gefieder- und Hautbeschaffenheit im Vergleich zu anderen Gruppen des gleichen Genotyps. Hühner der LT Linie wiesen in allen Federbehandlungen eine bessere Befiederung als die LS Hühner auf. Hennen, die während der Aufzuchtsperiode auf lose Federn in der Einstreu geprägt wurden, zeigten nach Absammeln der Federn während der Legeperiode eine erhöhte FP-Rate mit einer erhöhten Anzahl der schweren Form des FP und die schlechteste Gefieder- und Hautbeschaffenheit. Außerdem reagierten diese Hühner ängstlicher während des Tests auf tonische Immobilität. Es kann geschlussfolgert werden, dass lose Federn in der Einstreu eine Rolle bei der Entwicklung des Federpickverhaltens von Legehennen spielen und dass Federpicken als Futtersuchverhalten interpretiert werden kann. Grosse Unterschiede zwischen den Genotypen bestanden hinsichtlich der Verfügbarkeit von losen Federn in der Einstreu, des Federpickens sowie der Gefieder- und Integumentbeschaffenheit. Eine Prägung der Junghennen auf lose Federn in der Einstreu könnte das Auftreten von Federpicken zu einem späteren Zeitpunkt beeinflussen.

Gröna obligationer, ett obligationslån där lånet måste knytas till ett hållbart projekt, är ettväxande begrepp i världen. Sverige är ett av de länder i framkant vad gäller användandet avdenna typ av obligationer. Allt fler investerare är måna om att investera i hållbara alternativ,där just gröna obligationer dykt upp som ett möjligt val. Men vilka motivationsfaktorer finnsdet som får företagen att vilja emittera dessa? Denna studie syftar till att besvara frågan om detråder några skillnader i lönsamhet för bolag som har emitterat gröna obligationer gentemot desom inte har.Utifrån författarnas kännedom finns det ingen liknande studie genomförd på den svenskamarknaden för tillfället. En tidigare studie har dock genomförts på den kinesiska marknadenmed ett resultat som påvisar en positiv relation mellan lönsamhet och gröna obligationer tillföljd av bolagets möjlighet att sänka sin kapitalkostnad.Studien genomfördes utifrån data mellan 2019-2021 på den svenska Large Cap marknaden.Både för hela men också specifikt för sektorer där gröna obligationer har tillämpats merfrekvent. Avkastning på totalt kapital (ROA) har använts som lönsamhetsmått medan grönaobligationer utgjorts av en binär variabel där de olika bolagen tilldelats en etta eller nollaberoende på om de haft gröna obligationer under hela det mätta året respektive inte. Studienhar tagit avstamp från trade-off och pecking-order theory som har sina synsätt på hur bolag börhantera sin skuldsättningsgrad och prioritera sina valmöjligheter att ta in ny finansiering.Studien har även använt sig av aktieägarteorin och intressentteorin för att återkoppla tillbolagens bakomliggande motiveringar att fatta de beslut de tar.Resultatet från studien visade inget signifikant samband mellan lönsamhet och grönaobligationer för svenska Large Cap eller för de branscherna som testades enskilt. Denna studiehar trots det bidragit med ny kunskap om hur relationen mellan gröna obligationer ochlönsamhet ser ut på en marknad där det inte testats förut.

När företag väljer att ta in kapital genom en nyemission måste beslut fattas om det ska göras genom en företrädesemission eller riktad emission. Tidigare studier har visat att nyemissioner generellt genererar en negativ avvikelseavkastning. Ny forskning finner dock underlag för att både motiv och typ av emission kan påverka hur offentliggörandet av nyemissionen uppfattas av marknaden. Syftet med studien är att undersöka hur riktade emissioner uppfattas av marknaden och om det kan hänföras till motivet med emissionen. Vi studerar 40 riktade emissioner på Stockholmsbörsen under åren 2020-2021. 7 av dessa riktade emissioner klassificerades som positiva och 33 som negativa. Vi fann en negativ genomsnittlig kumulativ avvikelseavkastning för urvalet i stort samt för de negativt klassificerade emissionerna. De positivt klassificerade riktade emissionerna genererade en signifikant positiv genomsnittlig kumulativ avvikelseavkastning. Resultatet indikerar att motivet har en effekt på hur marknaden uppfattar offentliggörandet av en riktad emission.

Cash holding of a firm has in previous studies been argued to be significant in terms of the firm's performance during a financial crisis taking place on international markets because of the financial protection that cash holding provides. Similar research taking place on the Swedish market is deficient, and more so regarding current crises. This study aims to investigate to which extent cash holding affects the firms performance based on the Covid-19 pandemic on the Swedish market, and so on to observe whether a higher percentage of cash is advantageous during this financial crisis of the Covid-19 pandemic. Special consideration has also been given to the determining factors behind companies decisions regarding the level of cash holdings based on a selection of 676 small to medium-sized companies in the IT line of business. The study assumes a quantitative research method where the numeric data has been produced and compiled based out of the Retriever Business database. Based on a bivariate analysis, this study finds a low correlation between the cash holdings and company performance, which has subsequently been analyzed on the basis of theories and previous research. Furthermore, a higher cash holding generates a faster recovery rate for companies. Thus, companies' short-term results are not affected by the level of cash holdings, but the effect becomes increasingly apparent in the long term.