Titel: Ledningens karaktärsdrag - effekten på kapitalstrukturEn studie om förhållandena mellan tre individuella chefers karaktärsdrag och företagshävstång  Bakgrund och problematisering: Här diskuteras bakgrunden till studien och enproblematisering kring chefers karaktärsdrag och dess påverkan på kapitalstruktur samt vadsom menas med dessa begrepp. Vidare tar detta kapitel upp det underliggande intresset attförklara sambandet mellan tre chefers karaktärsdrag (CEO, CFO och COO) ochkapitalstruktur. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara effekten av individuella chefers karaktärsdragpå svenska börsnoterade företags kapitalstruktur. Metod: Företagens kapitalstruktur undersöks genom att använda en kvantitativforskningsmetod med en deduktiv forskningsansats för att identifiera förhållanden mellanchefernas karaktärsdrag och hävstång. Paneldata används från 114 svenska börsnoteradeföretag över en femårsperiod (2014-2018). Studien fann totalt 179 chefer varav 87 CEO:s, 73CFO:s och 19 COO:s. Den insamlade datan testas genom regressionsanalyser där paneldataregressioner med random effects-modellen och robusta standardfel utförs. Slutsats: Resultaten från testerna visar på både signifikanta och icke-signifikantaförhållanden mellan de tre chefernas karaktärsdrag och företagens kapitalstruktur, mätt somhävstång. Det finns därmed bevis som tyder på att olika karaktärsdrag hos individuella cheferpåverkar företags kapitalstruktur.

Syftet med studien var att analysera faktorer inom hotellbranschen med inriktning på små-och medelstora företags kapitalstruktur utifrån de centrala faktorerna från teorierna trade-off och pecking order teorin. Däremot utgick hypoteserna utifrån pecking order teorin och testades därefter genom en regressionsanalys. Studien har utgått ifrån en kvantitativ studie där data hämtades från databasen Retriever Research och baserades på 97 svenska hotell mellan år 2011- 2019. Vid analys av kapitalstrukturen på hotellbranschen har tre beroende variabler tillämpats (totala skulder, långfristiga skulder och kortfristiga skulder) samt de fem olika oberoende variabler (tillväxt, ålder, storlek, lönsamhet och tillgångsstruktur). Utifrån en regressionsanalys har resultatet visat sig att 6 hypoteser av 15 stödjer pecking order teorin, varav 3 av 15 hypoteser stödjer trade off teorin. De resterande 6 hypoteserna saknade signifikans och anses sakna samband mellan den beroende variabeln och oberoende variabeln. Sammanfattningsvis hade tillgångsstruktur den starka förklaringsstryrkan till totala skulder och långfristiga skulder. Däremot fann studien även signifikans med dem övriga faktorer, bland annat tillväxtmöjlighet med totala- och långfristiga skulder, ålder och långfristiga skulder och sist mellan storlek och långfristiga skulder som alla stödjer antaganden från pecking order teorin. Dessutom förkastades sambanden mellan ålder och kortfristiga skulder, samt mellan storlek och totala- och kortfristiga skulder eftersom hypoteserna stödde trade-off teorin. Sist kunde inget samband finna mellan tillväxtmöjlighet och kortfristiga skulder, ålder och totala skulder, tillgångsstruktur och kortfristiga skulder. Överlag fann författaren inget samband mellan lönsamhet och de tre olika beroende variablerna. / This study aims to analyze factors within the hotel industry with a focus on the capital structure of small- and medium sized companies based on the trade-off theory and pecking order theory. However, the hypotheses were based on the pecking order theory and were then tested through a regression analysis. The study was based on a quantitative study where the data was retrieved from the database Retriever Research and is based on 97 Swedish hotels between the years 2011- 2019. When analyzing the capital structure of the hotel industry, three dependent variables have been applied (total debt, long-term debt and short-term debt) as well as the five different independent variables (growth, age, size, profitability and asset structure). Based on a regression analysis, it has been shown that 6 hypotheses out of 15 support the pecking order theory, of which 3 out of 15 hypotheses support the trade off theory. The remaining 6 hypotheses were not significant and are considered to be unrelated between the dependent variable and the independent variable. In summary, the asset structure had greater explanatory power to total debt and long-term debt. However, the study also found significance with other factors, including growth potential with total-long-term debt, age and long-term debt and last between size and long-term debt, that all support assumptions from the pecking order theory. In addition the study rejected the relationship between age and short-term debt, and between size and total and total-short term debt because the hypotheses supported the trade-off theory. Finally, no relationship could be found between growth potential and short-term debt, age and total debt, asset structure and short-term debt. Overall, the author found no relationship between profitability and the three different dependent variables.

The aim of this study was to investigate the effect of additional enrichment materials (EMs; pecking stones and alfalfa bales) on the occurrence of plumage damage, skin injuries, and toe injuries, with an emphasis on the possible differences between commercial hybrid strains of laying hens. During rearing (weeks 1–18, 16 compartments, 4000 pullets) and laying periods (weeks 21–72, 24 compartments, 2808 hens) in a littered housing system, EMs were permanently provided to the study groups (EXP), while control groups (CON) did not receive additional EM. In a two-factorial study design (two groups with four strains) with 351 hens per variant, the brown egg-laying Lohmann Brown classic (LB) and Bovans Brown (BB) strains as well as the white egg-laying Lohmann Selected Leghorn classic (LSL) and Dekalb White (DW) strains were investigated. Compared to the CON, the EXP showed reduced body mass during rearing (p < 0.001) and reduced albumen consistency in the laying period (p < 0.001). Regarding integument condition, the LSL in the EXP showed more toe injuries than in the CON (p = 0.018). Remarkably, genotype-environment interactions between strains and groups were evident (p < 0.001). In groups with an EM supply, plumage damage decreased in LB (p ≤ 0.033) and LSL (p ≤ 0.005) but increased in BB (p ≤ 0.003). Moreover, there were fewer skin injuries in LSL (p = 0.001) but more in BB (p = 0.001) in groups with access to EM. In view of the diverging effects between strains, future practical recommendations for laying hen husbandry should be strain-specific.:Introduction Materials and Methods Results Discussions Author Contributions Funding Acknowledgments Conflicts of Interest References

The choice of a corporation’s capital structure is a complex process determined by several factors. The academia and the business industry have both been enamored with finding the determinants of capital structure, as there has been evidence that the profitability of firms is influenced by financing decisions. Nevertheless, the determinants are so far inconclusive. Moreover, they are dependent on both internal and external factors. However, previous research has generally focused solely on internal or external factors. Therefore, this thesis aims to capture a combination of firm-specific factors and macroeconomic variables affecting capital structure decisions. We focus on Swedish firms listed on Nasdaq OMX. To investigate which internal and external factors affect the capital structure, an unbalanced fixed effects data multiple linear regression was performed. The regression tested several hypotheses derived from previous studies, where the trade-off theory and the pecking order theory were used as a base. Our results indicate that for internal factors, the pecking order theory is superior at explaining financial decisions in Swedish companies compared to the trade-off theory. When it comes to external factors, the pecking order theory provides a more accurate framework. However, it should be noted that the results are not unambiguous. The ambiguity of the results suggests one very important conclusion. Neither of these two theories have the capability to fully explain how firms decide their capital structure. Each model contributes with some pieces of the puzzle, but both contain limitations.

Entrepremeurship and what impact entrepreneurs have on the development of a country's society is a well-discussed subject today. During the recent years, entrepreneurs have been characterized as a country's futrue growth since ther are of utmost importance in terms of both innovation, employment and competition. However, one of the main constraints for entrepreneurs today is to gain access to external capital in the initial phase of their business.Therefore, our thesis will highlight the various financing options the entrepreneurs have in the start-up phase and why they choose a particular funding method for their start-up in the first financing round. The focus will be on entrepreneurs within the technological industry and the Swedish market. Moreover, our thesis is based on a qualitative study which includes interviews with six different start-ups in order to analyse how they have financed the start-up of their business and which funding method they prefer and why. A conclusion has been drawn from our study that internal financing is preferred over external which is in line with one of our financing principles that we have used for this study. Our thesis is expected to contribute with a deeper understanding of the entrepreneur's perspective in matters of financing with focus on the tech industry, which we consider as an extra important industry for global development. / Entreprenörskap och vilken inverkan entreprenörer har på utvecklingen av ett lands samhälle är ett väl diskuterat ämne idag. Under de senaste åren har entreprenörer karakteriserats som ett lands framtida tillväxt eftersom de är av yttersta vikt för både innovation, sysselsättning och konkurrens. En av de största begränsningarna för entreprenörer idag är dock att få tillgång till externt kapital i den inledande fasen av dess verksamhet. Vår avhandling kommer därför att lyfta fram de olika finansieringsalternativ som entreprenörerna har i deras uppstartsfas och varför de väljer en särskild finansieringsmetod för deras verksamhet. Fokus kommer vara på den första finansieringsrundan samt på entreprenörer inom den tekniska industrin och inom den svenska marknaden. Vår uppsats kommer även att vara baserad på en kvalitativ studie som innehåller intervjuer med sex olika nystartade företag för att kunna analysera hur de har finansierat sin verksamhet i uppstartsfasen samt vilken finansieringsmetod de föredrag och varför. Från vår studie har vi dragit slutsatsen att intern finansiering är något som respondenterna föredrar överextern finansiering. Detta ligger i linje med en av åra finansieringsprinciper som vi har använt för denna studie. Vår avhandling förväntas bidra med en djupare förståelse av entreprenörens perspektiv rörande finansieringsfrågor med fokus på teknikindustrin, vilket vi anser vara en extra viktig industri för den globala utvecklingen.

Forskningsområdet kring kapitalstruktur är i stort inte enhetlig kring förklarandepåverkningsfaktorer. Fastighetssektorn är av stor vikt för Sveriges finansiella system, dock är området kring fastighetsbolags kapitalstruktur mindre utforskat, särskilt i Sverige. Syftet med denna studie är att undersöka hur de företagsspecifika karaktäristiska variablerna lönsamhet, tillväxt, storlek och materiella tillgångar påverkar fastighetsbolagens kapitalstruktur mellanräkenskapsåren 2016 och 2020. För att analysera faktorernas påverkan på företagens skuldsättning används multipel regressionsanalys med data från 25 fastighetsbolag noterade på stockholmsbörsen. Regressionsanalysen finner ett signifikant positivt samband mellanlönsamhet och soliditet, vilket är i linje med tidigare forskning och stödjer pecking order theory. Analysen visar vidare ett svagt negativt signifikant samband mellan materiella tillgångar och soliditet, som är i linje med viss tidigare forskning och stödjer trade-off theory.

Denna uppsatts undersöker relationen mellan Corporate Social Responsibility (CSR) och kapitalstruktur i programvaruföretag i Europa. Företag inom programvaruindustrin, på grund av att den är kunskapsintensiv, tenderar att ha en stor mängd immatriella tillgångar i sin tillgångsstruktur. Detta leder till en lägre grad av skuldsättning i branschen, till följd av tillgångarnas osäkra värde och oförmåga att använda dem som säkerhet av långivare. Därför anser detta examensarbete det vara av intresse att undersöka om bättre CSR-prestanda i programvaruföretag har en effekt på skuldsättningsgraden. Studien bidrar till det nuvarande kunskapsfältet inom kapitalstruktur och hållbarhetsforskning genom att tillämpa de klassiska teorierna om kapitalstruktur Trade-off theory, Pecking-order theory och Signling theory för att analysera resultatet i denna studie.  Tidigare studier om CSR:s inverkan på kapitalstruktur har haft varierande resultat. Medan vissa forskare har funnit ett negativt samband mellan CSR-prestanda och kapitalstruktur, har andra funnit det motsatta förhållandet. CSR mäts i denna studie genom användingen av Envioronmental Social och Governance-betyg (ESG-betyg) hämtade från Sustainalytics plattform. För att undersöka sambandet mellan skuldsättningsgraden och ESG-betyg genomfördes en multipel regressionsanalys. Resultatet i denna studie finner inte något signifikant samband mellan variablerna ESG-betyg och skuldsättningsgrad. / This thesis investigates the relationship between Corporate Social Responsibility (CSR) and capital structure in software firms in Europe. Firms in the software industry, due to being knowledge intensive, tend to have a large amound of intangible assets in their asset strucutre. This leads to a higher degree of indebtedness in the industry, owing to the uncertain value of the assets and the inability to use them as collateral by lenders. Therefor, this thesis deems it of interest to investigate whether better CSR-performance in software firms affects the debt ratio. This study contributes to the current field of knowledge of capital structrue and sustainability research by applying the classical theories of capital structure, the Trade-off theory, Pecking-order theory and Signaling theory and using them to analyze the result in this study.  Previous studies on CSR´s impact on capital structure have had varied results. While some scholars have found a negative relationship between CSR-performance and capital structure, others have found the opposite relationship. CSR is measured in this study through the use of Environmental, Social and Governance-ratings (ESG-ratings) derived from Sustainalytivs platform. To investgate the relationship between the debt ratio and ESG-ratins a multiple regression analysis was conducted. The result in this study do not find any significant relationship between the variables ESG-rating and debt ratio.

Den här studien undersöker hur den senaste finansiella krisen (Covid-19) har motiveratsvenska små och medelstora företags kapitalstruktur, genom att jämföra kapitalstrukturen förekris (2015-2018) och under kris (2019-2022). För att genomföra detta undersöktes fyrabranscher i 328 små och medelstora företag i Sverige och hur deras hävstång har förändratsunder studieperioden. Resultaten av denna studie visar att de undersökta svenska små ochmedelstora företagen sänkte sin hävstång under krisperioden, ökade kortfristiga skuldkvotenoch sänkte långfristiga skuldkvoten. / This study examines how the recent financial crisis (Covid-19) has motivated the capitalstructure of Swedish small and medium-sized enterprises, by comparing the capital structurebefore the crisis (2015-2018) and during the crisis (2019-2022). To carry this out, fourindustries in 328 small and medium-sized enterprises in Sweden were investigated and howtheir leverage has changed during the study period. The results of this study show that thesampled Swedish small and medium-sized enterprises lowered their leverage during the crisisperiod, increased the short-term debt ratio and lowered the long-term debt ratio.

The principle of least effort suggests that animals should minimize effort to reinforcement. Thus, not pecking should be preferred over pecking. However, pigeons often peck when it is allowed but not required (e.g., fixed time schedules) but pecking may be adventitiously reinforced. In the present experiment, to better compare a schedule of reinforcement that requires pecking with one that requires the absence of pecking, we compared a fixed-interval (FI) schedule in which reinforcement follows the first peck after the interval has elapsed and a differential-reinforcement-of-other behavior (DRO) schedule which requires pigeons abstain from pecking for a similar interval. The delay to reinforcement was matched on a trial-by-trial basis by extending the duration of the FI to match the DRO schedule that preceded it. Of 12 pigeons, 6 preferred the DRO schedule over the FI schedule and 6 did not show a schedule preference. Those that were indifferent between the schedules had acquired the contingences, as they responded appropriately to the two schedules but had a spatial preference stronger than their schedule preference. Individual differences in the preference of the pigeons may be related to their behavior during the DRO.

Small and medium-sized enterprise (SME) business owners influence the growth and development of sub-Saharan Africa and the welfare of its citizens. However, SME owners often lack the strategies to access and obtain invoice factoring financing to fund their businesses. Guided by the pecking order theory and the credit rationing theory, the purpose of this multiple case study was to explore strategies that 3 SME owners in Kenya used to access and obtain invoice factoring financing to fund their businesses. Data were collected from in-depth semistructured Skype interviews and organizational documents. Data were analyzed using the Krippendorff content analysis methodology. Member checking was used to validate the interview responses and enhance the credibility of results. Three strategy themes emerged from data analysis: proper documentation, effective third-party relationships, and connections with government officials. The study may contribute to positive social change for SME owners in sub-Saharan Africa by providing actionable strategies they can use to access and obtain invoice factoring financing to fund and sustain their businesses. Citizens of Kenya may experience more job opportunities, improved quality of life, increased household incomes, and sustained economic growth.