Boksamtal används inom skolan för att utveckla elevers läsförståelse. Läsförståelse är en grundläggande kunskap som är viktig för elevers utveckling såväl i skolan som utanför. Genom boksamtalet får elever gemensamt diskutera och skapa en gemensam förståelse av en text. Chambers teori kring boksamtal ligger till grund för undersökningen.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka om boksamtal bidrar till en bättre läsförståelse hos elever i årskurs 1. Enligt kvantitativ tradition görs ett antagande att boksamtal bidrar till en bättre läsförståelse. Detta antagande ska nu prövas.MetodUndersökningen är en kvantitativ studie med kvalitativa inslag där experimentell studie har tillämpats för att undersöka om boksamtal bidrar till en bättre läsförståelse. Sammanlagt ingår 18 elever i experimentet. I undersökningen läses en bok för fyra grupper varav två av dessa får ett efterföljande boksamtal. Efter att eleverna har lyssnat på boken samt diskuterat den görs en intervju med varje enskild elev om boken. Alla elever som varit med i studien får svara på samma frågor.ResultatUndersökningen tyder på att boksamtal ger en bättre läsförståelse då de elever som haft boksamtal i högre grad ger tillfredställande svar. Problematik som framkommer är att inte alla elever, sedan tidigare, känner till alla begrepp som används. Detta bidrar bland annat till att faktorer såsom ordförråd, i vissa fall spelar mer roll än själva boksamtalet. Positiva aspekter som framkommer är att boksamtal i högre grad än endast högläsning bidrar till att eleverna i större utsträckning kan läsa mellan raderna och koppla text till egna erfarenheter samt reflektera över detta.

Inledning Arbetet berör lärares läsintresse och hur detta intresse påverkar olika delar av den bedrivna läsundervisningen. Dessa delar kategoriseras som undervisningens kvantitet, elevers motivation och undervisningens variation.Syfte Studien syfte är att undersöka hur lärares läsintresse påverkar läsundervisningens kvantitet och variation samt elevers motivation till läsning.Metod Undersökningen har använt en kvantitativ metod då studien syftat till att hitta samband. Den kvantitativa metod som använts är enkäter till såväl lärare som elever. Enkäter har sammanställts med hjälp av SPSS.Resultat Resultatet av studien har delats upp i tre delar för att motsvara de hypoteser som undersökningen hade. Den första hypotesen hade fokus på kvantiteten i läsundervisningen. I denna aspekt finner undersökningen viss korrelation, då främst mellan lärarens läsning och den bedrivna läsundervisningen. Inga slutsatser kan dock dras av detta. Den andra delen handlar om motivation hos eleven. Undersökningen lyfter fram olika typer av motivation som direkt påverkar eleven men inga samband som korrelerar med lärarens läsintresse. Avslutningsvis undersökte studien om variationen i läsundervisningen påverkades av lärarens eget läsintresse. Enligt resultatet av undersökningen kunde inget sådant samband hittas.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Forskning visar på att det fortfarande finns tydliga traditionella könsmönster i idrott och hälsa och lärare har svårt att se och bryta dem. Syftet med studien är därför att undersöka hur lärare kan arbeta med att bryta traditionella könsmönster i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna lyder därför: Hur uppfattar lärare i idrott och hälsa att traditionella könsmönster kommer till uttryck i undervisningen? Vilka svårigheter, ur lärarnas synvinkel, finns det med att bryta traditionella könsmönster i undervisningen? Vilka verktyg använder sig lärare av för att bryta könsmönster i ämnet idrott och hälsa? Metod: Tre lärare i idrott och hälsa har deltagit i vår studie. Vi valde att göra en kvalitativ studie där tre lärare intervjuades och två av dem observerades. Vi observerade de två lärarna under tre lektioner vardera. Resultat: Lärarna anser att traditionella könsmönster uttrycks till exempel genom språk, grupperingar och erfarenheter av idrott och hälsa. Lärarna uttrycker också svårigheter med att bryta traditionella könsmönster i undervisningen som till exempel att tiden inte räcker till och för lite kunskap hos lärarna vad gäller genusrelaterade frågor. Lärarna anser att det är viktigt att diskutera genusrelaterade frågor. De menar att lärare endast ska utgå från vad som faktiskt står i läroplanen vilket innebär att lärare borde frångå de traditionella idrotterna till stor del och att våga utmana de traditionella könsmönster som finns. Slutsats: Lärare bör arbeta på ett sätt så att undervisningen neutraliseras vilket betyder att lärare bör frångå de traditionella idrotterna, fokusera mer på hälsa och skapa ett bra arbets- och dialogklimat där eleverna känner trygghet och vågar vara sig själva. / Abstract Aim and research questions: Research shows that there are still clear traditional gender patterns in physical education and teachers find it difficult to perceive and break them. The aim with the study is therefor to examine how teachers can work with breaking traditional gender patterns in physical education. The research questions are: How do teachers in physical education perceive that traditional gender patterns are expressed during teaching? What difficulties, from the teachers’ point of view, are there with breaking traditional gender patterns? What tools do teachers use for breaking traditional gender patterns in physical education? Method: Three teachers have taken part in our study. We chose to do a qualitative study where three teachers were interviewed and two of them were observed. We observed the two teachers during three lessons each. Results: The teachers think that traditional gender patterns are being expressed for example through language, groupings and experiences from physical education. The teachers also expressed difficulties with breaking traditional gender patterns while teaching, e.g. that the time is not enough and that teachers don't have enough knowledge in terms of gender-related issues. The teachers consider that it is important to discuss gender-related issues. They believe that teachers should base the education on what the curriculum actually says. This means that teachers largely should abandon the traditional sports, and dare to challenge the traditional gender patterns that exist.   Conclusions: Teachers should work in a way that neutralizes the education, which means that teachers should abandon the traditional sports, focus more on health and create a good work- and dialogue climate where the students feel safe and dare to be themselves.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger inkluderar nyanlända elever i det svenska språket. Fokus kommer att ligga på hur lärare förbereder, tar emot och formar undervisningen så att nyanlända elevers behov och förutsättningar tillgodoses.Genom forskning, litteratur och inblick i två olika verksamheter har vi fått kunskap om hur det kan se ut för nyanlända elever som ska börja i den svenska skolan.I studien har vi utgått från en kvalitativ metod och det empiriska materialet hämtades genom intervjuer. I studien deltog 4 respondenter och resultatet är baserad på intervjuer från två lärare och 2 rektorer på två skilda skolor i en storstad. Intervjuerna genomfördes med hjälp av ljudinspelning för att göra samtalen mer tillförlitliga.Det sociokulturella perspektivet är utgångspunkten i undersökning som belyser interaktion och kommunikation som viktiga redskap för utveckling och lärande.Studiens resultat visar att förberedandet inför mottagandet av nyanlända elever inte är tillräckligt. Mottagandet kan se olika ut i skolor och stadsdelar. Vad avser resurser och verktyg ser även detta olika ut beroende på skola, stadsdel samt antal nyanlända elever som man tar emot. I dagens läge gör lärarna sitt yttersta för att inkludera de nyanlända eleverna i undervisningen ändå behövs det kompetensutveckling för verksamma lärare och rektorer för att erövra kunskaper som behövs för att undervisa nyanlända elever.

Inledning Genom att barn behärskar en god läsförmåga underlättar de att utveckla och bemästra nya kunskaper. Arbetet belyser vikten av förkunskaper, högläsning, ordförrådets betydelse, motivation och att vara språkmedveten i vägen till en god läsförmåga. En metod som berörs i studien är LTG metoden (läsning på talets grund) som är en läsinlärningsmetod. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur verksamma lärare utvecklar barns läsutveckling i årskurs ett. Metod Genom att använda en kvalitativ forskningsmetod framkom studiens resultat genom en semistruktuerad intervju med tre verksamma pedagoger i årskurs 1-3. Samtliga intervjuer pågick mellan 30-45 minuter. Resultat Det framgick att samtlig lärare är eniga om att förkunskaper är grunden till en fortsatt läsutveckling. Med förkunskaper får barn möjlighet att komma in i läsandets värld genom att lära sig att vara uppmärksam och lyssna. De får lära sig om hur man läser samt hur man kan bygga upp inre bilder. Samtliga lärare förklara att förutom förkunskaper får barn möjlighet att utveckla ett gott ordförråd som hjälper dem i läsinlärningen. De får även lära sig att röra sig i texter och ställa frågor. Det framkom även att motivation är en viktig del i läsinlärningsprocessen, utan motivation blir läsningen tråkig. Lärarna var också eniga om att det inte finns en speciell läsinlärningsmetod som funkar för alla elever. Lärare bör därför anpassa undervisningen för att det ska gynna alla barn. Samtliga lärare har använt eller använder LTG som en metod i läsutvecklingen.

Studien handlar om hur lärare planerar för att ge de nyanlända eleverna en bra grund att stå på. Lärarnas planering är beskriven genom att lärare har berättat hur de undervisar i svenska och vad de ska tänka på inför nästa lektion.Syftet med studien är att behöriga lärare berättar hur de planerar och genomför sin svenskundervisning med nyanlända elever i sin klass.Metoden som har använts i studien är kvalitativ metod med intervju som redskap. Anledningen till valet av metod var att få ut mycket information på kort tid. Det var fem lärare som intervjuades på två skolor i Västra Götalands län.Resultatet visar att skolorna arbetar med de nyanlända eleverna på olika sätt. Den ena skolan har Ipads till alla elever medan den andra skolan har fler resurser som ger eleverna mer studiehandledning. Resultatet visar även att lärare vill ha mer planeringstid då de planerar för studiehandledarna också.

Inledningsvis presenteras ämnets relevans för samhället och förskollärare samt varför det valts att studeras. Ämnet matematik bör uppmärksammas både inomhus som utomhus och förskollärare har en viktig roll att matematiskt lärande sker i varierad miljö. Skolinspektionen (2016) beskriver att det i observationer synliggörs att förskollärare ofta har ett mer överva-kande förhållningssätt utomhus och att de alltför ofta inte deltar aktivt i barns lek. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till matematik i interaktion med barn i den utomhuslek som inte är vuxenstyrd.En kvalitativ metod med målinriktat urval har tillämpats, där sju förskollärare har deltagit i studien. En av frågeställningarna är att undersöka hur matematik synliggörs i interaktion mel-lan förskollärare och barn i utomhuslek. Redskapet är observationer med löpande protokoll, vilket tillämpas för att få en bild över hur förskollärare synliggör matematik i interaktion med barn utomhus. Ytterligare ett redskap som används är semistrukturerade intervjuer för att sva-ra på frågeställningen hur förskollärare i interaktion med barn uppmärksammar matematik i utomhuslek. Bearbetningen av intervjumaterialet har skett genom en fenomenografisk analys och observationerna genom kategorisering. Hänsyn har tagits till de forskningsetiska princi-perna utifrån Vetenskapsrådet. I resultatet framkommer det att förskollärarna synliggör matematik genom att vara närvarande och använda ett matematiskt språk i interaktionen med barn i utomhusleken. De använder även årstider och kroppen som ett redskap i det matematiska lärandet. Förskollärarna uppfat-tar att matematik är betydelsefull kunskap för barn inför framtiden. De beskriver även att när-varo och språk har en bidragande roll i hur matematiken uppmärksammas. Årstider och mate-rial har betydelse för matematiskt lärande, men är inte avgörande för hur förskollärare arbetar med det. Förskollärarna menar att förhållningssättet till årstider och material avgör. Samman-fattningsvis framkommer både möjligheter och svårigheter med att uppmärksamma matema-tik i interaktionen med barn i utomhusleken.

Since 2014 Chinese, as the only non-European language, has a separate syllabus within the syllabus of the subject Modern languages. Before that, teachers of Chinese had to rely on other sources in planning their teaching, because the syllabus of Modern languages simply was not adjusted to a language as different as Chinese. Some teachers relied on textbooks. The only two textbooks in Chinese that were produced in Sweden, for teaching in primary and secondary school, were both produced before the syllabus was established. Therefore, the aim of this study was to investigate to what extent the textbooks corresponded to the core content of the syllabus and how teachers of Chinese used the textbooks together with other teaching material. Two methods were used. First a comparison was made of the books and the syllabus, and secondly four teachers of Chinese were interviewed. Results from the two methods coincided and showed that to fulfill the goals in the syllabus, the textbooks were not enough. They mainly lacked enough assignments for listening and speaking comprehension, especially to be able to follow the stipulated pace in which the reading and the speaking skills are supposed to be learnt.

No description available.

InledningUnder vår förskollärarutbildning har barnets språkutveckling uppmärksammats samt vikten av att läsa böcker för barn. Vi har uppmärksammat att högläsning används som en lugn aktivitet på morgonen eller efter maten. I läroplanen för förskola (2016) redogörs för att förskolan ska ansvara för att varje barn utvecklar sitt språk och lärande. Lindö (2005, ss.55-56) beskriver att högläsning innebär mer än att bara läsa upp en text högt. I vår undersökning avser vi att studera högläsning för barns språkutveckling.SyfteSyftet är att skapa förståelse för och kunskap om pedagogers uppfattningar om högläsning, för att på så sätt bidra till att utveckla det pedagogiska arbetet med barnets språkutveckling i förskolan.MetodEn kvalitativ studie genomförs med intervju som redskap för att få pedagogers uppfattningar om sitt arbete kring högläsning.ResultatResultatet visar att barnets intresse är en utgångspunkt i högläsning. Syftet med högläsningen lägger grunden till pedagogens förberedelser och vilket samtal som kan ske med barngruppen. En mysig miljö anses vara viktig utan störande moment som pedagogen anpassar utefter barnets behov och barngruppens storlek. Samtliga pedagoger visar kunskap om att högläsning är språkutvecklande och språkfrämjande men har svårt att koppla högläsning till läroplanen för förskolan.