Jag har i denna uppsats valt att undersöka om och på vilket sätt dramaoch folksagor kan hjälpa 10-12-åriga barn att utveckla sinåterberättarförmåga. Jag har även försökt att finna ett sätt att med hjälpav gestaltning av folksagor skapa en bättre uppfattning av barnens inreutveckling. En positiv upptäckt under denna studie var att unga redan iförsta stadiet av sin utveckling lätt kan lära sig att personifiera olikaobjekt och utvidga sin fantasi, vilket kan leda till att de i framtidenlättare kan lösa mera komplicerade ting i livet. Ett problem var att jagvar ensam om en sådan undersökning, som skulle krävt minst trepersoner för att man skulle kunna genomföra hela proceduren frånvideoupptagning till observation, intervju och analys. Under dennaundersökning har jag upptäckt att gestaltning av folksagor fungerar bådesom en bra metod i arbetet med utveckling av barnens fantasi och somett sätt att få en bättre uppfattning om andra människor i samhället.

According to the curriculum for primary schools, pre-school and after-school Lgr11 says that students should experience different feelings and moods using different forms of expression including drama (Lgr11 2011:10). The purpose of this study was to examine how educational drama is used in three elementary schools and for what purpose in teaching. The aim was also to examine the four teachers' perceptions of what educational drama means to them.I have used a qualitative approach with interviews and contacted four teachers from three different schools to get different information for my study. Three of them were educated teachers and one of them was an actor.  The information provided in the interviews was analyzed using educational drama theory and previous research. The interviews with the teachers and the actor showed the use of different methods of educational drama in education. It turned out that the teachers even if they have different views on educational drama significance they are using the same methods which are contained in the work of educational drama. The most dominant purpose of using educational drama proved to be the personality development perspective and the students´ learning development. The purpose of this perspective is that the students through various role plays to develop awareness, self-reflection and learning to work in groups. Through my study I found out that the educators are using educational drama in the teaching: To produce a theater performance and play it in front of an audience In order to resolve conflicts in the teaching and As a tool in the order instruction to teach something to the students.  My conclusion is that educational drama is used in education for personal development and as a tool in the regular curriculum.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka förskollärares uppfattningar om att använda drama som ett verktyg i förskolan. Tidigare forskning visar att det fanns en osäkerhet i användandet av drama då det sågs som något ”flum” och därmed inte tillräckligt användbart i undervisningen. Enkät är det metodvalet som denna studie baseras på vid undersökandet av syfte och frågeställningar som är: i vilken utsträckning använder förskollärare drama i verksamheten, i vilket syfte används drama enligt förskollärarna och hur tillämpas drama i förskolan enligt förskollärarna. Resultaten har sedan diskuterats i relation till Sternudds dramapedagogiska perspektiv för att urskilja förskollärarnas synsätt och praktiserande av drama. Slutsatsen av studien är att begreppet drama kan ses ur ett brett perspektiv enligt förskollärarna. Resultatet av vår studie kan bidra till en bredare förståelse för hur man kan använda sig av drama i förskolans verksamhet samt hur förskollärarna väljer att tillämpa drama för att nå olika syften. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

Vi ville i detta arbete undersöka olika uppfattningar av begreppen drama och teater, samt om det kan finnas någon praktisk skillnad i praktiken. Det har sedan antiken pågått en debatt kring begreppen, men ändock finns det, vad vi kunnat se, väldigt lite skrivet. Vi har gjort en kort presentation av denna debatt och av vilka försök till definitioner av drama respektive teater man kan finna i litteratur idag. I vår undersökning använde vi metoderna kvalitativ intervju och observationer. Vi valde att intervjua två utbildade dramapedagoger, samt observera några av deras sammankomster. För att fördjupa vår undersökning och få ta del av fler uppfattningar kring drama och teater valde vi att även skicka ut e-postförfrågningar till ett antal personer verksamma inom drama och teater. Uppfattningarna kring begreppen drama och teater skiljde sig vitt åt, denna skillnad blev dock inte lika tydlig i praktiken. Vi kom fram till att definitionerna av drama och teater är diffusa och därigenom även gränserna mellan vad som räknas som drama och teater i praktiken. Vi anser att det för oss är omöjligt att definiera begreppen, möjliga förklaringar är dock att drama främst används i personlighets- och grupputvecklande syfte medan teater främst har siktet inställt på en konstnärlig slutprodukt.

Min studie är av kvalitativ art med syftet att undersöka om jag med hjälp av dramapedagogik kunde medvetengöra olika normer och i synnerhet normer kring genus, sexualitet, homosexualitet och könsöverskridande identitet i en klass med elever i 13-14 års ålder. Min empiriska del av studien bestod av olika dramapedagogiska övningar och gruppdialog med eleverna. Frågorna var om dramapedagogik kunde fungera som ett verktyg att medvetengöra normer. Vilka kunskaper eleverna hade om normer och om ungdomarna var medvetna om hur de påverkas av olika normer och var de kommer från. Eleverna var indelade i tjej- och killgrupper där jag utgick från ett kritiskt frigörande perspektiv. Jag utgick främst från värderingsövningar och berättande med gruppdialog som metod. Här hämtade jag inspiration från tidigare forskning inom området. Slutsatsen av de dramapedagogiska övningarna med vidhängande diskussioner visade att de normer som blev tydligast och som på olika sätt återkom var att samhället präglas av heteronormen, alltså man och kvinna, att det inte är lika accepterat att vara homosexuell eller trans. Detta gäller både i skolan och i samhället för eleverna. De lyfte också fram normer kring maskulina och feminina värden. De ansåg att normen är att mannen anses ha ett större värde än kvinnan. Eleverna menade att det inte bara påverkar synen på heteronormen, utan även synen kring manlig och kvinnlig homosexualitet och könsöverskridande identitet. Är du homosexuell man eller trans- man ses det som nedvärderande, men är du homosexuell kvinna eller trans- kvinna är det mer accepterande. Vidare blev det synligt att skolans sex- och samlevnadsundervisning är bristfällig. Här visade det sig att tjejerna inte kände till mycket om sin egen eller andra kvinnors sexuella kropp. Den sista normen som dök upp i framför allt berättarövningen och i gruppdialogerna var normer kring manlig och kvinnlig sexualitet. Den manliga sexualiteten lyftes fram som mest synlig och självklar. Den kvinnliga lyftes fram som passiv och enbart mottagande. Detta kopplades återigen till att normen att kvinnan inte är lika mycket värd som mannen. Kvinnan ska bara ”ställa upp” och samtidigt inte ha sex med fler killar. Båda grupperna förklarade att information och kunskap om sex får de via film, internet och framför allt från pornografiska filmer och tidsskrifter. Min studie visar att pedagogisktdrama är en metod som kan användas för att medvetandegöra, bearbeta och därigenom försöka förändra olika normer. I synnerhet normer kring genus, sexualitet, homosexualitet och könsöverskridande identitet. Inom detta område behövs det mer forskning samtidigt som det behövs forskas vidare kring tjejer och deras sexualitet, lika väl som om ungdomar och ”porr”.