It is now after leaving the hospital breast-fed infants and 4.5% only 34% of infants are breastfed for longer than six months. If the mother is unable or unwilling to breastfeed her child, comes the work of children's nurses, which should comprehensively educate mothers on the artificial feeding. This work focuses on the problem of feeding the newborn. Its task is to map the role of pediatric nurses in the education of artificial infant feeding, as well as identify the reasons for mothers to stop lactation and the transfer of their children - infants to artificial feeding. We tried to find out what are the errors in the application of artificial infant feeding, which is committed by mothers, and whether it is possible to eliminate these errors led education process of children's nurses. The research part of our work was the method of quantitative-qualitative research. For qualitative research, data collection technique was used semistructured interview. The interview was anonymous. Quantitative research was conducted through interviews. The questionnaire was anonymous. It contained 23 questions. Research files of qualitative research, mothers are mothers who use feeding their newborn infants artificial nutrition products. This set of nine respondents were selected in the Region. The research sample consisted of quantitative research for pediatric nurses, working in the department of physiological neonatal hospital South Bohemia. The results of our work we want to move the broader public, mothers who have decided, at its discretion, that are unwilling or unable to breast-feed. We created educational material to make the children's nurses working at the department of physiological and pathological newborn, as well as nurses in primary care.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att många ungdomar är missnöjda med sin kropp. Ungdomstiden innebär sociala, psykiska och emotionella förändringar. Under denna tid blir kroppens utseende viktigt, där samhällets normer och ideal påverkar ungdomens uppfattning om hur deras kropp skall se ut. Det är under denna tid som kroppsuppfattningen hos ungdomar påverkas mest. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka kroppsuppfattning, självbild, välbefinnande och isoBMI hos flickor som går på högstadiet. Metod: En tvärsnittsstudie med kvantitativ design genomfördes utifrån en hälsoenkät som används i samband med hälsobesök hos skolsköterskan för elever på högstadiet. Frågor avseende kroppsuppfattning, självbild, välbefinnande och Body Mass Index (BMI) har analyserats och jämförts. Resultatet redovisas både deskriptivt och analytiskt, där skillnader mellan variabler har undersökts. Resultat: Merparten av flickorna upplever ett högt välbefinnande och är nöjda med sin kropp och sig själva. Dock framkommer att en stor andel av flickorna önskar väga mindre och har försökt att förändra sin vikt och att missnöjet kring kroppen ökar vid stigande isoBMI. Resultatet visar också att flickornas kroppsuppfattning och självbild har betydelse för deras upplevelse av hälsa och välbefinnande. Slutsats: Det är av stor vikt att belysa detta ämne då det finns ett behov av att främja ett positivt tankesätt kring kroppsuppfattning hos unga flickor. Barnsjuksköterskan kan utifrån ett öppet förhållningssätt i sitt hälsofrämjande arbete uppmärksamma och stödja dessa flickor i ett tidigt skede / Background: Previous research shows that many adolescents are dissatisfied with their body. Youth time means social, mental and emotional changes. During this time, the appearance of the body becomes important, where society's norms and ideals affect the youth's perception of how their body looks. It is during this time that the body perception of adolescents is most affected.   Aim: The aim of this study was to investigate body perception, self-image, well-being and isoBMI in girls at high school.   Method: A cross-sectional study with quantitative design was conducted based on a health survey used in connection with health visits to the school nurse for high school students. Questions regarding body perception, self-image, well-being and Body Mass Index (BMI) have been analyzed and compared. The result is presented both descriptively and analytically, where differences between variables have been investigated.   Result: Most of the girls experience a high well-being and are satisfied with their body and themselves. Though, it appears that a large proportion of girls want to weigh less and have tried to change their weight and that the discomfort around the body increases with increasing isoBMI. The result also shows that the girls' body perception and self-image is important for their experience of health and well-being.   Conclusion: It is of great importance to illustrate this topic as there is a need to promote a positive mindset about body perception in young girls. The pediatric nurse may pay attention to and support these girls in an early stage, based on an open approach in their health promotion work.

Bakgrund: Varje år insjuknar 300 barn i cancer varav cirka 30% av dessa diagnostiseras med hjärntumör. Protonstrålning har sedan 2015 varit ett bra behandlingsalternativ för att minska seneffekterna av strålningen. I dagsläget görs all protonstrålning i Uppsala. Barn med cancer vill vara delaktiga i sin vård och behandling och ålderanpassad information är då viktigt. Syfte: Att beskriva barnsjuksköterskans erfarenhet av att förbereda barn med hjärntumör inför protonstrålning på annan ort. Metod: Sju stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med sjuksköterskor. Insamlat material analyserades med kvalitativ innehållsanalys (Elo och Kyngäs 2008). Resultat: Resultatet presenterar tre kategorier: Att nå barnet beskriver vikten av att ha barnet i fokus och anpassa informationen utifrån individen. Att möta utmaningar belyser tidens betydelse för hur förberedelserna blir, att det upplevdes som svårare att förbereda barn när det utförs på annan ort. Att inge trygghet beskriver sjuksköterskans roll att vara en trygg punkt för familjen samt att se till hela familjen. Konklusion: Konklusionen av studien är att barnsjuksköterskorna är medvetna om vikten av att göra barn delaktiga i förberedelser för att främja hälsa samt att tidens påverkan spelar in när sjuksköterskan ska förbereda och nå fram till barnet. / Background: Every year, 300 children are diagnosed with cancer, of which about 30% are diagnosed with brain tumor. Proton radiation therapy has been a good treatment alternative since 2015 to reduce the late effects of radiation. At the moment, all proton radiation therapy in Sweden is carried out in Uppsala. Children with cancer want to participate in their care and treatment and age-appropriate information is therefore important. Purpose: To describe the pediatric nurse's experience in preparing children with brain tumors for proton radiation therapy in another location. Method: Seven qualitative interviews were conducted with nurses. Collected material was analyzed with qualitative content analysis (Elo & Kyngäs, 2008). Result: The result presents three categories: Reaching the child describes the importance of having the child in focus and adapting the information based on the individual. Facing challenges highlights the importance of time and how it affects the preparations, it was perceived as more difficult to prepare children getting treatment in another location. Providing security describes the nurse's role to be a safe point for the family and to look after the whole family. Conclusion: The conclusion of the study is that the pediatric nurses are aware of the importance of children’s’ participation in their preparation, to promote health and that time plays an influential role in the preparation and the nurse’s ability to connect with the children.

Bakgrund: Tidigare studier har visat att mödrar upplever sig dåligt bemötta av barnhälsovården då de väljer att ge bröstmjölksersättning till sitt barn istället för att amma.  Studier gällande ämnet amning från Sverige finns, men det verkar vara få som berör barnsjuksköterskans roll. Syfte: Syftet med studien var att belysa mödrars upplevelser av barnhälsovårdssjuksköterskans bemötande i samband med seponerad amning innan barnet nått sex månaders ålder. Metod: Studien har en kvalitativ design där data utgörs av semistrukturerade intervjuer med 14 mödrar som av olika anledningar slutat amma inom sex månader post partum och som analyserats med metoden för kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier; Känsla av stöd, Känsla av maktobalans, Känsla av följsamhet och Känsla av att uppmärksamma olika behov med tio tillhörande underkategorier. Slutsats: Resultatet visar att mödrar önskar att BHV-sjuksköterskan är lyhörd för deras önskemål med amningen oaktat målet är att seponera eller att få den välfungerande. Vidare att de bemöter modern på ett stödjande vis utifrån hennes och barnets individuella behov samt med evidensbaserad kompetens. Då så inte alltid var fallet tyder detta på ett behov av utbildning för BHV-sjuksköterskor gällande amning, forskningsfältet i ämnet och hur mödrar bäst vägleds oaktat sin önskan gällande amningen / Background: Previous studies have shown that mothers experience bad treatment from their pediatric nurse when they have chosen to give breastmilk formula to their child instead of breastfeeding. Studies about breastfeeding from Sweden exist, but it seems to be few that relates to the role of the pediatric nurse. Aim: The aim of the study is to illustrate mothers' experiences with pediatric nurse treatment in conjunction with ceased breastfeeding within six months postpartum.  Method: The study has a Qualitative design where the data consists of semi structured interviews with fourteen mothers who for various reasons stopped breastfeeding within six months postpartum. These were analysed with the method for qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in four main categories; Sense of Support, Sense of unbalance of power, Sense of compliance and Sense of paying attention to varying needs with ten associated subcategories. Conclusion: The results show that mothers want the pediatric nurse to be sensitive to their wishes with breastfeeding, either if the goal is to discontinue or to have it work well. Furthermore, the mothers wish to be treated in a supportive way based on her and the child's individual needs and with evidence-based competence. As this was not always the case, this indicates a need for further training for pediatric nurses regarding breastfeeding, the field of research and how mothers wishes are advised regarding breastfeeding.

Bakgrund: Tillit är en grundläggande faktor inom pediatrisk omvårdnad, trots det finns endast sparsamt med samtida såväl som historisk forskning avseende begreppen tillit och tillitsskapande inom pediatrisk omvårdnad. Den sociala interaktionen, mötet, mellan barn och barnsjuksköterska utgör möjlighet att skapa tillit hos barn. Swanson’s omvårdnadsteori tycks kunna verka som guide i barnsjuksköterskans arbete med att skapa tillit. Syfte: Syftet med examensarbetet var att belysa barnsjuksköterskans erfarenheter av att i mötet med barn skapa en tillitsfull vårdrelation. Metod: För att besvara syftet användes kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer vilka genomfördes digitalt. Barnsjuksköterskor (n=13), med arbetsplats i Sverige, rekryterades till studien genom bekvämlighetsurval. Data analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i skapandet av tre kategorier vilka belyser barnsjuksköterskans erfarenheter av att i mötet med barn skapa en tillitsfull vårdrelation; Barnsjuksköterskans strategier, Förutsättningar och Tillitens betydelse. Slutsats: Ärlighet framkom som en särskilt betydelsefull strategi för skapandet av en tillitsfull vårdrelation barn och barnsjuksköterska emellan. Föräldrarna ansågs vara en betydelsefull faktor för barns tillitsskapande gentemot barnsjuksköterskan och kunde påverka barns tillit både positivt och negativt. En tillitsfull vårdrelation anses kunna bidra till barns ökad hälsa. Vidare forskning av ämnet rekommenderas / Background: Trust is a fundamental factor in pediatric nursing, although it is only sparse with contemporary as well as historical research regarding the concepts of trust and trust building in pediatric nursing. The social interaction, the meeting, between the child and the pediatric nurse is an opportunity to create trust in children. Swanson's nursing theory seems to be able to act as a guide in the pediatric nurse's work to create trust. Aim: The aim of the degree project was to shed light on the pediatric nurse's experiences of creating a trusting care relationship in the meeting with children. Method:To reach the aim of the study, a qualitative method with an inductive approach was used. Data collection took place through semi-structured interviews which were conducted digitally. Pediatric nurses (n = 13), with a workplace in Sweden, were recruited for the study through convenience selection. Data were analyzed using manifest content analysis. Results: The analysis resulted in the creation of three categories which shed light on the pediatric nurse's experiences of creating a trusting care relationship in the meeting with children; The pediatric nurse's strategies, prerequisites and the importance of trust. Conclusion: Honesty emerged as a particularly important strategy for creating a trusting care relationship between child and pediatric nurse. The parents were considered to be an important factor in children's confidence in the pediatric nurse and could affect children's trust both positively and negatively. A trusting care relationship is considered to be able to contribute to chil

Bakgrund: Barn genomgår procedurer på sjukhus som kan upplevas obehagliga, smärtsamma och skrämmande. Smärta och oro vid procedurer ska behandlas. En icke-farmakologisk metod för barn i åldern 5–18 år är Guided Imagery. Guided Imagery innebär att barnet ska dagdrömma om en situation med vägledning av barnsjuksköterskan. Syfte: Belysa barnsjuksköterskors erfarenheter av Guided Imagery på barn i åldern 5–18 år vid procedurer på sjukhus. Metod: Kvalitativ studiedesign. Datainsamling via semistrukturerade intervjuer med åtta barnsjuksköterskor som hade utbildning inom Guided Imagery och som använt metoden på barn i åldern 5–18 år vid procedurer på sjukhus. Analysmetoden var innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i tre huvudkategorier och tio underkategorier. Den första kategorin var Förutsättningar för utförandet av Guided Imagery med underkategorierna Rätt person, Rätt kontext, Vikten av förberedelse samt Fokus på dagdrömmen. Den andra kategorin var Fördelar med Guided Imagery med underkategorierna God avledning samt Främjar barns delaktighet och kontroll och den tredje kategorin var Utmaningar med Guided Imagery med underkategorierna Fungerar inte i alla situationer, Behöver vara bekväm med Guided Imagery, Guided Imagery påverkas av arbetsplatsens förutsättningar samt Fungerar inte på alla barn. Slutsats: Guided Imagery är en avledningsmetod med flera fördelar om rätt förutsättningar finns. Metoden är lämplig för barn med rädsla och fungerar vid flera procedurer som tar mellan tio och 50 minuter. Goda förberedelser och prioritering av tid för Guided Imagery kan bidra till minskad rädsla samt färre sövningar och administrering av sederande läkemedel. Barn kan vid utförandet av Guided Imagery vara delaktiga och ta egna beslut. Det är av vikt att arbetsplatsen kan bistå med rätt förutsättningar för att kunna utföra Guided Imagery då det kan medför stora vinster för barn. / Background: Children can experience unpleasant, painful and frightening procedures in the hospital. Experiences such as pain and anxiety during procedures should be treated. A non-pharmacological method for children aged between 5-18 years is Guided Imagery. Guided Imagery means that children should daydream about a situation with the guidance of the pediatric nurse. Aim: Illuminate pediatric nurses' experiences of Guided Imagery on children aged between 5–18 years during procedures in hospitals. Method: Qualitative study. Data was collected through semi-structured interviews with eight pediatric nurses who had completed education in Guided Imagery and had used the method on children aged between 5-18 years during procedures in hospitals. The analysis method was content analysis with an inductive approach. Results: The analysis resulted in three categories and ten subcategories. The first category was Conditions to conduct Guided Imagery with the subcategories The right child, The right context, The importance of preparation and Focus on the daydream. The second category was Benefits of Guided Imagery with the subcategories Useful distraction and Promotes children's participation and control and the third category was Challenges with Guided Imagery with the subcategories Does not work in all situations, Need to be comfortable with Guided Imagery, Guided Imagery is affected by workplace conditions and Does not work on all children. Conclusion: Guided Imagery is a distraction method with several advantages if the right conditions are applied. The method is suitable for children with fear and works for several procedures that can take between ten and 50 minutes. Good preparation and prioritizing time for Guided Imagery can contribute to reduced fear as well as fewer anesthetics and administration of sedative drugs. Children can participate in the implementation of GI and make their own decisions. It is important that the workplace can assist with the right conditions to be able to perform Guided Imagery as it can bring great benefits for children.

No description available.

Bakgrund: Vård hud-mot-hud med modern direkt efter födseln så kallad nollseparation eftersträvas postpartum då det har positiv effekt på både moder och spädbarn. Vårdformen bidrar till att öka spädbarnets överlevnad, frisättningen av oxytocin vilket främjar moderns läkningsprocess och anknytningen modern och spädbarn emellan. En vårdform som oftast blir fördröjd vid kejsarsnitt vilket i sin tur fördröjer amningens etablerande och anknytningen. Syfte: Föreliggande studies syfte är att kartlägga mödrars erfarenheter av att separeras från sitt spädbarn postpartum. Metod: Kartläggningen har genomförts utifrån Statens beredning för medicinsk och social utvärderings schematiska steg som mynnat ut i en tematisk innehållsanalys baserad på vetenskapliga artiklar (n=12). Resultat: Litteraturöversikten resulterade i ett huvudtema: Ett nödvändigt ont samt fyra undertema; En förlust av barnets första tid, Ett påverkat moderskap, En känsla av emotionell stress och Ett utanförskap. Slutsats: Det finns ett glapp mellan evidensbaserad kunskap gällande nollseparation och kliniskt utövande. Således behövs vidare forskning utifrån mödrars och vårdpersonals perspektiv så att samvård optimeras varmed nollseparation kan främjas. / Background: Skin-to-skin care with the mother immediately after birth, so-called zero separation is sought postpartum as it has a positive effect on both mother and infant. The form of care contributes to increasing the infant's survival, the release of oxytocin, which promotes the mother's healing process and the bond between the mother and infant. A form of care that is usually delayed in caesarean sections, which in turn delays the establishment of breastfeeding and the attachment. Purpose: The purpose of this study is to map mothers' experiences of being separated from their infant postpartum. Method: The survey has been carried out based on the Swedish Agency for Medical and Social Evaluation's schematic steps, which resulted in a thematic content analysis based on scientific articles (n=12). Results: The literature review resulted in one main theme: A necessary evil and four subthemes; A loss of the child's early days, An affected motherhood, A feeling of emotional stress and An alienation. Conclusion: There is a gap between evidence based knowledge regarding zero separation and clinical practice. Thus, further research is needed from the perspective of mothers and health care professionals so that co-care is optimized and zero separation can be promoted.

Bakgrund: Amningsfrekvensen sjunker i Halland, Sverige och globalt. Barnsjuksköterskan inom barnhälsovården i Sverige utgör en del av det stöd som erbjuds till kvinnan och familjen vid amning. Barnsjuksköterskan erhåller erfarenheter av hur stödet från partnern och omgivningen kan se ut och hur det kan påverka kvinnan på olika sätt. Stöd från partner och andra personer i kvinnans omgivning är betydelsefullt för initiering och etablering av amning. Forskning på området är begränsad. Syfte: Syftet med studien var att undersöka barnsjuksköterskans erfarenheter av kvinnans behov av stöd vid amning i barnhälsovården. Metod: En intervjustudie med induktiv ansats och bekvämlighetsurval. Nio barnsjuksköterskor från olika BVC (barnavårdscentral) runt om i Halland deltog. Resultat: Studien resulterade i tre kategorier: behov av varierat stöd från barnsjuksköterskan, omgivningens stöd påverkar amningen och partnerns stöd och delaktighet påverkar amningen. Konklusion: Stödet från barnsjuksköterskan på BVC ansågs betydelsefullt för de flesta kvinnor som ammar. Det var viktigt att barnsjuksköterskan erbjöd ett person- och familjecentrerat stöd vid amning. Partnerns stöd och delaktighet var viktigt för den ammande kvinnan, både emotionellt och praktiskt. Även omgivningens stöd var betydelsefullt för kvinnan vid amning. / Background: Breastfeeding rates are declining in Halland, Sweden and globally. The pediatric nurse that works at the child health services (CHS) in Sweden, forms part of the support offered to the woman and the family during breastfeeding. The pediatric nurse often obtains experience of how support from partners and surroundings might look like. The support from partners and others in the woman's surroundings is important for a well- established breastfeeding. But research in the area is limited. Aim: The aim of the study was to examine the pediatric nurse's experiences of the woman's need for support during breastfeeding in child health care. Method: An interview study with an inductive approach and convenience sampling. Nine pediatric nurses from different CHS around Halland participated. Results: The study is presented in three categories: the need of varied support from the pediatric nurse, the support from the surroundings affects breastfeeding, partner's support and participation affect breastfeeding. Conclusion: The support of the pediatric nurses at the CHS was considered essential for most women who breastfeed. A patient-centered care and family nursing was considered central to support the woman. The partner's support and participation both emotionally and practically were important for the breastfeeding woman. Support from the surroundings was also important for the woman.

Sammanfattning Bakgrund: Barn med oro, ångest och rädsla är vanligt förekommande i hälso- och sjukvården. Specialistsjuksköterskan besitter en utmanande och komplexarbetsroll i mötet med barnen. Det finns flera orsaker till dessa känslor och specialistsjuksköterskan behöver identifiera och arbeta förebyggande för att öka barnets välbefinnande. Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskans erfarenheter av att vårda ängsliga barn i hälso- och sjukvården. Metod: Kvalitativ design med induktivt förhållningssätt utfördes. Tio specialistsjuksköterskor intervjuades och innehållet analyserades med Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Procedurrelaterad smärta och en okänd ny vårdmiljö för barnet är ofta vanliga anledningar till ängslan. Barnet kan uttrycka ängslan på olika sätt. Kommunikation, delaktighet och förberedelse kan bidra till att de ängsliga barnens upplevelse gynnas. Ibland krävs inte bara ett samspel mellan specialistsjuksköterskan och barnet, utan även med föräldrar och andra vårdinstanser. Brist på barnvänliga miljöer, adekvata och välfungerande resurser samt brist på tid kan även vara bidragande faktorer till att barnets behov åsidosätts. Slutsats: Att som specialistsjuksköterska lyckas navigera sig bland utmaningarna i mötet kräver skicklighet för att inte påverka framtida besök i vården negativt. För att specialistsjuksköterskan ska kunna uppmärksamma och bemöta dessa barn på bästa sätt krävs en förståelse av barnets individuella behov i samspel med lyhördhet, skicklighet och kompetens. / Summary Background: Children with worry, anxiety and fear are common in health care. The specialised nurse has a challenging and complex work role in the meeting with the children. There are several reasons for these feelings and the specialist nurse needs to identify and work preventively to increase the child's well-being.  Purpose: To describe the specialised nurse's experiences of caring for anxious children in health care. Method: Qualitative design with inductive approach was performed. Ten specialist nurses were interviewed and the content was analyzed using Graneheim and Lundman's content analysis.  Results: Procedure-related pain and an unfamiliar new environment for the child are often common reasons for anxiety. The child can express anxiety in different ways. Communication, participation and preparation can contribute to the anxious children's experience benefiting. Sometimes not only interaction between the specialist nurse and the child is required, but also with parents and other care agencies. Lack of child-friendly environments, adequate and wellfunctioning resources and lack of time can also be contributing factors to the child's needs being neglected. Conclusion: As a specialist nurse, managing to navigate through the challenges in the meeting requires skill in order not to negatively affect future visits to care. In order for the specialist nurse to be able to pay attention to and respond to these children in the best way, an understanding of the child's individual needs is required in interaction with sensitivity, skill and competence.