Övervikt och fetma hos barn är ett världsomfattande folkhälsoproblem. Barnhälsovården har en betydande roll i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet mot barnfetma och är en nyckelfaktor i främjandet av barns tillväxt och utveckling. Tidig barndom är en kritisk tid där många riskfaktorer för övervikt och fetma framträder. Syftet var att belysa barnsjuksköterskans hälsofrämjande och förebyggandearbete mot övervikt och fetma inom barnhälsovården. En intervjustudie genomfördes utifrån en kvalitativ ansats. Datainsamlingen utgick från semistrukturerade intervjuer med sjubarnsjuksköterskor inom barnhälsovården. En kvalitativ innehållsanalys användes i analysprocessen. Resultatet presenteras utifrån analysens framkomna fyra kategorier: Bedömning och uppföljning av övervikt och fetma, De goda valen, Faktorer som berör barnsjuksköterskans arbete och Den enskilda barnavårdcentralen. Barnsjuksköterskornas hälsofrämjande och förebyggande arbete mot övervikt och fetma hos barn inom barnhälsovården grundar sig på att främja de goda valen och skapa en tillitsfull relation till familjen. Slutsats:En förhoppning är att föreliggande studie kan bidra till att belysa de faktorer som berör barnsjuksköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete mot övervikt och fetma hos barn, vilketi sig skulle kunnastödja och utveckla barnhälsovården. / Background: Overweight and obesityin children is a global public health problem. The Child Health Care(CHC) havean important role in thepreventionof childhoodobesity and in the promotion ofchildren’s growth and development. The aimof this study was to illustrate thehealth promotion and preventativework of pediatricnurse’s against overweight and obesity in the CHC. Method: An interview study was conductedbased on a qualitative content analysis. The data collection was based on semi structured interviews with seven pediatric nursesworking at CHC:s.A qualitative content analysiswas used in the analysis process. Results: The result is dividedintofour categories based on the analysis: Assessment and follow-up of overweight and obesity, The good choices,Factors that concern the pediatric nurse’s work and The individual Child Care center.The pediatric nurse’shealth promotionand preventative work against overweight and obesity in children in the Child Health Care is based on promoting the good choices and creating a trustful relationship with the family. Conclusion: Hopefully thisstudy canhighlightthe pediatric nurse’shealth promotiveand preventative work against overweight and obesity in children.

Bakgrund: Fetma hos barn är ett stort växande hälsoproblem som bland annat kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och låg livskvalitet. Det är av stor betydelse att upptäcka fetma vid tidig ålder för att minska risken för följdsjukdomar. Föräldrarna är viktiga för deras barns behandling av fetma. Barnsjuksköterskan har en viktig roll och bör arbeta personcentrerat utifrån familjens behov.  Syfte: Beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av föräldrars delaktighet i deras barns behandling av fetma på barnmottagningar. Material och metod: Studien har en kvalitativ design och utgjordes av tolv individuella intervjuer av barnsjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två kategorier och sex underkategorier. Utmaningar i arbetet som handlar om känsloladdat ämne, motivation och situationens allvar. Strategier för delaktighet som innefattar att skapa förutsättningar, att ge stöd och att ge råd. Slutsats: Barnsjuksköterskorna ansåg att föräldrarnas delaktighet var viktig för att nå framgång i barnets behandling av barnfetma. Barnsjuksköterskorna använde sig av olika strategier för att öka föräldrarnas delaktighet men det kunde finnas flera hinder för delaktighet hos föräldrarna och detta var en utmaning för barnsjuksköterskans arbete. / Background: Child obesity is a major growing health problem, that can lead to cardiovascular disease, diabetes and poor quality of life, among other things. It is of great importance to detect obesity at an early age to reduce the risk of sequelae. The parents are very important in the obesity treatment of their children. The pediatric nurse plays an importance role and should have a person centered focus, based on the needs of the family. Purpose: The aim of the study was to describe pediatric nurses´ experiences of parental involvement in the treatment of their obese child at pediatric clinics. Material and methods: A qualitative study based on twelve individual interviews with pediatric nurses. The interviews were analyzed by using Graneheim and Lundman´s qualitative content analysis. Results: Two categories and six subcategories emerged in the result. Challenges in the work that deals with emotional subject, motivation and understanding the gravity of the situation. Strategies for participation that include creating opportunities, to give support and to give advice. Conclusion: The pediatric nurses considered, that parental involvement was important to achieve a successful treatment of child obesity. The pediatric nurses used different strategies to increase parental involvement, but there could be several barriers to parental involvement, and this was a challenge for the pediatric nurses.

Sammanfattning Under år 2018 tog 1177 Vårdguiden emot tre miljoner samtal från hela Sverige. I Västra Götaland tog de emot 900 750 samtal och ungefär 33 procent av dem handlade om barn. Genom telefonrådgivningstjänsten kan föräldrar till barn som råkat ut för sjukdom eller skada ringa 1177 Vårdguiden och få medicinsk rådgivning av en sjuksköterska. Begreppet samskapande omvårdnad är av betydelse då samverkan och en god relation mellan patient och vårdare bidrar till hälsa. Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskorna som ger telefonrådgivning genom 1177 upplever rådgivning till föräldrar med sjuka barn. En kvalitativ metod användes och semistrukturerade intervjuer utfördes med tolv stycken sjuksköterskor som sedan analyserades efter en induktiv innehållsanalys på manifest nivå utifrån Elo & Kyngäs (2008). Två stycken huvudkategorier bildades i resultatet: Vikten av att stärka föräldrarna i föräldrarollen; där sjuksköterskorna som ger telefonrådgivning försökte skapa förtroende till föräldern, genom att bekräfta föräldern samt genom att förmedla kunskap och information. Kommunikationens utmaning vid telefonrådgivning; där sjuksköterskorna som ger telefonrådgivning upplevde svårigheter i att bedöma symtom på barnet, när föräldrar hade svårt att beskriva barnets symtom och när det förekom bristande språkkunskaper. Konklusionen visar att sjuksköterskorna som ger telefonrådgivning hade en betydelsefull roll för föräldrarna genom att vara stöttande vilket ökade deras självförtroende. / Summary In 2018, 1177 Healthcare guide received three million calls from all over Sweden. In Västra Götaland they received 900 750 calls and about 33 percent of them concerned children. Through the telephone call advice centre, the person or parent of children who has suffered from illness or been injured can call 1177 Healthcare guide and get medical advice from a nurse over the telephone. Co production healthcare is important as cooperation and a good relationship between patient and carer contribute good health. The purpose of the study was to describe how the nurses who give telephoneadvice through 1177 experience giving advice to parents with ill children. A qualitative method was used and semi-structured interviews were conducted with twelve nurses, which were then analyzed using a qualitative inductive content analysis with a manifest content based on Elo & Kyngäs (2008). Two main categories were formed in the result: The importance of strengthening parents in the parent role; where the nurses who give telephoneadvice  try to create trust in the parent, by confirming the parent and by giving medical advice and information. Communication challenge in telephone advice; where the nurses who give telephoneadvice experienced difficulties in assessing the child’s symptoms, as well as when parents had difficulty describing the symptoms and when there was a language barrier. The conclusion of the study was that the nurses who give telephoneadvice played a significant role for the parents by being supportive which increased their self-confidence.

Bakgrund: I Sverige vårdas ungefär 10% av de barn som föds på en neonatalavdelning. Inom neonatalvården är familjecentrerad omvårdnad väl etablerad där barnsjuksköterskan har en central roll i att arbeta med hela familjen. Många av de inneliggande barnen på en neonatalavdelning har äldre syskon. Flera neonatalavdelningar har under perioder haft tillfälliga besöksrestriktioner för syskon på grund av risk för smitta. Syfte: Att beskriva barnsjuksköterskans upplevelser av att vårda familjer på en neonatalavdelning där syskon inte fått vistas på grund av tillfälliga besöksrestriktioner. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sju barnsjuksköterskor. Data analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen av insamlad data resulterade i tre kategorier: Besöksrestriktionernas negativa inverkan på föräldrars situation, Besöksrestriktionernas inverkan på barnsjuksköterskans arbetegentemot familjen samt att arbeta med hela familjen i centrum. Barnsjuksköterskorna upplevde att de tillfälliga besöksrestriktionerna för syskon medförde en stress hos föräldrarna, en känsla av otillräcklighet hos specialistsjuksköterskorna samt att den familjecentreradeomvårdnaden blev svår eller omöjlig att erbjuda. Slutsats: Barnsjuksköterskan upplevde att föräldrar, barnsjuksköterskor samt den familjecentrerade omvårdnaden påverkades negativt av de tillfälliga besöksrestriktionerna för syskon. En familjecentrerad omvårdnad är gynnsam för hela familjen, vilket bör tas hänsyn till vid framtidabeslut angående tillfälliga besöksrestriktioner för syskon. / Background: Approximately 10% of children born in Sweden are cared for in a neonatal unit. Familycentered care is well established in neonatal care, where the pediatric nurse has a central role in working with the whole family. Many of the children cared for in the neonatal units has older siblings. Several neonatal units have, during periods of time, had temporary visitation restrictions for siblings due to the risk of infection. Purpose: To describe the pediatric nurse's experiences of caring for families in a neonatal unit where siblings have not been allowed to stay during temporary visitation restrictions. Method: This study has a qualitative design with inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with seven pediatric nurses. Data were analyzed with qualitative manifest content analysis. Result: The analysis of the collected data resulted in three categories The negative impact of visitation restrictions on parents' situation, The impact of the visit restrictions on the pediatric nurse's work with the family. The pediatric nurses experienced that temporary visitation restrictions for siblings led to stress among the parents, a feeling of insufficiency among the specialist nurses and that family-centered care became difficult or impossible to offer. Conclusion: The pediatric nurses experienced that parents, pediatric nurse´s and family-centered care were negatively affected by the temporary visitation restrictions for siblings. Family-centered care is beneficial for the whole family, which should be considered in future decisions concerning temporary visitation restrictions for siblings.

Bakgrund: Att komma i gång med en fungerande amning är individuellt. För en del kvinnor fungerar det utan vidare hinder, medan det för andra kan uppstå problem.Syfte: Att belysa barnhälsovårdssjuksköterskans erfarenhet av att stödja kvinnor när amningen inte fungerar. Metod: En kvalitativt intervjustudie som genomfördes med stöd av en semistrukturerad intervjuguide. Dataanalysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier, varav tre underkategorier tillföll varje enskild huvudkategori: Orsaker till att amningen inte fungerar; fysiologiska faktorer; krav som ställs på den ammande kvinnan; den ammande kvinnans egna förväntningar. När amningen inte fungerar; stödja kvinnan i sitt beslut; betydelsen av att normalisera alternativen till helamning; betydelsen av stöd från partner och närstående. Specialistsjuksköterskans stöd till den ammande kvinnan; erfarenheter av att ge stöd; samverkan i vårdkedjan; utmaningar för att kunna ge ett bra stöd. Konklusion: När amningen inte fungerade för den ammande kvinnan var det betydelsefullt att barnhälsovårdssjuksköterskan erbjöd ett kravlöst och lyhört bemötande samt avsatte tillräckligt med tid för att kunna skapa trygghet och förtroende. / Background: Getting started with a functioning breastfeeding is individual. For some women it works without further barriers while for others it can be difficult. Purpose: To shed light on the child health care nurse's experience of supporting women when breastfeeding does not work. Method: A qualitative interview study conducted with the support of a semi-structured interview guide. The data analysis was performed with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in three categories, of which three subcategories belonged to each individual main category: Reasons why breastfeeding does not work; physiological factors; demands placed on the breastfeeding woman; the breastfeeding woman's own expectations. When breastfeeding does not work; support the woman in her decision; the importance of normalizing alternatives to fulltime breastfeeding; the importance of support from partners and relatives. The specialist nurse's support for the breastfeeding woman; experience of providing support; collaboration in the care-chain; challenges to provide good support. Conclusion: When breastfeeding did not work for the breastfeeding woman, it was important that the child health care-nurse offered an unpretentious and responsive treatment and set aside enough time to be able to create security and trust.

Bakgrund: Information till barn inför procedurer är viktigt då det ökar barns kunskap och minskar oro och rädsla. Därtill behöver informationen individanpassas utifrån barnets ålder och mognad. Samtidigt visar tidigare forskning att stress och ogynnsam arbetsmiljö kan påverka möjligheten för barnsjuksköterskor att ge anpassad information. Syfte: Studiens syfte är att belysa barnsjuksköterskors erfarenheter av att i barnsjukvården informera barn inför procedurer. Metod: Kvalitativ intervjustudie där semistrukturerade intervjuer genomfördes med 16 barnsjuksköterskor yrkesverksamma inom barnsjukvård. Intervjuerna utfördes både fysiskt och digitalt. All insamlad data analyserades därefter enligt metoden för innehållsanalys. Resultat: Dataanalysen utmynnade i följande fyra kategorier: Att behöva tid, Att behöva rutiner, Att behöva anpassa sig och Att behöva reflektera. Slutsats: Konklusion av resultatet kan tas att barnsjukvården behöver investera i att utveckla mer barnanpassade informationsverktyg inför olika procedurer vilka är uppdaterade och framtagna utifrån barnets perspektiv. Verksamheter behöver åta sig en mer barnvänlig struktur som optimerar vården för barn och främjar barnsjuksköterskans förutsättningar att ge information direkt till barnet vilket i sin tur främjar barnets mottagande av information, delaktighet och förmåga att hantera proceduren. / Background: Information to children prior to procedures is important as it increases the child's knowledge and reduces anxiety and fear. In addition the information needs to be individually adapted based on the child's age and maturity. At the same time, previous research shows that stress and an unfavorable work environment can affect the ability for pediatric nurses to provide adapted information. Aim: The aim of the study was to illustrate pediatric nurses' experiences of providing information to children prior to procedures. Method: Qualitative interview study where semi-structured interviews were conducted with 16 pediatric nurses working in pediatric healthcare. The interviews were conducted both physically and digitally. All collected data was then analyzed according to the content analysis method. Results: The data analysis resulted in the following four categories: Needing time, Needing routines, Having to adapt and Having to reflect. Conclusion: The conclusion of the result can be taken that pediatric healthcare needs to invest in developing more childfriendly information tools for various procedures that are updated and developed from the child's perspective. Hospital departments need to commit to a more child-friendly structure that optimizes care for children and promotes the pediatric nurse's ability to provide information directly to the child, which in turn promotes the child's receiving of information, participation and ability to handle the procedure.

Språkbarriärer mellan patient och sjuksköterska identifieras som ett av de största hindren för en effektiv kommunikation och kan påverka vårdrelationen, patientsäkerheten och orsaka ett ökat lidande för patienten. Familjer där språkbarriärer hindrar en effektiv kommunikation står inför en unik utmaning i vården av sina barn. Syftet med studien var att belysa familjens erfarenheter av språkbarriärer i hälso- och sjukvård när de talar ett annat språk än sjuksköterskan. En kvalitativ systematisk litteraturöversikt genomfördes med ett induktivt förhållningssätt. Datainsamlingen genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och Medline och analysen följde en tematisk analys enligt Bettany-Saltikov och Mcsherry. 14 artiklar inkluderades i studien och resulterade i tre huvudteman: Känslomässiga och sociala utmaningar till följd av språkbarriärer, att kunna kommunicera trots språkbarriärer och betydelsen av att vara delaktig. Föräldrarna upplevde känslor av skam, isolering och maktlöshet till följd av språkbarriärer. Bristfällig kommunikation påverkade barnets vård och för att underlätta förståelsen användes kommunikationsverktyg som tolkar, bildstöd och icke-verbala kommunikationsmetoder. Särskilt framhölls användning av auktoriserade tolkar för att uppnå en effektiv kommunikation.  Då familjens delaktighet i vården hämmades av språkbarriärer framkom ett behov av en effektiv och tillitsfull kommunikation för möjliggörandet av en inkluderande vård. Barnsjuksköterskor spelar en avgörande roll i att överbrygga dessa hinder och främja hälsa för barn och familjer. Med medvetenhet om de språkliga utmaningarna kan familjens delaktighet främjas, patientsäkerheten förbättras och en långsiktigt hållbar vård utvecklas. / Language barriers between patient and nurse are identified as one of the major obstacles to effective communication and can affect the care relationship, patient safety, and cause increased suffering for the patient. Families where language barriers hinder effective communication face a unique challenge in caring for their children. The aim of the study is to illuminate the family´s experiences of language barriers in healthcare when speaking a different language than the nurse. A qualitative systematic literature review was conducted with an inductive approach. The data collection was conducted in the databases CINAHL, PubMed and Medline and the analysis followed a thematic analysis according to Bettany-Saltikov and McSherry. 14 articles were included in the study and resulted in three main themes: Emotional and social challenges due to language barriers, the ability to communicate despite language barriers and the importance of being involved. The parents experienced feelings of shame, isolation, and powerlessness due to language barriers. Poor communication affected the child's care, and to facilitate understanding, communication tools such as interpreters, visual aids, and non-verbal communication methods were used. Particularly highlighted was the use of authorized interpreters to achieve effective communication. As family involvement in care was hindered by language barriers, a need for effective and trustful communication to enable including care emerged. Pediatric nurses play a crucial role in overcoming these barriers and promoting health for children and families. With awareness of the linguistic challenges, family involvement can be promoted, patient safety improved, and long-term sustainable care developed.

This thesis analyses the reforms of health and social care in the Czech Republic, focusing on the impacts of the reform measures on providers and consumers of health care. Health reforms are currently very up to date, but have not yet been adequately processed and published. Health care of the modern state which Czech republic undoubtedly is must provide affordable and quality health care to all children and people of the society. There is however a necessary role of the state as the representative of the entire health system and relevant legislation. In this thesis we studied the prepared government reforms. The aim of this work was to understand this difficult area and bring this issue further primarily to medical professionals. The results of the research can serve professionals in health social area and be published in scientific journals. The thesis contains a theoretical and empirical part. In the theoretical part we focused on health care systems after 1989, the need for a new reform, the economic development, the health legislation and we also mentioned problems of the current health care system in the Czech Republic. In more detail, we focused on the amended laws related to the new changes in the healthcare system of the Czech Republic. Regarding the reform measures of the Ministry of Labour and Social Affairs, we focused on the change in the institutional child care and thus a possible replacement of nurseries foster care. For the empirical part research was chosen qualitative method of semi-structured interview with nurses. The research sample consisted of 20 university educated nurses who work mainly on children's wards in hospitals in Czech Budejovice, Tabor, Czech Krumlov and General University Hospital in Prague. In the thesis we stated six goals and six research questions. First, we wanted to determine nurses opinions on the big planned new health and social reform. Furthermore, we were interested in awareness nurses would planned changes in the health and social sphere with other goals we wanted to see what would nurses would like to change in the health system of the Czech Republic, how well informed Theky are about the changes in health care since 1989, what they know about the problems of institutional care and what their opinion on the possible cancelation of nurseries and they replace ment of institutional care by foster care is. From the research it was shown that the specifics of the health reform were seen by the respondents from different point of views. During the qualitative investigation it was found that the knowledge of university educated nurses regarding the planned health reforms was not fully sufficient. With the year of 2014 crucial changes occurred in the Czech health system. In particular, we do not pay medical fees for inpatient stay (1st. January 2014). By the media discussed many medical fees majority of the respondents was aware of but they didnt know the other reforms. In this thesis we focused on the lack of (un) awareness of nurses of planned the health reforms. Our hope is to convince the wider professional public that basic knowledge of politics in the Czech Republic is a very important issue.

This thesis is focused on the role of a pediatric nurse in the care of overweight and obese adolescents. A pediatric nurse plays a key role in promoting the health of children and adolescents in primary care. A nurse is in many cases the first person the family or a child confide their worries and health concerns in. A pediatric nurse is a person whose professional focus is determined by the needs of children; he or she is an expert who should seize every opportunity for consultation on healthy lifestyles of children and parents; he or she is an essential and irreplaceable member of the team caring for a child or an adolescent (Sikorová, 2012). This thesis consists of two parts. The theoretical part is focused on obesity itself, it describes pathogenesis, complications and consequences, as well as prevention and treatment. In the next chapter we focus on the role of the nurse in the pediatrician's office. There we described the role of nurses in the examination of an obese or overweight adolescent, the awareness of a nurse and adolescent in the field of childhood obesity, the principles of communication of nurses with the obese adolescent and his or her education. At the end of the theoretical part the psychosocial impacts on obese adolescents, such as social isolation, discrimination and the risk of developing eating disorders, are described. The second half of the thesis is empirical. Research was carried out in two ways. The first part of the research was realized in the form of a quantitative survey, in which nurses in general pediatricians offices were approached using electronic questionnaires. The questions in the questionnaire were focused on the education of nurses in the field of childhood obesity, education of adolescents, cooperation with families and other professionals. The research group therefore consisted of pediatric nurses who pursue their profession in the Czech Republic. In the second part of the research the method of questioning, namely the interview technique was used. It was a semi-structured interview with obese adolescents. Each interview consisted of 24 questions and lasted an average of 20 - 25 minutes. Interviews with adolescents were focused on the knowledge of the term Body Mass Index, health and psychological consequences, their personal lives, relationships with peers and partners, the possibility of using the services of a nutritional consultant. We contacted 15 respondents aged 16 to 20 years, all were from South Bohemia. In case of minor adolescents parental agreement with the research had to be acquired. The questionnaire was accessible online and its completion was not time consuming; however out of approximately 400 distributed questionnaires only 154 returned fully completed. The return of questionnaires was approximately 40 % and reflects the ratio of completed and mailed questionnaires. At the beginning two goals were set. The purpose of the first objective was to explore the role of nurses in the approach to obese adolescents. The results showed that nurses are trying to educate themselves in the field of child obesity, they are interested in the issue of childhood obesity, what is more they are trying to educate the overweight adolescents in good nutrition. Furthermore, they also aim to cooperate with the child's family and even with other professionals, such as an endocrinologist, cardiologist, nutritionist etc. The second objective was to determine how obese adolescents perceive themselves. Opinions obviously differed, some children did not admit to being overweight/obese, while others saw themselves as the "fatsoes", "whales" ugly and useless, and that nothing suits them". Some suffer from depression, others try not trouble themselves with it. To fulfill the purpose of quantitative research 3 hypotheses were set. H1: Nurse educates adolescents about healthy eating. The hypothesis was statistically confirmed because research showed that nurses really do educate teenager.

Bakgrund Hela familjen involveras när ett barn drabbas av en långvarig sjukdom.  Syskon har också ett behov av att bli lyssnade på och känna sig sedda och det är viktigt att syskon får känna sig delaktiga i vården.  Syfte Syftet med denna studie var att beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av att stödja syskon till barn med långvarig sjukdom inom pediatrisk slutenvård. Metod Studiens design var kvalitativ där data insamlades från individuella intervjuer utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Deltagarna var barnsjuksköterskor och grundutbildade sjuksköterskor som arbetat inom pediatrisk slutenvård i minst tre år. Totalt deltog sex sjuksköterskor i studien. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.  Resultat Resultatet visade att barnsjuksköterskor gav syskonen uppmärksamhet genom små handlingar, som att hälsa på syskonen och lära sig deras namn. De stöttade syskonen genom att ta sig tid att leka, lyssna samt gav syskonen individanpassad information. Barnsjuksköterskorna beskrev att det viktigaste var att syskon erbjöds att få vara fysiskt närvarande på avdelningen, men att de skulle få vara involverade i vården i den mån de själva ville. Dessutom beskrevs vikten av den familjecentrerade vården och det professionella teamets betydelse. Slutsats Barnsjuksköterskor har en viktig roll i att stödja syskonen till barn med långvarig sjukdom, för att syskonen inte ska känna sig bortglömda. / Background The whole family is involved when a child suffers from a long-term illness. Siblings also have a need to be listened to and feel seen and it is important that siblings feel involved in the care.  Aim The purpose of this study was to describe pediatric nurses' experiences of supporting siblings of children with long-term illness in pediatric inpatient care. Method The design of the study was qualitative where data were collected from individual interviews based on a semi-structured interview guide. The participants were pediatric nurses and undergraduate nurses who worked in pediatric inpatient care. A total of six nurses participated in the study. The interviews were analyzed with qualitative content analysis with an inductive approach.  Results The result showed that pediatric nurses’ gave the siblings attention through small actions, like greeting the siblings and learning their names. They support the siblings by taking time to play, listen and gave them personalized information. The pediatric nurses’ described that the most important thing was that siblings were offered to be physically present in the ward, but that they should be involved in the care to the extent they want. They also described the importance of family-centered care and the professional team. Conclusion Pediatric nurses have an important role in supporting siblings of children with long-term illness, so they don’t feel forgotten.