Adolescents with type 1 diabetes (T1DM) are given nutritional education, but the knowledge about their adherence to the food recommendations and associations between dietary intake and metabolic control is poor. Gastrointestinal symptoms are more prevalent in adults with T1DM than in healthy controls, which may be due to disturbed gastrointestinal motility. The meal content affects the gastric emptying rate and the postprandial glycaemia in healthy adults and adults with type 2 diabetes. Meal ingestion also elicits several postprandial hormonal changes of importance for gastrointestinal motility and glycaemia. Eating disorders are more prevalent in young females with T1DM than in healthy females, and are associated with poor metabolic control. The prevalence of eating disorders in adolescent boys with T1DM is not known.  This thesis focuses on eating and gastrointestinal function in adolescents with T1DM. Three population-based, cross-sectional studies demonstrated that adolescents with T1DM consume healthy foods more often and have a more regular meal pattern than age- and sex-matched controls. Yet both boys and girls are heavier than controls. The intake of saturated fat is higher and the intake of fibre is lower than recommended in adolescents with T1DM. Patients with poor metabolic control consume more fat and less carbohydrates than patients with better metabolic control. Gastrointestinal symptoms are common in adolescents with T1DM, but the prevalence is not increased compared with controls. Gastrointestinal symptoms in patients are associated with female gender, daily cigarette smoking, long duration of diabetes, poor metabolic control during the past year, and an irregular meal pattern. Adolescent boys with T1DM are heavier and have higher drive for thinness than healthy boys, but do not differ from them in scales measuring psychopathology associated with eating disorders.   In a randomized, cross-over study, we found that a meal with a high fat and energy content reduces the initial (0–2 hours) postprandial glycaemic response and delays gastric emptying in adolescents with T1DM given a fixed prandial insulin dose compared with a low-fat meal. The glycaemic response is significantly associated with the gastric emptying rate. Both a high- and a low-fat meal increase the postprandial concentrations of glucose-dependent insulinotropic polypeptide (GIP) and glucagon-like peptide 1 (GLP-1) and suppress the postprandial ghrelin levels in adolescents with T1DM. The postprandial changes of these hormones are more pronounced after the high-fat meal. Insulin-like growth factor binding-protein (IGFBP) –1 concentrations decrease after insulin administration irrespective of meal ingestion. The GLP-1 response is negatively associated with the gastric emptying rate. The fasting ghrelin levels are negatively associated with the postprandial glycaemic response, and the fasting IGFBP-1 levels are positively associated with the fasting glucose levels.  We conclude that nutritional education to adolescents with T1DM should focus more on energy intake and expenditure to prevent and treat weight gain. It should also focus on fat quality and fibre intake to reduce the risk of macrovascular complications and improve glycaemia. Gastrointestinal symptoms in adolescents with T1DM should be investigated and treated as in other people irrespective of having diabetes. However, adolescents with long duration of diabetes, poor metabolic control, and symptoms from the upper gut should have their gastric emptying rate examined during euglycaemia. There may be an increased risk for development of eating disorders in adolescent males with T1DM since they are heavier than healthy boys and have higher drive for thinness. This should be investigated in future, larger studies.  For the first time, we showed that a fat-rich meal delays gastric emptying and reduces the initial glycaemic response in patients with T1DM. The action profile of the prandial insulin dose to a fat-rich meal may need to be postponed and prolonged compared with the profile to a low-fat meal to reach postprandial normoglycaemia. Circulating insulin levels affect postprandial GIP, GLP-1, and ghrelin, but not IGFBP-1, responses less than the meal content. The pronounced GIP-response to a fat- and energy-rich meal may promote adiposity, since GIP stimulates lipogenesis. Such an effect would be disadvantageous for adolescents with T1DM since they already have increased body fat mass and higher weights compared with healthy adolescents. Adolescents with T1DM may have subnormal postprandial ghrelin suppression, which may be due to their increased insulin resistance or elevated growth hormone levels. This needs to be investigated in future, controlled studies.

Background: Celiac disease (CD) is an autoimmune disorder that affects genetically susceptible individuals and is induced by dietary gluten. Treatment consists of a lifelong gluten-free diet. CD is common and affects about 1% of the general population. The classic symptoms include diarrhea and malabsorption, but many patients have only mild symptoms or no symptoms at all. The proportion of individuals presenting with atypical symptoms or discovered only when investigating an associated condition of CD is increasing. Aims: The aim of this thesis was to investigate the risk of possible associated disorders through Swedish population-based registers. The objective was to gain more information on the consequences of having CD and to identify high risk groups where screening may be considered. Materials and methods: We used the Swedish hospital discharge register to examine the risk of liver disease, autoimmune heart disease, Addison’s disease and thyroid disorders in a cohort of about 14,000 individuals with CD and an age and sex matched reference population of 70,000 individuals. In the last study we used all regional pathology registers and the cancer registry to examine the risk of hematopoietic cancer, including lymphoma in three different cohorts: I) 28,810 individuals with CD; II) 12,681 individuals with small intestinal mucosal inflammation but without villous atrophy; and III) 3552 individuals with latent CD (a positive serology test for CD with a normal small intestinal biopsy). Results: CD is statistically significantly associated with an increased risk of liver disease, Addison’s disease, thyroid disease and lymphoma. We also found an increased risk of lymphoma in individuals with small intestinal mucosal inflammation. There was no statistically significant association between autoimmune heart disease or leukemia and CD. Latent CD was not associated with any hematopoietic cancers. Conclusion: This thesis found a positive association between CD and a number of autoimmune and inflammatory disorders. Clinicians need to have a high awareness of this association and to test for these conditions when symptoms appear.

Bakgrund: Den pediatriska palliativa vården syftar till vård av barn i livets slutskede. Sjuksköterskan har här en viktig roll i att bedriva en personcentrerad vård gentemot barnen likväl som föräldrar och närstående. För att kunna bedriva en personcentrerad vård är det viktigt att förstå olika perspektiv och kunna möta olika personer utifrån deras behov och önskemål. Föräldrarnas upplevelser av den pediatriska palliativa vården är därför betydelsefull för sjuksköterskors kunskap i hur de bör förhålla sig i mötet med barnet och dess föräldrar.  Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva föräldrars upplevelser av den pediatriska palliativa vården. Metod: En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes baserat på 18 inkluderade vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna har inhämtats från databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO med hjälp av relevanta sökord i relation till syftet. De valda artiklarna granskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsinstrument. Resultat: Resultatet baserat på de vetenskapliga artiklarna skildrar både positiva och negativa upplevelser av den pediatriska palliativa vården ur en förälders perspektiv. Med hjälp av fyra identifierade teman; kommunikation, delaktighet, kontinuitet och vårdmiljö, beskriver föräldrar vad de värdesätter inom den palliativa vården samt var det förekommer brister. Slutsats: Resultatet visar hur kommunikation, delaktighet, kontinuitet och vårdmiljö samspelar och är beroende av varandra för att barnet och föräldrarna ska uppleva en god personcentrerad vård. Resultatet kan bidra med ökad förståelse kring vikten av det personcentrerade förhållningssättet i mötets alla delar, och är applicerbar inom den palliativa vården likväl som i det generella mötet med patienter inom hälso- och sjukvård. Den ökade kunskapen och en tydligare implementering av personcentrerad vård i sjuksköterskans arbete kan leda till att vården blir bättre rustad för personliga möten och kan på sikt öka vårdkvaliteten i samhället. / Background: The pediatric palliative care focuses on the care of children at their end of life. The nurse is here given an important role in providing person-centered care to the child, as well as their parents and relatives. For the nurse to conduct a person-centered care it is important to understand different perspectives and be able to meet different individuals based on their needs and wishes. The parents' experiences of the pediatric palliative care are therefore important for the nurses’ knowledge on how to meet the children and their parents. Aim: The aim of this literature review was to describe parents' experiences of pediatric palliative care. Method: A non-systematic literature review was conducted based on 18 included scientific articles of both qualitative and quantitative design. The articles have been obtained from the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO using relevant keywords in relation to the aim of the review. The selected articles were reviewed based on Sophiahemmet University's assessment instruments. Results: The result based on the scientific articles depict both positive and negative experiences of the pediatric palliative care from a parent’s perspective. Using four identified themes; communication, participation, continuity and care environment, parents describe what they value in the pediatric palliative care and where deficiencies occur. Conclusions: The results show how communication, participation, continuity, and care environments interact and are dependent on each other for the child and the parents to experience good person-centered care. The result can contribute to an increased understanding of the importance of the person-centered approach in all parts of the meeting and is applicable in palliative care as well as in the general meeting with patients in health care. The increased knowledge and a clearer implementation of person-centered care in the nurse's work can lead to the care being better equipped for personal meetings and can in the long run increase the quality of care in society.

Bakgrunden till examensarbetet var att vårdpersonal ska arbeta för att främja amning och för detta arbete behövs tydliga riktlinjer. Syftet med examensarbetet var att beskriva och jämföra omvårdnad och amningsutfall hos ammande barn som inte gick upp i vikt under sina första levnadsveckor. Metoden för arbetet var en retrospektiv journalgranskningsstudie där ett extraktionsprotokoll användes för att komma fram till resultatet. I studien inkluderades totalt 144 barn som vårdats inneliggande på barn- eller neonatalavdelning under perioden juli 2016 till juli 2019. Resultatet från studien visade att de flesta barn tillmatades med bröstmjölk och modersmjölksersättning via antingen bröst eller ventrikelsond samt att andelen barn som helammade var låg. Vidare visade studien att faktorer som minskade oddsen för helamning i samband med utskrivning var tillmatning med nappflaska, användande av modersmjölksersättning eller om barnen om barnets kön var en pojke. Slutsatsen var att barnen i första hand bör tillmatas via ventrikelsond då behov av tillägg utöver amning finns och att bröstmjölk bör vara förstahandsval vid tillmatning eftersom det främjar den fortsatta amningen. Barnsjuksköterskans roll för att främja amningen är att ge en god omvårdnad av barnet och fngera som ett stöd för mamman.

Bakgrund: Procedurrelaterad smärta är vanligt förekommande hos barn inom barnsjukvården. Procedurer kan skapa oro och ångest hos barnet och sjuksköterskan bör erbjuda adekvat smärtlindring och använda en distraktionsmetod som kan hjälpa barnet att hantera smärtan.   Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att använda VR-glasögon som distraktion på barn i samband med procedursmärta.  Metod: Studien är en kvalitativ fokusgruppsintervjustudie med induktiv ansats. Ett ändamålsenligt urval gjordes och 13 sjuksköterskor som arbetar på barnkliniker i södra Sverige inkluderades. Intervjuerna analyserades efter en kvalitativ manifest innehållsanalys utifrån Graneheim och Lundmans modell.   Resultat: Sjuksköterskorna ansåg att VR-glasögon fungerade som distraktionsmetod vid smärtsamma procedurer på barn, dock hade en del barn behov av kontroll och andra var inte mogna för att använda dem. Denna distraktionsmetod kunde underlätta för sjuksköterskornas arbete men det fanns även svårigheter så som att det var tidskrävande och att den tekniska utrustningen kunde krångla.   Slutsats: I denna studie ansåg sjuksköterskorna att VR-glasögon oftast är en bra distraktionsmetod för barn som genomgår procedurrelaterad smärta. Har sjuksköterskan kunskap om dess för- och nackdelar kan de fungera som ett redskap för att barnet ska uppleva hälsa trots procedurrelaterad smärta. / Background: Procedural related pain is common for children in pediatric care. Procedures can make the child anxious and the nurse should offer adequate pain relief and use a distraction method that can help the child cope with the pain. Aim: To describe nurses’ experiences of using VR-headsets as a distraction for children with procedural pain.  Method: This study is a qualitative focus group interview study with inductive approach. An appropriate selection was selected and 13 nurses working in pediatric clinics in southern Sweden were included. The interviews were analyzed according to a qualitative manifest content using the model of Graneheim and Lundman.   Result: The nurses thought that VR-headsets served as a distraction for children during painful procedures, but some children needed to be in control of the situation and others were not mature enough to use them. This method of distraction could simplify the nurses’ work, but there are also difficulties such as time consuming and some technology issues.  Conclusion: In this study the nurses thought that VR-headsets work as a good distraction for children undergoing procedural pain. If the nurse has knowledge of the advantages and disadvantages, they can serve as a tool for the child to experience health despite procedural pain.

Bakgrund: Palliativ vård innebär symtomlindring och förbättring av livskvalité för patienter i livets slutskede samt deras familjer. Då ett barn blir sjukt påverkas alla familjemedlemmar. Familjefokuserad omvårdnad baseras på god relation mellan vårdpersonal och familjemedlemmar och eftersträvar förbättra hela familjens mående. Syfte: Belysa familjers erfarenheter av när ett barn vårdas palliativt. Metod: En litteraturanalys utfördes. Sökning gjordes i Cinahl databas. Nio artiklar inkluderades efter granskning enligt Olsson och Sörensen (2011). Artiklarna analyserades enligt Fribergs (2017) femstegsmodell för analys av artiklar. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier (leva med sjukdomen, deltagande i vård och omvårdnad, relationer förändras). Resultaten visade hur familjer upplever vården samt livet i helhet när barn behandlas palliativt. Konklusion: Hela familjer påverkades känslomässigt, fysiskt, ekonomiskt. De upplevde skuld, osäkerhet och sorg. Det viktigaste för familjer var att vårda det sjuka barnet. Relationer utanför familjerna åsidosattes. Föräldrar spenderade mycket tid med barnet och hade inte tid för syskon eller varandra. Samtliga familjemedlemmar var i behov av professionell hjälp under hela vårdperioden. Studien strävade bidra till ökad förståelse av familjesituationen hos familjer där ett barn behandlas palliativt. / Background: Palliative care focuses on improving quality of life for patients and families in the end-of-life. When a child is ill all family members are affected. Family-focused nursing is based on good relations between healthcare professionals and family to improve the whole family wellbeing. Aim: To show families experiences when child receives palliative care. Method: A literature analysis was performed. Searches were made in the Cinahl database. Nine articles were included after grading according to Olsson and Sörensen (2011). Analyzes were conducted based on Friberg's (2017) five-step model. Results: The analysis resulted in three categories (living with the disease, participation in care, changed relations). The results show families’ experiences of care but also life as a whole. Conclusion: Family members are affected emotionally and physically. They experienced guilt and uncertainty. The care of the child was most important. Relationships outside the families were ignored. Parents spent a lot of time with the child and didn't have enough time for siblings. Families were in need of professional help through the period. The study seeks to contribute an increased understanding of the family situation in families where a child receives palliative care.

Bakgrund: Ett barn som drabbas av ett hjärtstopp är något av det mest traumatiska en barnsjuksköterska kan ställas inför på barnakutmottagningen. Brist på teamsamarbete är en starkt bidragande faktor till ökad stress hos akutpersonalen. Vid ett hjärtstopp krävs effektivt teamsamarbete mellan olika professioner och att teamets kompetenser kompletterar varandra. Det är barnsjuksköterskans ansvar att tillgodose omvårdnadsbehovet hos barnet och dess familj.   Syfte: var att utforska barnsjuksköterskans upplevelser av teamsamarbete vid hjärtstopp hos barn på barnakutmottagning.  Metodbeskrivning: En kvalitativ metod valdes för att utföra denna studie. Genom ett strategiskt urval intervjuades tio sjuksköterskor som arbetar på barnakutmottagning. Analysen genomfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.  Resultat: Barnsjuksköterskans upplevelse av teamsamarbete identifierades som att involvera föräldrarna, uppleva trygghet genom erfarenhet, hantera utmanande situationer, föra en dialog genom ord och handlingar samt att finnas där för varandra. För att uppnå en väl fungerande teamsamverkan menade barnsjuksköterskorna att övning, förberedelse, samarbete, tydligt ledarskap och rollfördelning var viktiga aspekter.  Slutsatser: För att få samskapande omvårdnad och genom interaktioner skapa teamsamarbete utmärkte sig två begrepp genom hela studien vilka var trygghet och kommunikation. / Background: A child suffering from a cardiac arrest is one of the most traumatic things a paediatric nurse can face at the paediatric emergency department. Lack of teamwork is a strong contributing factor to increased stress among emergency personnel. In the event of a cardiac arrest, effective team collaboration between different professions is required and the team´s competencies complement each other. It is the paediatric nurse´s responsibility to meet the child´s and their family´s need for care.  Aim: Was to explore paediatric nurse´s experiences of teamwork in cardiac arrest on children in paediatric emergency departments.  Method: A qualitative method was chosen for this study. Through a strategic selection, ten nurses working at the paediatric emergency department were interviewed. The analysis was made with the help of qualitative content analysis with an inductive approach.  Result: The paediatric nurse´s experience of teamwork was identified as involving the parents, feeling safety through experience, managing challenging situations, conducting a dialogue through words and actions and being there for each other. In order to achieve a well-functioning team collaboration, the paediatric nurses believed that training, preparation, cooperation, leadership, and division of roles were important aspects.  Conclusion: In order to receive co-creative nursing and through interactions create team collaboration, two concepts stood out throughout the study, which were safety and communication.

Aim: Through this review we aim to investigate if there is an alternative orthotic treatment for paediatric patients with idiopathic congenital talipes equinovarus showing the same maintenance of correction as the benchmark treatment but with higher adherence. Methods: A literature search was performed in the data bases MEDLINE, CINAHL and Scopus. Predetermined eligibility criteria were used to include and exclude articles. Critical appraisal was performed for the included articles. Relevant data was extracted, analyzed and presented to aid in answering the research question. Results: Of the 204 articles found in databases, seven were included in the final review. Adherence rate and relapse rate was extracted from the seven orthotic interventions. Most of the orthoses presented both better adherence and maintenance of correction than the benchmark treatment. The majority were case series, not including a comparison group and with short-term follow-up. Conclusion: The results indicate that there are orthotic designs that may be preferred over the traditional Denis Browne bar. However, the lack of high-quality evidence and standardization to detect and define a relapse and measure adherence makes it difficult to recommend an alternative orthosis with the present evidence. Factors other than the orthotic design also influence the adherence.

Background: A child that requires acute medical attention differs from an adult in need of emergency care. This is because a child’s physiology and anatomy are significantly different. Essentially this means that treatment and the measurements that are taken to help assess the general physical health also differs. Still, children often visit adult emergency departments and are taken care of by personnel that aren’t used to taking care of children throughout Sweden, as well as throughout the world. There are only a handful of specialized pediatric emergency departments. Broad knowledge is expected of frontline emergency healthcare workers. More information is needed of children's and parents' experiences within emergency care to better understand if the care given is sufficient and if there are factors that need to be taken into consideration in order to improve care within the emergency services sector. The aim of this study was to explore different factors that ultimately can affect acutely ill children’s and their parents’ experiences of emergency care and to then highlight these factors by applying Callista Roy's nursing theory. Method: A literature review with an inductive approach. 17 articles were included in the study in which were both qualitative and quantitative articles. Integrated analysis was then used. Results: Eight categories emerged from the results which were then distributed in Callista Roy’s four main modes in the adaptation model of nursing. The eight categories that were formed are as follows: Internal and external environment, child-centered care, family-centered care, safety/security, involvement, shared information, and collaboration. Conclusion: Children's experiences are lacking in research due to ethical concerns. The child perspective is revealed to some degree in this study, but many times through parents’ own words. What is conveyed through the results is that there are many aspects to consider in order to deliver sufficient nursing care. It is important to give family-centered care in which all family members are supported and that the child is heard and involved to the fullest extent possible. / Bakgrund: Ett barns behov av akutsjukvård skiljer sig från vuxnas relaterat till att barnets fysiologi och anatomi väsentligen skiljer sig från vuxnas anatomi och fysiologi. Vilket i sin tur påverkar bedömning, vitala parametrar samt behandling av barnet. Bred kompetens förväntas av sjuksköterskan prehospitalt samt på akutmottagning dessutom har många sjuksköterskor mer erfarenhet och kunskap av vuxna patienter än av barn. Detta berör Sverige och flera andra delar av världen. Det finns bara ett fåtal specialiserade barnakutmottagningar. Det behövs en fördjupad förståelse gällande barns och deras föräldrars erfarenheter och upplevelse inom akutvården för att identifiera faktorer som behöver beaktas för en förbättrad omvårdnad inom akutsjukvården med fokus prehospitalt samt på akutmottagning. Syftet var att beskriva faktorer som påverkar akut sjuka barns och deras föräldrars upplevelse av akutsjukvård belyst utifrån Callista Roys omvårdnadsteori. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats där 17 vetenskapliga kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades i resultatet. Integrerad analys användes. Resultat: Åtta kategorier framkom ur resultaten som sedan fördelades i Callista Roys fyra domäner för omvårdnad. De åtta kategorierna som bildades var följande: Inre och yttre miljö, barncentrerad vård (child centered care), familjecentrerad vård, säkerhet, delaktighet, delad information och samarbete. Slutsats: Barns erfarenheter saknas i forskningen på grund av etiska betänkligheter. Barnets perspektiv avslöjas till viss del i denna studie, men många gånger genom föräldrarnas egna ord. Det som förmedlas genom resultaten är att det finns många aspekter att ta hänsyn till för att kunna leverera tillräcklig omvårdnad. Det är viktigt att ge familjecentrerad vård där alla familjemedlemmar stöds och att barnet hörs och involveras i största möjliga utsträckning.

Bakgrund: Den specialiserade palliativa vården av barn i Sverige är i dagsläget begränsad. Detta ställer stora krav på sjuksköterskan som ska synliggöra och tillgodose barnets önskemål och behov. Samtidigt ska sjuksköterskan även se de närståendes perspektiv och behov. En ökad kunskap och förståelse av föräldrarnas upplevelser kring den pediatriska palliativa vården skulle sedan kunna ligga till grund för att stärka allmänsjuksköterskans professionella stöd i omvårdnadsarbetet.   Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelse av stöd från allmänsjuksköterskan när ett barn får palliativ vård. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med en induktiv ansats genomfördes baserad på 10 vetenskapliga artiklar av kvalitativ design. Datamaterialet analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i 9 subteman och tre teman; (1) Vårdmiljöns betydelse, (2) Helhetssyn i vården och (3) Professionellt bemötande. Slutsats: Genom att ha en familjecentrerad omvårdnad och att stärka sjuksköterskans professionella roll skulle en optimal palliativ vård för svårt sjuka barn kunna skapas. Därför blir ett bra bemötande och en tydlig kommunikation till föräldrar och barn extra betydelsefullt och viktigt. Forskning som belyser barnets och hela familjens upplevelser skulle dessutom ytterligare kunna stärka ett optimalt omvårdnadsstöd.