Bakgrund: Varje år används cirka fem miljoner perifera venkatetrar (PVK) i Sverige. PVK används då patienter behöver tillförsel av näring, vätska, blod eller läkemedel direkt i blodbanan. Vårdhandboken tillhandahåller riktlinjer om hur inläggning, skötsel, borttagande och dokumentation av PVK:er ska gå till eftersom en PVK kan orsaka komplikationer som tromboflebit och sepsis. Det finns flera faktorer som kan påverka om sjuksköterskan lyckas med inläggningen av PVK eller inte. Syfte: Syfte med studien var att undersöka sjuksköterskors handhavande vid inläggning av perifera venkatetrar. Metod: Kvantitativ enkätstudie genomfördes på sex vårdavdelningar i Södra Sverige för att kartlägga sjuksköterskors färdigheter vid inläggning av PVK. Data analyserades i datorprogrammet SPSS med hjälp av Chi-Två test. Resultat: Majoriteten av deltagarna uppgav att de sätter 1-2 PVK:er per arbetspass. Förberedelser som sjuksköterskor använde sig av skiljer sig mellan sjuksköterskor beroende på antal yrkesverksamma år. Tiden som avsätts för inläggning av PVK angavs av sjuksköterskorna till 5-10 min. Sjuksköterskorna upplevde bl.a. att faktorer som sköra kärl, kortisonbehandling, övervikt och tidsbrist kunde påverkar om de lyckas med inläggningen eller inte. Slutsats: Resultatet visar dock att en betydande del av sjuksköterskorna inte följer vårdhandbokens riktlinjer. Om fler sjuksköterskor skulle följa riktlinjerna skulle patienterna besparas lidande och komplikationer skulle eventuellt kunna förebyggas.

Bakgrund: Perifer venkateter är ett vanligt förekommande ingrepp i modern sjukvård därför är det viktigt att vara medveten om vilka risker det innebär, och vad sjuksköterskan kan göra för att förhindra komplikationer. Det finns lagar och riktlinjer som sjuksköterskan ska hålla sig till för att ge en god vård. Syfte: Att beskriva effekter av sjuksköterskans handhavande av PVK hos patienterna inom slutenvården. Metod: En litteraturöversikt har genomförts där tio artiklar med kvantitativ ansats inkluderades, dessa analyserades med hjälp av Fribergs trestegs-modell. Resultat: Fem faktorer som påverkar sjuksköterskans handhavande framkom i resultatet: hygien, komplikationer, kunskap, PVKegenskaper/placering och tid. Dessa presenteras med hjälp av tabeller. Slutsats: Det visade tydligt hur viktig sjuksköterskans handhavande är då det är just sjuksköterskan som kan arbeta för att förhindra och förebygga komplikationer, bara genom att vara uppmärksam på sina patienter och vara medveten om sina egna attityder och egenskaper. Det behövs mer forskning inom området och det är högst aktuellt att fortsätta forska inom. / Background: Peripheral venous catheter [PVC] is a common occurrence in modern health care, therefore it is important to be aware of the risks it involves and what the nurse can do to prevent complications. There are laws and guidelines that the nurse should be aware of to provide a good care. Aim: The aim of this study is to show the effects of the nurse care of PVC in patients in hospital. Method: A literature review has been made where ten articles with quantitative assumptions were included, which were analyzed using the Friberg three-step model. Result: Five different factors affecting the nurse's operation were found in the results: hygiene, complications, knowledge, PVC characteristics / location and time. These are presented with the help of tables. Conclusion: It clearly showed how important the nurse’s handling is, since it is the nurse that can work to prevent and forestall complications, just by being observant with their patients and by being aware of their own attitudes and abilities. There´s not enough research in the field and it is highly relevant to continue researching within.

Perifer venkateter (PVK) är en kvarliggande kateter i en ven som används för att administrera behandling. PVK-insättning kan upplevas som obehaglig av patienter och det ligger i sjuksköterskans profession att säkerhetsställa en säker och personcentrerad vård för att främja patienters delaktighet samt medbestämmande i vården. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar vuxna patienters upplevelser av perifer venkateter. Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt med induktiv ansats. Resultatet grundades på tio vetenskapliga artiklar som belyste ett flertal faktorer som påverkade upplevelsen av PVK hos vuxna patienter. De kategorier som framkom var Patienters känslor, Information och kommunikation, Patienters upplevelser av vårdpersonal samt Smärta. Återkommande i resultatet var att patienters känslor behövdes tas i beaktande, lika så var sjuksköterskans roll och arbetssätt väsentliga för en god upplevelse. Bristande information, kommunikation och dokumentation påverkade patienters upplevelser av PVK-insättning negativt. Smärta var en återkommande faktor vid insättning och det förekom ett flertal distraktionsmetoder och hjälpmedel som patienter upplevde var smärtreducerande. Konklusionen var att upplevelsen av PVK förbättrades när sjuksköterskor förhöll sig till de faktorer som påverkade patienters upplevelser av förfarandet. / Peripheral intravenous catheter (PIVC) is an indwelling catheter in a vein, in purpose to administrate treatment. Patients can experience PIVC as unpleasant and it is in the nurses’ interest to provide a safe and patient-centered care to promote patient participation in care. The aim of the literature study was to illustrate factors that can affect adult patients experiences of peripheral intravenous catheters. The study was conducted as a structured literature review with an inductive approach. The result was based on ten scientific articles which highlighted factors that affect adult patients experiences of PIVC. Categories that emerged was Patients feelings, Information and communication, Patients’ experiences of health professionals and Pain. The result highlighted that patients’ feelings needed to be taken into consideration, as well as the nurse’s role and way of working affected a good experience. Lack of information, communication and documentation had a negative impact on patients experiences of PIVC-insertions. Pain was a recurrent factor when PIVC-insertion was performed, and several distraction-methods and tools appeared to reduce the patients experiences of pain. The conclusion was that the PIVC experience improved when nurses related to the factors affecting patients’ experiences of the procedure.

Bakgrund: Vårdskador är ett allvarligt problem inom svensk hälso- och sjukvård, vilket leder till onödigt lidande hos patient, ökad vårdtider, onödig användning av resurser och ökade kostnader. Vårdrelaterade infektioner står för det flesta fall av vårdskador, varav perifer venkateter (PVK) står för de flesta fall av kärlrelaterad komplikation, tromboflebit. Syfte: Att undersöka hantering av perifera venkatetrar avseende skötsel, dokumentation och förekomst av tromboflebit. Metod: Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie. Data inhämtades på medicinavdelningar med hjälp av strukturerade observationer genom bedömningsinstrument PVC-ASSESS, där 80 PVK ingick i studien. Resultat: Endast en PVK var fullständigt märkt med "perifer venkateter", datum, tid och signatur på fixeringsförbandet. Fixeringsförbandet fäste väl vid huden hos hälften av samtliga PVK, likaså hade hälften av samtliga förband blod under insticksstället. Vanligaste PVK storlek som användes var storleken 1.1 millimeter (rosa). Enbart en PVK var överförd mellan patientens samtliga journaler: ambulansjournal, akutjournal och datajournal. PVK som placerades på ambulans och akuten använde större PVK nål jämfört med på avdelning. Av 80 PVK hade 51 PVK tecken på tromboflebit. Palpationssmärta upplevdes av 25 patienter. Högst frekvens av tromboflebit kunde ses i åldersgruppen 61-80 år. Lägst frekvens av tromboflebit fanns när PVK placerades på handryggen, medan högst frekvens fanns när PVK placerades på underarmen och armvecket. Slutsats: För en minskning av tromboflebitfrekvens behöver hantering av PVK avseende skötsel och dokumentation förbättras. Ytterligare studier behövs för kunskap om orsakssamband till tromboflebit. Ett standardiserat bedömningsinstrument till exempel PVC ASSESS behöver enhetligt användas på klinik och tydlig definition av tromboflebit behöver utvecklas.

Syftet med denna studie var att observera sjuksköterskors hygienrutiner vid insättande av perifer venkateter (PVK). Dessutom avsåg studien att undersöka vilka hygienrutiner som förbisågs och om det förelåg någon skillnad mellan sjuksköteskornas handlande utifrån yrkesverksamma år. Studien genomfördes på två kirurgiska avdelningar och totalt observerades 34 insättande av PVK och 14 sjuksköterskor deltog i studien. Resultatet visar att sjuksköterskor i stor utsträckning inte följer de hygienrutiner som finns för insättande av PVK och att de främst brister på att desinficera händerna före patientkontakt. Vid jämförelser utifrån yrkesverksamma år som sjuksköterska visar resultatet att det föreligger en viss skillnad. Anledningen till att sjuksköterskorna inte följer vissa hygienrutiner tror författarna beror på bland annat tillgänglighet samt svårtolkade riktlinjer. / The purpose of this study was to observe the hygienic routines of nurses when inserting PVC. Furthermore, the study aimed to examine which of the hygienic routines that were disregarded, and if there was a difference between nurses’ actions based on the amount of years that they have been working in the field. The study was conducted in two surgical wards, and included the observation of 34 insertions of PVC by 14 nurses. The results show that nurses, to a great extent, do not adhere to the hygienic routines that exist for the insertion of PVC, and that their main neglect is the sanitizing of their hands with alcohol before making contact with the patients. The results also show, through comparisons based upon nurses' active years within the field, that there is a certain difference. The authors believe that some of the reasons for nurses’ disregard of certain hygiene/hygienic routines is availability, and ambiguous guidelines, among other things.

Perifer venkateter är en vanlig medicinsk produkt som handhas av läkare eller sjuksköterskor. Rätt kunskap och tillvägagångssätt hos behandlande vårdpersonal kan minska risken för komplikationer, såsom tromboflebit. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors kunskap om, och följsamhet gentemot, riktlinjer avseende perifer venkateter. Metod: studien genomfördes med en kvantitativ ansats och 26 sjuksköterskor deltog i en enkätundersökning. Resultatet visade att sjuksköterskorna hade god kunskap avseende prevention för komplikation vid användning av perifer venkateter, val av placering samt dokumentation på förbandet. De visade däremot bristfällig kunskap avseende den basala handhygienen, injektionsporten, blodprovstagning samt inspektion av perifer venkateter. Resultatet tyder på att en tredjedel av sjuksköterskorna har bristfällig kunskap och därmed bristfälligt efterföljande av riktlinjer. / Peripheral catheterization is a common medical product, used by doctors or nurses. Right knowledge and approach could prevent complications such as thrombophlebitis. The aim of this study was to investigate nurses´ knowledge and guideline adherence in reference to peripheral catheterization. Method: a quantitative structure was used and 26 nurses participated in the survey. The results showed that the nurses had good knowledge on prevention of complication when using peripheral catheterization, the choice of placement and documentation on the dressing. However, the nurses showed inadequate knowledge regarding the basic hand hygiene, injection port, blood sampling and inspection of the peripheral catheterization. The result indicate that one third of the informants have insufficient knowledge and thereby inadequate guidelines adherence.

Bakgrund: Perifer venkateter (PVK) används för att tillföra läkemedel, vätska och blodprodukter till blodbanan. Användandet är dock inte riskfritt, det finns en risk att en lokal infektion eller en infektion i blodbanan uppstår. En vårdrelaterad infektion är en infektion som uppstår i samband med vård och omsorg. Syfte: Att belysa åtgärder som förebygger uppkomst av vårdrelaterade infektioner vid sjuksköterskans hantering av perifer venkateter. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie baserat på tio resultatartiklar av kvantitativ metod. Resultatartiklarna analyserades genom innehållsanalys och resultatet sammanfattades i fem huvudkategorier. Resultat: Presenteras i följande huvudkategorier: (1) Val av material, (2) Skötsel av perifer venkateter, (3) Bytesfrekvens, (4) Betydelsen av sjuksköterskans kunskap, (5) Sjuksköterskans patientansvar. Resultatet visade flertal åtgärder som hade en positiv effekt på sjuksköterskans infektionsförebyggande arbete. Resultatet visade en statistisk signifikant minskning av PVK-relaterade infektioner i blodbanan vid korrekt val av material, rengöring av insticksstället, utbildning, patientansvarig sjuksköterska samt ökad följsamhet till riktlinjer. Konklusion: Åtgärder som förebyggde uppkomsten av infektioner vid hantering av PVK var utbildning följt av återkoppling. Även en patientansvarig sjuksköterska, daglig desinfektion av insticksstället samt korrekt val av material bidrog till att förebygga vårdrelaterade infektioner. / Background: Peripheral venous catheters (PVC) are used to deliver medicines, fluids and blood products to the bloodstream. However the use is not risk-free, there is a risk of a local infection or an infection in the bloodstream occurring. A healthcare-associated infection is an infection that occurs in connection with healthcare. Aim: To highlight measures that prevent the occurrence of healthcare-associated infections when the nurse handles peripheral venous catheter. Method: A general literature study based on ten results articles of quantitative method. The results articles were analyzed through content analysis and summarized in five main categories. Result: Presented in the following main categories: (1) Selection of materials, (2) Peripheral venous catheter care, (3) Replacement interval, (4) The importance of the nurse's knowledge, (5) Primary nursing. Several measures had a positive effect on the nurse's infection prevention work. The result showed a statistically significant reduction in PVC-related bloodstream infections with correct choice of material, cleaning of the insertion site, education, primary nurse and increased adherence to guidelines. Conclusion: Measures that prevented the occurrence of infections in the management of PVC were education followed by feedback. A primary nurse, daily disinfection of the insertion site and the correct choice of material also contributed to preventing healthcare-associated infections.

I sjuksköterskans kompetensbeskrivning ingår att utifrån gällande föreskrifter och säkerhetsrutiner kunna hantera medicinsk-tekniska produkter samt att arbeta utifrån hygieniska principer och rutiner. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskornas följsamhet gentemot de riktlinjer som finns publicerade i Handbok för hälso- och sjukvård gällande sticksituationer. Datainsamlingen gjordes på en kirurgisk avdelning på ett sjukhus i södra Sverige genom 14 strukturerade observationer av sjuksköterskor i situationer då de antingen satte perifer venkateter (PVK) eller genomförde venprovtagning. Datan analyerades med manifest innehållsanalys och hade en kvantitativ del i form av frekvensdata och en kvalitativ del i form av fältanteckningar. Studiens resultat varierar mellan de olika subkategorierna i checklistan. Positiva fynd har hittats gällande enhandsteknik som användes korrekt i åtta av elva fall, medan handdesinfektion både innan och efter moment samt identitetskontroll var punkter där resultatet tyder på brister i följsamhet. / The Swedish competence description for nurses includes handling medical-technical products, and to be able to work on the basis of approved guidelines, hygiene principles and safety routines. The aim of the study was to inquire into what extent the nurses are following the guidelines published in the Swedish Handbook for healthcare. Data was collected at a surgical clinic in a hospital in the south of Sweden through 14 structured observations in situations where nurses inserted peripheral venous catheters or took venous blood tests. The data was analysed with content analysis had both a quantitative and a qualitative approach with fieldnotes to support the results. The results varied between the different headlines in the checklist that was used. The study came across positive findings under the headline “one hand technique” which was used correctly in eight of eleven situations. Less positive was the findings under the headlines “hand disinfection” and “identity controls” where the results indicate obvious lack of compliance.

Background: Insertion of a peripheral intravenous catheter (PVC) is a common procedure performed by nurses. The practical skill is a complex act, which not only requires theoretical and practical knowledge, but also nursing care adjusted to each patient's history and needs. Aim: The aim was to explore the procedure of inserting a peripheral intravenous catheter at a local hospital in Tanzania with focus on nursing care and patient safety. Method: The study was performed as a non-participating observational study and was preceded by a pilot study performed in Sweden. Eight observations were made, which were analysed with a qualitative content analysis. Result: The categories “Execution” and “Respecting patients” with associated sub-categories constituted the results. “Execution” describes how the procedure is performed, while “Respecting patients,” explains the performed nursing care during the practical skill. Conclusion: The Model of Practical Skill Performance was used for interpreting and discussing the result. The model clarified that some components were not fulfilled and the performance can therefore not be considered as well proceeded. One can discuss whether it depends on lack of knowledge, resources and/or culture. Keywords: Peripheral intravenous catheter, nursing care, patient safety, Tanzania, low-income country. / Bakgrund: Insättning av perifer venkateter (PVK) är en vanligt förekommande uppgift för sjuksköterskor. Denna praktiska färdighet kan anses vara komplex, då den inte bara kräver teoretisk och praktisk kunskap, utan också omvårdnad anpassad efter varje patients behov och tidigare erfarenheter. Syfte: Syftet var att undersöka tillvägagångssättet vid insättning av perifer venkateter på ett lokalt sjukhus i Tanzania, med fokus på omvårdnad och patientsäkerhet. Metod: Studien utfördes som en icke-deltagande observationsstudie och föregicks av en pilotstudie utförd i Sverige. Åtta observationer genomfördes som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Kategorierna “Utförande” och “Respektera patienter” med tillhörande underkategorier utgjorde resultatet. ”Utförande” beskriver tillvägagångssättet vid insättnig av PVK, samt förberedelser och slutförande. “Respektera patienter” beskriver den givna omvårdnaden under det det praktiska utförandet. Konklusion: Modellen för praktisk färdighetsutövande användes för att tolka och diskutera resultatet. Modellen klargjorde att några komponenter inte uppfylldes och utförandet kan därmed inte anses som väl utfört. Det kan diskuteras om detta beror på bristande kunskap, resurser och/eller kultur. Nyckelord: Perifer venkateter, omvårdnad, patientsäkerhet, Tanzania, låginkomstland.

Background: The daily nursing work includes managing of peripheral intravenous catheter, PIVC. It is the most widely used medical device and often the cause of healthcare associated infections. The most common procedure for inpatients care and used to provide fluid, medication, nutrition, or blood products. Aim: Describe nurses practice of use and management of PIVC. Method: Literature study based on 10 scientific articles worldwide. Results: Presents two themes: “Preparation and inplacement” and “Maintenance and aftercare”. Conclusion: The authors concluded that there were consistent shortcomings in the nursing of PIVC management. The aspects that the study data could demonstrate as factors for lack of care were stress, finances/availability of materials, and knowledge. / Bakgrund: I det dagliga omvårdnadsarbetet ingår hantering av perifer venkateter, PVK. Det är den mest använda medicintekniska produkten och ofta orsak till vårdrelaterade infektioner. Det vanligaste ingreppet för patienter som vårdas i slutenvården och används för att ge vätska, läkemedel, näring eller blodprodukter. Syfte: Beskriva sjuksköterskors hantering av PVK. Metod: Litterarutstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar världen runt. Resultat: Redovisar två teman: ”Förberedande och insättning” och ”Underhåll och eftervård” Slutsats: Författarna kom fram till att det fanns genomgående brister inom omvårdnaden av PVK hantering. De aspekter som studiens data kunde påvisa som faktorer för bristande omvårdnaden var stress, ekonomi/tillgänglighet till material, samt kunskap.