<p>Sammanfattning</p><p>Insatsen personlig assistans inrättades 1994 i samband med att rättighetslagstiftningen lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, började gälla. Syftet med denna uppsats är att utreda vilka kriterier som den enskilde, som på grund av sitt psykiska funktionshinder ingår i 1 § 3 LSS, måste uppfylla för att beviljas insatsen personlig assistans.</p><p>I uppsatsen definieras psykiskt funktionshinder och kommunens ansvar gentemot de personer med dessa handikapp klargörs. Vidare utreds alla kriterier som den funktionshindrade måste uppfylla för att beviljas personlig assistans eller ekonomisk ersättning för sådan.</p><p>Personlig assistans är främst till för dem som har fysiska funktions¬hinder och/eller ett mycket omfattande hjälpbehov. Det är här diskussionen om psykiskt funktions¬hindrade ska beviljas assistans uppstår. Psykiskt funktionshindrade kan i regel sköta sina grund¬lägg¬ande behov rent fysiskt, men är i behov av ”påputtning” eftersom de har problem med att påbörja sysslor i den dagliga livsföringen. Enligt proposition 1995/96:146 berättigar inte rena motiverings- och aktiverings¬insatser personlig assistans, utan någon form av praktiskt hjälp¬behov krävs för att den enskilde ska beviljas insatsen.</p><p>Hjälpbehovsbedömningen ska vara individuell och hänsyn ska tas till hela livssituationen. Tanken är att insatserna i LSS, däribland personlig assistans, ska tillförsäkra den enskilde goda levnadsvillkor. Vad exakt som ingår i goda levnadsvillkor nämn endast flyktigt i lagförarbetena. Kravet på individuell prövning och det stora utrymmet för handläggarens subjektiva uppfattning gör att två till synes lika fall kan resultera i olika beslut.</p>

Sammanfattning Insatsen personlig assistans inrättades 1994 i samband med att rättighetslagstiftningen lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, började gälla. Syftet med denna uppsats är att utreda vilka kriterier som den enskilde, som på grund av sitt psykiska funktionshinder ingår i 1 § 3 LSS, måste uppfylla för att beviljas insatsen personlig assistans. I uppsatsen definieras psykiskt funktionshinder och kommunens ansvar gentemot de personer med dessa handikapp klargörs. Vidare utreds alla kriterier som den funktionshindrade måste uppfylla för att beviljas personlig assistans eller ekonomisk ersättning för sådan. Personlig assistans är främst till för dem som har fysiska funktions¬hinder och/eller ett mycket omfattande hjälpbehov. Det är här diskussionen om psykiskt funktions¬hindrade ska beviljas assistans uppstår. Psykiskt funktionshindrade kan i regel sköta sina grund¬lägg¬ande behov rent fysiskt, men är i behov av ”påputtning” eftersom de har problem med att påbörja sysslor i den dagliga livsföringen. Enligt proposition 1995/96:146 berättigar inte rena motiverings- och aktiverings¬insatser personlig assistans, utan någon form av praktiskt hjälp¬behov krävs för att den enskilde ska beviljas insatsen. Hjälpbehovsbedömningen ska vara individuell och hänsyn ska tas till hela livssituationen. Tanken är att insatserna i LSS, däribland personlig assistans, ska tillförsäkra den enskilde goda levnadsvillkor. Vad exakt som ingår i goda levnadsvillkor nämn endast flyktigt i lagförarbetena. Kravet på individuell prövning och det stora utrymmet för handläggarens subjektiva uppfattning gör att två till synes lika fall kan resultera i olika beslut.

Den som har ett funktionshinder och blir beviljad personlig assistans via LSS, Lag (1993:38) om stöd och service till vissa funktionshindrade och LASS, Lag (1993:389) om assistansersättning kan välja mellan att anlita personliga assistenter via kommunen, något privat assistansbolag eller själv anställa sina personliga assistenter. Studiens syfte är att öka förståelsen av unga vuxnas upplevelse av att ha personlig assistans. För att tydliggöra syftet kommer jag belysa ämnet utifrån 4 olika frågeställningar:·         Vilken möjlighet till självbestämmande i vardagen upplevs av brukarna?·         Hur upplevs relationen till assistenterna, arbetsrelationer kontra vänskapsrelationer?·         Hur upplevs det är att ha andra relationer med assistent närvarande?·         Vilka strategier används för att den personliga assistansen ska fungera så bra som möjligt i vardagen?  I studien används halvstrukturerade intervjuer med fenomenologisk inriktning för att fånga intervjupersonernas upplevelse av att ha personlig assistans. Fem personer har intervjuats, tre tjejer och två killar i åldern 18-26 år som alla har personlig assistans.   Utifrån tidigare forskning fokuserar studien på självbestämmande, självbestämmande när man har personlig assistans och på funktionshindrades strategier i vardagen. Tre olika teoretiska perspektiv; samverkansperspektiv, interaktionism och rummets betydelse används för att förstå empirin.  Alla intervjupersoner uttrycker att de har självbestämmande i sitt liv i så stor utsträckning att de själva är nöjda med det. Men alla hade också haft erfarenheter där det inte fungerade med de personliga assistenterna och alla uttryckte att det är svårt att hantera konflikter som uppstår med de personliga assistenterna. I studien framkom det att det viktigaste är relationen med assistenten, alla intervjupersonerna hade både en arbetsrelation och en vänskapsrelation med sina assistenter även om de har olika åsikter om vilken av relationerna som är viktigast. Men gemensamt var att desto bättre arbetsrelation de har till assistenten, desto bättre var också vänskapsrelationen. Två av intervjupersonerna har personlig assistans hela dygnet medan de andra har 20-30 h/v och det är en tydlig skillnad i hur de upplever sitt hem som en fristad. Personerna med assistans dygnet runt upplever en större begränsning i sitt privatliv och att deras hem inte är en fristad så som de önskar. Några av de strategier som intervjupersonerna använder sig av för att öka sitt självbestämmande i vardagen är att; stå på sig, bestämma även över småsaker i sitt egna hem, att själv bestämma vilka assistenter som ska arbeta hos dem samt välja assistansbolag.

<p>Personal assistance was introduced in 1994 as part of “LSS”, Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments. The intention of this assistance is to enable people with severe and extensive impairments to live a “normal life”. In this law text the importance of the user’s influence on how to form the assistance is emphasized; the user also has the opportunity to choose which organization should carry out his/her achievement. The user is encouraged to act independently and autonomously.</p><p>The main purpose of the present investigation is to shed light on how the user’s influence in the process of gaining assistance and independence in everyday life is perceived and described. The study is based on different forms of qualitative interviews with users, legal representatives, assistance employers, handling officers and personal assistants.</p><p>The results show that many users need support from others in the process of applying for assistance. Obstacles in the user’s influence are mainly the impairment itself; a failing body, feebleness and other difficulties. Other impediments are lack of knowledge of one’s rights, legislation and the organization of the assistance.</p><p>Self-determination in everyday assistance is facilitated by the support being given by a few familiar persons in the household. The level of self-determination depends mainly on the relationship between the user and the personal assistant. Users develop different strategies such as adapting the content of the day to the assistant who works that particular day or to employ family members as assistants. For other users it can be difficult to find functioning strategies for self-determination and they imply that the assistants take over the home. The home is being turned into a workplace and the user’s independence in decision-making is questioned and threatened.</p><p>Many people with severe disabilities have a legal representative. In the inquiry the interviewed representatives are also relatives of the user – often parents. In the application process for assistance the results show that user influence is facilitated when there is a third party who can speak for the user. In daily life however self-determination in the user’s assistance becomes complicated – it becomes difficult for assistants and assistance employers to interpret the difference between the will of the user and the will of the relative/representative.</p><p>The Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments becomes a paradox when the individual user lacks chances to live up to an active and responsible role which is assumed in the text of the law. The frailest persons lacking representatives run the risk of heavier vulnerability. Then the right to independence and self-determination in their own lives is reserved for the users who have a strong voice of their own or a strong willpower from their legal representatives who are able to claim their rights to influence and self-determination.</p>

Många människor lockas av utmaningen att bilda familj och bli föräldrar. Denna C-uppsats handlar om hur politiker och tjänstemän anser sig kunna säkerställa funktionshindrade människors möjlighet att kunna välja och fullfölja föräldraskap och vilket samhällsstöd som erbjuds. Jag har använt mig av en kvalitativ metod nämligen halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Intervjuerna visade att detta var ett område som det inte har forskats eller pratats om i någon större utsträckning. Intervjupersonerna har inte arbetat med frågeställningen trots att flera av dem varit engagerade i handikappolitiken. Samhällets och arbetslivets tillgänglighet för människor med funktionshinder har varit i fokus men de har inte beaktat att vissa av de funktionshindrade även varit föräldrar. Genom delar av Goffmans teori om stigma och Luhmanns systemteori har intervjumaterialet nalyserats. Analysen visade att det sätt som vi kommunicerar om föräldrar med unktionshinder påverkar hur stigmatiserad föräldern ska bli samt att det är vi alla tillsammans – privatpersoner, politiker och tjänstemän med eller utan funktionshinder– som sinsemellan skapar denna kommunikation inom de olika sociala system vi ingår i och därmed vilka värderingar och attityder som blir rådande i samhället.

Studien syftar till att undersöka upplevelser av hur situationen för invandrarföräldrar med funktionsnedsatta barn som har personlig assistans ser ut i Sverige. Studien undersöker även hur det svenska hjälpsystemet upplevs genom att belysa aspekter som synen på funktionsnedsättningar, mötet med myndigheter samt konsekvenser av personlig assistans och assistansbolagens roll. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod där intervjuer har gjorts med föräldrar, handläggare och assistansbolagsföreträdare där fokus legat på informanternas upplevelser. Resultatet har genom en intersektionell analys samt begreppen exkludering och inkludering visat att invandrare kan ha svårare att tillvarata sina medborgerliga rättigheter på grund av bristande kunskap om det svenska hjälpsystemet samt bristande språkkunskaper. Studien visar även att det kan innebära en dubbel utsatthet att vara invandrare i kombination med att ha ett eller flera funktionsnedsatta barn, då det kan förstärka varandra och leda till en än mer komplex situation. Resultatet tyder på att det svenska systemet kring personlig assistans är komplicerat. Det kan hjälpa invandrare att ta tillvara sina rättigheter, men kan även riskera att exkludera dem från samhället, exempelvis på grund av anhöriganställningar som kan leda till exkludering från den reguljära arbetsmarknaden. / The purpose of this study is to investigate the experience regarding the situation of immigrant parents to disabled children with personal assistance in Sweden. This study is based on a qualitative method in which interviews have been carried out with parents, administrators of the act on support and service to certain impaired persons (LSS) and representatives of personal assistance providers. This study also aims to investigate the experiences of the Swedish welfare system, by examining different perspectives regarding disability, the encounter with authorities, the consequences of personal assistance and the role of personal assistance providers. The data obtained by the interviews have been analyzed by using an intersectional method and theoretical concepts of social exclusion and inclusion. The results show that immigrant parents experience more difficulties in obtaining the social support that they are entitled to, because of language barriers and insufficient knowledge about the welfare system. The study also shows that immigrant parents to disabled children risk an increased vulnerability in society, in which the vulnerabilities of being an immigrant but also being a parent to a disabled child, strengthen each other and increase the complexity of their situation. The result suggests that the system regarding personal assistance is complicated. On one hand the system can help parents to obtain help for their children but on the other hand creates a risk of excluding them from society, for example by having family members to care for their children which can lead towards exclusion from the regular labour market.

Fler personer får personlig assistans idag, vilket skapar ett större behov av verksamma personliga assistenter. På grund av yrkets status och belastning som råder är rekryteringen av assistenter svår, vilket skapar en hög press hos arbetsgivaren att framkalla en god arbetsmiljö för att arbetstagarna ska stanna kvar. Assistans AB upplever att många assistenter säger upp sig i början av sin anställning och ser ett behov att undersöka vilka faktorer som påverkar genomströmningen av assistenterna. Studien genomfördes med en enkät och intervjuer bland de som blivit anställd under år 2017, vilket även inkluderar de som frivilligt valt att avsluta sin anställning. Resultatet tyder på att fler inskolningspass hos arbetstagaren leder till att fler stannar kvar i företaget. Däremot visar resultatet på att antalet introduktionspass och inskolning inte är de enda faktorerna till att arbetstagarna väljer att avsluta sin anställning, utan det kan bero på flera faktorer såsom upplevd motivation, arbetsmiljö och utveckling. Utöver det finns en viss osäkerhet bland de anställda inför en fortsatt framtid inom företaget.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och fastställa vad som menas med de grundläggande behoven som anges i 9 a § 1 st. LSS, nämligen personlig hygien, måltid, att ta på och av kläder, att kommunicera med andra och annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade. För att uppfylla syftet har jag för det första valt att undersöka vilka förutsättningar som behöver vara uppfyllda för att någon ska ha rätt till personlig assistans. Slutsatsen som jag här kunnat dra är att det krävs att många förutsättningar är uppfyllda för att assistans ska beviljas. En person behöver till att börja med omfattas av personkretsen i 1 § LSS och därefter behöver det hjälpbehov som föreligger innefatta de grundläggande behoven. Att dessa två förutsättningar är uppfyllda är emellertid inte tillräckligt, för att kunna beviljas assistans måste hjälpbehovet dessutom anses vara av privat och känslig karaktär och således känslig för den personliga integriteten. Rätten till personlig assistans kan dessutom begränsas av föräldraansvaret och om ett hjälpbehov ska bli tillgodosett genom en hälso- och sjukvårdsinsats som således åligger ett landsting att tillgodose.Angående vad de grundläggande behoven innefattar har jag för det första kommit fram till att det som avses med personlig hygien är sådant som faller inom begreppet renlighet, nämligen att tvätta sig, sköta toalettbestyr, tandborstning och nagelklippning. Det måste dock anses vara av den privata och känsliga karaktären. Varma bad och massage har inte ansetts ingå i detta behov då det inte ansetts vara av denna karaktär. Behovet hjälp med måltid innefattar endast själva näringstillförseln. Med detta avsågs tidigare endast att få hjälp att föra maten till munnen men numera är hur näringen tillförs kroppen inte avgörande. Att behöva hjälp med på- och avklädning innefattas även det i grundläggande behov endast om det är av privat och känslig natur. Det som vanlig anses vara av denna karaktär är den på- och avklädning som sker av kläderna närmast kroppen, såsom underkläder och byxor. Den på- och avklädning av ytterkläder och skor innefattas vanligen inte. Hjälp med kommunikation anses endast ingå i de grundläggande behoven om en assistent måste finnas tillgänglig för att kommunikation överhuvudtaget ska anses vara möjlig. Detta kan vara fallet då den funktionshindrade kommunicerar genom bilder, signaler i beteende eller ansiktsuttryck som någon utan kunskap om denne inte har möjlighet att förstå. Av det grundläggande behovet annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade omfattas sedan 2015 endast personer med psykiska funktionshinder. Den hjälp som här innefattas är så kallad aktiv tillsyn av övervakande karaktär, vilket kan behövas antingen för att övervaka att personen tillgodoser sina andra grundläggande behov genom så kallade kvalificerade motiverings- och aktiveringsinsatser eller för att hindra den enskilde från att skada sig själv, andra eller egendom.Vid arbetet med min andra frågeställning, hur grundläggande och personliga behov förhåller sig till varandra, kom jag fram till att detta är ett hjälpbehov utöver de grundläggande behoven. För att beviljas assistans krävs att det föreligger ett hjälpbehov som innefattar de grundläggande behoven och först då kan assistans beviljas även för andra personliga behov. Det har av HFD och Försäkringskassan anförts att de behov som efter deras bedömning kan anses gå utöver de grundläggande behoven kan anses ingå i andra personliga behov. Detta innebär att även om matlagning, inköp och bestämmande av mat inte ingår i det grundläggande behovet måltid så kan en funktionshindrad beviljas assistans för detta utöver den hjälp som denne behöver med intagandet av måltiden. Från och med april 2018 är det dessutom uttryckligen reglerat i LSS att assistans för andra personliga behov avser även väntetid, beredskap och tid mellan olika hjälpbehov vid aktiviteter utanför den funktionshindrades hem.

Personal assistance was introduced in 1994 as part of “LSS”, Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments. The intention of this assistance is to enable people with severe and extensive impairments to live a “normal life”. In this law text the importance of the user’s influence on how to form the assistance is emphasized; the user also has the opportunity to choose which organization should carry out his/her achievement. The user is encouraged to act independently and autonomously. The main purpose of the present investigation is to shed light on how the user’s influence in the process of gaining assistance and independence in everyday life is perceived and described. The study is based on different forms of qualitative interviews with users, legal representatives, assistance employers, handling officers and personal assistants. The results show that many users need support from others in the process of applying for assistance. Obstacles in the user’s influence are mainly the impairment itself; a failing body, feebleness and other difficulties. Other impediments are lack of knowledge of one’s rights, legislation and the organization of the assistance. Self-determination in everyday assistance is facilitated by the support being given by a few familiar persons in the household. The level of self-determination depends mainly on the relationship between the user and the personal assistant. Users develop different strategies such as adapting the content of the day to the assistant who works that particular day or to employ family members as assistants. For other users it can be difficult to find functioning strategies for self-determination and they imply that the assistants take over the home. The home is being turned into a workplace and the user’s independence in decision-making is questioned and threatened. Many people with severe disabilities have a legal representative. In the inquiry the interviewed representatives are also relatives of the user – often parents. In the application process for assistance the results show that user influence is facilitated when there is a third party who can speak for the user. In daily life however self-determination in the user’s assistance becomes complicated – it becomes difficult for assistants and assistance employers to interpret the difference between the will of the user and the will of the relative/representative. The Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments becomes a paradox when the individual user lacks chances to live up to an active and responsible role which is assumed in the text of the law. The frailest persons lacking representatives run the risk of heavier vulnerability. Then the right to independence and self-determination in their own lives is reserved for the users who have a strong voice of their own or a strong willpower from their legal representatives who are able to claim their rights to influence and self-determination.

Hur ser personliga assistenter på sitt yrke, vad som är rimligt att utföra och tillvägagångssätt egentligen och hur ser deras chefer på det?  Genom att jämföra detta med det som framkommer gällande hur Jönköpings Kommun genererat och implementerat de riktlinjer som ligger till grund för en personlig assistents arbete med LSS lagen och andra direktiv kan även rimligheten i att kunna utföra personlig assistans utan generella riktlinjer tydliggöras. Det framkommer ett eventuellt behov av någon form av klarläggande av riktlinjer för att en så bra fungerande assistans som möjligt ska kunna utföras under bra arbetsförhållanden vilket gynnar både assistenter och brukare.