Sammanfattning Studien söker svar på om psykologilärares ämneskunskaper i psykologi är en tillgång i lärarrollen. Det finns mycket litteratur om psykologins betydelse i lärarrollen, men någon empirisk forskning kring dess praktiska effekt är minimal. Studien utgår ifrån en kvalitativ ansats, där intervju används för att finna svar på frågeställningarna. I den tematiska analysen definieras sex teman: Medvetet förhållningssätt, Omedvetet förhållningssätt, Trygghet, Personlig utveckling, Personlighet, Analysen. Respondenterna visar genom sitt medvetna och omedvetna förhållningssätt att de praktiserar sina ämneskunskaper i psykologi i mötet med eleverna. Slutsatser som kan dras är att kunskaper i psykologi är en tillgång i läraryrket. Framförallt är en essentiell kunskap hos respondenterna deras förmåga att analysera mötet mellan elever, och elev, lärare. Genom analysen blir respondenterna bl.a. klara över sina och andras känslor och behov. Känslan av trygghet och medvetenheten om sina känslor är viktig i kontakten med eleverna, för att skapa en meningsfull undervisning (Imsen 2006). Enligt respondenterna är personligheten en mycket betydelsefull faktor för hur människor förhåller sig och handlar gentemot sin omgivning. Samtidigt menar respondenterna att psykologin har bidragit till respondenternas personliga utveckling, men att det finns många andra tillvägagångssätt för att nå insikt. Nyckelord: Psykologi, Personlighet, Trygghet, Personlig utveckling, Analysen. / Abstract The study seeks conclusions about if the psychology doctrine in subject knowledge psychology has a supporting role in teaching. There is a vast amount of literature about psychologies importance in the teaching role, but any empirical approach about psychologies practical effect, is very minimal. The study originates from a qualitative approach, where interviews are employed to finding answers to problem questions. The thematic analysis is defined by six themes: Conscious Attitudes, Unconscious Attitudes, Security, Personal Development, Personality, Analysis. Respondents show through their conscious and unconscious manner that they practice their knowledge in psychology in their meetings with students. The conclusions which can be drawn are that knowledge in psychology is an aid in the teaching profession. Above all it is essential the respondents knowledge in the ability to analyse the meetings between students, and students and teachers. Through the analysis the respondents become clear in their feelings and needs and also of those of others. The feeling of security and consciousness of ones feelings is an important factor in dealing with contact with students to create a meaningful educational environment (Imsen, 2006). According to the respondents personality is an important aspect to how people interact in their environment. However the respondents mean that psychology has contributed to their personal development, but mean that there are many other possibilities to achieve enlightenment. Key words: Psychology, Personality, Security, Personal Development, The Analysis.

This is a study about engagements and motivation. Its purpose is, by looking at other motivational theories than Abraham Maslow’s hierarchy of needs, to find out why certain people choose to become engaged as student representatives. The question this study is working from is: why do certain people choose to engage themselves as student representatives? This study has a qualitative approach, which means that a number of interviews have been done and subsequently profoundly analyzed. The underlying factors that play a part in the student representatives’ engagements have been sought out in this data material. This study is built on seven interviews which have been analysed with an inductive thematic analysis. The result of the study is presented in five themes: motivation, social heritage, proof of engagement, result of engagement and opposition with engagement. Much of what explains why someone becomes engaged as a student representative lies largely in what motivates you. Much of it can also be traced back to the socialisation process that we go through when we are young, and which returns every time we come across a new situation. If you have seen a parent, or such, take on a non-profit engagement, this will leave its mark on you and the way that you subsequently will act. Not only socialisation and different motivational factors influence enough to make you engage yourselves in non-profit organisations in the manor a student representative does. It also requires that they should get something out of the sacrifice they make. It isn’t about money as much as it is about self fulfilment and personal developments. To feel good about oneself because of the effort you provide, and the knowledge you can get which might help you in the future, are all reasons to become engaged as a student representative.

Hösten 2010 presenterades Skolverkets nya ämnesplan för religionskunskap i gymnasieskolan. Det såg där ut som om de existentiellt reflekterande inslagen hade tonats ned, och de kunskapsorienterande inslagen getts större utrymme. Det här påpekades i den efterföljande debatten, men förnekades av författarna till ämnesplanen. Förändringen förstås mot bakgrund av att religionskunskap i Sverige traditionellt förts utifrånbåde ett existentiellt reflekterande och ett kunskapsorienterande perspektiv. Detta arbete har som syfte att tolka vad styrdokumenten för Gymnasieskola 2011 säger om existentiell reflektion i ämnet religionskunskap. Arbetet har två frågeställningar. ”Vilket utrymme ges den existentiella reflektionen i religionskunskapsämnet i Gymnasieskola 2011?” samt ”Hur kan man tolka existentiell reflektion inom ramen för religionskunskap?”. Tolerans, livsfrågepedagogik och personlig utveckling har identifierats som nyckelbegrepp inom religionskunskapsämnet. Genom en begreppsanalys har dessa knutits till existentiell reflektion och kunskapsorientering. Dessa begrepp har sedan använts som markörer för existentiell reflektion och kunskapsorientering, i en hermeneutiskt inspirerad tolkning av för arbetet relevanta skrivningar i skollagen, läroplanen och ämnesplanen. Analysen visar att existentiell reflektion och kunskapsorientering ges ungefär samma utrymme i läroplanen. I ämnesplanen dominerar det kunskapsorienterande perspektivet, och den existentiella reflektionen saknas nästan helt. I den efterföljande diskussionen påpekas vikten av att religionskunskap innefattar både ett existentiellt reflekterande och ett kunskapsorienterande perspektiv. Slutsatsen av arbetet är att lärare i religionskunskap behöver vara uppmärksamma på det existentiellt reflekterande perspektivet, så att det inte försvinner till förmån för ett ensidigt kunskapsorienterande perspektiv. Arbetet pekar också på vikten av att följa upp vad som sker med den existentiella reflektionen nunär den nya ämnesplanen tas i bruk.

Resultatet visar att samtliga informanter uttrycker en stor tillfredsställelse med att ha utbildat sig till psykoterapeut. De intervjuade upplever att den personliga utvecklingen och yrkeskompetensen har stimulerats av utbildningen. De känner sig nu friare och tryggare i samtalen. Samtliga uppger att de har fått flera verktyg att arbeta med som gör att de känner sig säkrare att samtala med flera personer i rummet och att även ta med barnen i samtalen. Informanterna anser att utbildningen har ökat deras reflektionsförmåga. De känner sig mer närvarande, lyhörda och nyfikna.   Legitimationen innebär att högskoleverket prövar utbildningens kvalitet och uppfyller den inte tillräcklig vetenskaplig grund blir den inte godkänd. ”Det här är en utbildning som är allmängiltig. Ingen kan säga att det där var väl ingenting. Det är en utbildning som är hållbar” sade några informanter i vår undersökning. Utbildningen står för många olika delar såsom en bred teoretisk grund, metodinlärning, handledning, familjerekonstruktion och egenterapi.

Syftet med undersökningen har varit att ta reda på vad elever och lärare anser om musikämnets funktion i skolan och att sedan göra en jämförelse mellan svaren. De tre olika perspektiv som ligger till grund för vilken funktion musikämnet kan ha är: ämneskunskap, lustfylld aktivitet och personlig utveckling. Undersökningen har genomförts i år 9 på en högstadieskola samt bland lärarna på samma skola. Datainsamlingen har skett genom enkätundersökningar samt med ett uppföljande samtal med en fokusgrupp bland eleverna där resultatet från enkätundersökningen diskuterats. Resultatet av undersökningen visar att eleverna prioriterar ämneskunskaperna högst medan lärarna lägger störst vikt vid personlig utveckling. Dock framkommer olika synsätt bland eleverna och lärarna på musikämnets funktion i skolan.

Studien är en kvalitativ intervjustudie som baseras på fyra intervjuer med pedagoger som arbetar på en nyöppnad Reggio Emiliainspirerad förskola. Studien har ett fenomenologiskt perspektiv där människors upplevelser sätts i centrum för att kunna urskilja gemensamma drag och mönster.  Efter andra världskriget växte Reggio Emiliafilosofin fram i norra Italien under ledning av Loris Malaguzzi. Denna filosofi introducerades i Sverige i början av 1980-talet av Anna Barsotti och Karin Wallin. Reggio Emiliafilosofin talar om de tre pedagogerna – de vuxna, barnen och miljön, som alla samspelar och påverkar varandra. Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger upplever sin förändring i sin yrkesutövning efter att ha börjat arbeta Reggio Emiliainspirerat. I litteraturgenomgången redogörs det för Reggio Emiliafilosofins ursprung, grundtankar och intåg i Sverige. Våra slutsatser är att pedagogerna är positiva till de förändringar filosofin har medfört inom fem områden: samarbetet i arbetslaget, den gemensamma synen på barns lärande, pedagogisk dokumentation, projektbaserat lärande samt synen på miljöns påverkan i lärandet. / This is a qualitative examination based upon four interviews with educationalists who is working on a recently opened preschool inspired by the philosophy of Reggio Emilia. The study has a phenomenologist perspective where people’s experiences are in focus to discern common aspects and patterns. After the Second World War the Reggio Emilia philosophy grew in northern Italy under the management of Loris Malaguzzi. This philosophy was introduced in Sweden in the beginning of 1980 by Anna Barsotti and Karin Wallin. The philosophy of Reggio Emilia speaks about the three pedagogues – the preschools teachers, the children and the environment, and how they all interplay and affect one another. The purpose of this study is to find out how educationalists have experienced change working Reggio Emilia-inspired. In the literary part of the study we describe the origin of the Reggio Emilia’s philosophy, the fundamental ideas and the emergence in Sweden. Our conclusions are that the attitude of the educationalists has changed positively within five occupational areas: cooperation within the workgroup, the common perspective of children’s capabilities, the educationalist documents, the project-based learning and the vision of the environment role in learning.

<p>Studien är en kvalitativ intervjustudie som baseras på fyra intervjuer med pedagoger som arbetar på en nyöppnad Reggio Emiliainspirerad förskola. Studien har ett fenomenologiskt perspektiv där människors upplevelser sätts i centrum för att kunna urskilja gemensamma drag och mönster.  Efter andra världskriget växte Reggio Emiliafilosofin fram i norra Italien under ledning av Loris Malaguzzi. Denna filosofi introducerades i Sverige i början av 1980-talet av Anna Barsotti och Karin Wallin. Reggio Emiliafilosofin talar om de tre pedagogerna – de vuxna, barnen och miljön, som alla samspelar och påverkar varandra. Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger upplever sin förändring i sin yrkesutövning efter att ha börjat arbeta Reggio Emiliainspirerat. I litteraturgenomgången redogörs det för Reggio Emiliafilosofins ursprung, grundtankar och intåg i Sverige. Våra slutsatser är att pedagogerna är positiva till de förändringar filosofin har medfört inom fem områden: samarbetet i arbetslaget, den gemensamma synen på barns lärande, pedagogisk dokumentation, projektbaserat lärande samt synen på miljöns påverkan i lärandet.</p> / <p>This is a qualitative examination based upon four interviews with<strong> </strong>educationalists who is working on a recently opened preschool inspired by the philosophy of Reggio Emilia. The study has a phenomenologist perspective where people’s experiences are in focus to discern common aspects and patterns. After the Second World War the Reggio Emilia philosophy grew in northern Italy under the management of Loris Malaguzzi. This philosophy was introduced in Sweden in the beginning of 1980 by Anna Barsotti and Karin Wallin. The philosophy of Reggio Emilia speaks about the three pedagogues – the preschools teachers, the children and the environment, and how they all interplay and affect one another. The purpose of this study is to find out how educationalists have experienced change working Reggio Emilia-inspired. In the literary part of the study we describe the origin of the Reggio Emilia’s philosophy, the fundamental ideas and the emergence in Sweden. Our conclusions are that the attitude of the educationalists has changed positively within five occupational areas: cooperation within the workgroup, the common perspective of children’s capabilities, the educationalist documents, the project-based learning and the vision of the environment role in learning.</p>

<p>Syftet med undersökningen har varit att ta reda på vad elever och lärare anser om musikämnets funktion i skolan och att sedan göra en jämförelse mellan svaren. De tre olika perspektiv som ligger till grund för vilken funktion musikämnet kan ha är: ämneskunskap, lustfylld aktivitet och personlig utveckling. Undersökningen har genomförts i år 9 på en högstadieskola samt bland lärarna på samma skola. Datainsamlingen har skett genom enkätundersökningar samt med ett uppföljande samtal med en fokusgrupp bland eleverna där resultatet från enkätundersökningen diskuterats. Resultatet av undersökningen visar att eleverna prioriterar ämneskunskaperna högst medan lärarna lägger störst vikt vid personlig utveckling. Dock framkommer olika synsätt bland eleverna och lärarna på musikämnets funktion i skolan.</p>

The purpose of this study is to investigate the primary motivation for studying abroad among students at Södertörn University, and also examine how the time studying abroad will affect the students on a personal level. The essay is based on a qualitative approach of ten interviews with students who have already completed an exchange program. With the help of the theoretical concepts of push and pull factors, motivation categories, human capital and previous research, the results and analysis showed a coherent pattern. It turns out that the majorities of students are primarily motivated by the opportunity to enjoy a nice nature, new environment and get to know new people. The time studying abroad mostly contributed to the student’s personal development and also gave an understanding of other people and different cultures. Therefore it became clear that it was only a couple of students that based their choice of studying abroad on motivation grounded in wanting to learn something, in terms of knowledge, which also had an accordance with the few students who indicated that they had gained knowledge-related experiences. Hence there appeared an unexpected social perspective, of which the motives are placed in a vast opportunity to participate in a unique experience, in a new country with new people and where experiences in form of personal development took place. / Syftet med denna studie är att undersöka primära motiv för utlandsstudier bland studenter på Södertörns högskola samt hur studietiden utomlands påverkar studenterna på ett personligt plan. Uppsatsen grundar sig i en kvalitativ ansats av tio intervjuer med studenter som redan har genomfört en utlandsstudie. Med hjälp av de teoretiska begreppen push samt pull faktorer, motivationskategorier, humankapital och även tidigare forskning visar resultat och analys ett sammanhängande mönster. Det visar sig att majoriteten av studenterna främst har motiverats av möjligheten att få uppleva en fin natur, ny miljö och lära känna nya människor. Studietiden utomlands påverkade främst studenternas personliga utveckling och gav en förståelse för andra människor och nya kulturer. Det var endast ett par studenter som framförde kunskapsmässiga motiv för utlandsstudier och kunskapsmässiga erfarenheter som resultat av utlandsstudierna. Därav framträdde ett oväntat socialt perspektiv, vars motiv och effekter är placerade i en övervägande möjlighet att delta i en unik upplevelse i ett nytt land med nya människor, där erfarenheter i form av personlig utveckling blivit aktuellt.

Personal trainer is a profession that has grown strongly in recent decades, and has become increasingly common in the labor market within the health sector due to the widespread and growing interest in health and self- improvement. Further more, personal training is a great example of occupations with a close interaction between producer and consumer. The purpose of this study was to examine whether and if so how, personal trainers experience that the relationship with the clients affects their own personal development. This by finding out what impact the profession has had on the personality, what impact the relationship with the clients has affected the leadership, and last what impact the relationship with the clients have had on the personality based on social and mental aspects. Based on the purpose of the study qualitative method was chosen and data was collected with qualitative interviews. The participants consisted of eight personal trainers, six women and two men. The analysis was done using qualitative content analysis and the results showed that the interaction with the clients gave personal trainers personal development through development of leadership and mental as well as social development. The conclusion of the study is that the interaction with the client may affect the personal trainers at different levels, the mental as well as social and development of new qualities, the influence of personality and that this effect can also beapplied in private life. / Personlig tränare är ett yrke som har växt fram starkt under de senaste årtiondena och blivit allt vanligare på arbetsmarknaden inom hälsobranschen. Mycket tack vare det växande intresset för hälsa och självförbättring. Vidare är personlig träning är ett lysande exempel på yrken där det sker en nära interaktion mellan producent och konsument. Syftet med denna studie var att undersöka om och i sådana fall hur, personliga tränare upplever att relationen med klienterna påverkar deras egen personliga utveckling. Detta genom att undersöka hur de personliga tränarna upplever att yrkesrollen påverkar personligheten, hur yrkesrollen har påverkat de personliga tränarnas privatliv samt om och i så fall på vilket sätt relationen med klienterna har påverkat den personliga tränaren utifrån sociala och mentala aspekter. Utifrån studiens syfte valdes kvalitativ metod och datainsamlingen genomfördes med kvalitativa intervjuer. Urvalet bestod av åtta personliga tränare, varav sex kvinnor och två män. Analysarbetet skedde med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och resultatet visade att interaktionen med klienterna gav de personliga tränarna en personlig utveckling genom mental utveckling, utveckling i ledarrollen samt social utveckling. Slutsatsen av studien är att interaktionen med klienten kan påverka personliga tränare på olika plan, det mentala som sociala samt utveckling av nya egenskaper, påverkan av personligheten och att denna påverkan även kan tillämpas i privatlivet.