<p>Syftet med denna uppsats är att utifrån Försvarsmaktens regelverk och policys gällande personalhantering se om de krav som ålderkategorin <em>80-talisten</em> ställer på en framtida arbetsgivare, överrensstämmer med de rådande arbetsförhållanden som finns inom Försvarsmakten utifrån dess styrande dokument.</p><p> Uppsatsen bygger på tidigare forskning om åldersgenerationen från 80-talet. Mot 80-talisten ställs de styrande dokument som gäller Försvarsmaktens personalhantering för att på detta vis erhålla en jämförelse som mynnar ut i vilka krav och erbjudande som överrensstämmer mellan organisation och individ. Maslows behovspyramid används till att förklara de olika behoven av ersättningar. Uppsatsen är en kvalitativ teoretisk studie.</p><p> Slutsatserna av uppsatsens analys är att Försvarsmaktens arbetsförhållande överrensstämmer bra med vad 80-talisten vill erhålla av en framtida arbetsgivare. För att Försvarsmakten skall vara en optimal arbetsgivare för 80-talisten krävs mer individualiserad lönesättning, planering och genomförande av arbetstid samt att anställningsformen bör ses över så att rörlighet inom organisationen blir lättare. Om dessa punkter förbättras kommer organisationen bättre möjliggöra för 80-talisterna att nå sina mål om personlig utveckling.</p> / <p>The aim of this thesis is to on the basis of Swedish Armed Forces regulations and policies (applicable personnel management) see if the needs of the generation Y (people born 1978-1990) set on a future employer broadly, complies with the prevailing working conditions that exist within the Swedish Armed Forces in terms of its governing documents.<strong><em></em></strong></p><p>The essay builds on previous research on so called the generation Y. The governing documents relating to  Swedish Armed Forces personnel management is used to obtain a comparison between the requirements and offer, to see what that correspond between the organization and individual is. Maslow’s theory of needs is used to explain the differing needs of allowances. The essay is a qualitative theoretical study.</p><p>The conclusion of the paper’s analysis is that the offers of Swedish Armed Forces, correspond well with the generation Y´s demands in a future employer. To optimizing the Swedish Armed Forces as an employer requires individualized wage setting, planning and implementation of working time and working arrangements should be reviewed to allow movement within the organization easier. If these points are improved in the organization, achieves the generation Y its personal development.</p>

Studiens syfte var att belysa akademikers syn på hur kompetensutvecklingen bäst tas tillvara på arbetsplatsen. Jag valde en kvalitativ ansats där jag genomförde fem intervjuer med akademiker från branscherna privat tjänsteföretag, privat produktionsföretag, idéburen organisation, stat och kommun. Resultatet visar att det oftast är chefen som fattar det formella beslutet om kompetensutvecklingsinsatser, även om det i den här studien har visat sig att det är i personalgruppen den första diskussionen om behovet av kompetensutveckling tas. Det är chefen som känner till vilken kompetens medarbetarna har, kollegorna har däremot mycket dålig kunskap om vad de övriga på arbetsplatsen besitter för kompetens. Delaktighet, främst genom information, uppges vara mycket viktigt för att motivera medarbetarna att göra sitt bästa. Att kompetensen nyttjas och synliggörs är en mycket viktig faktor för om respondenterna väljer att stanna kvar på en arbetsplats eller inte. Däremot anser några respondenter att det inte alltid är önskvärt att all kompetens tas tillvara. Ibland kan det vara skönt med rutinarbete. Företag och organisationer anses behöva satsa mer på implementering av nya kunskaper i arbetet.

Syftet med denna uppsats är att utifrån Försvarsmaktens regelverk och policys gällande personalhantering se om de krav som ålderkategorin 80-talisten ställer på en framtida arbetsgivare, överrensstämmer med de rådande arbetsförhållanden som finns inom Försvarsmakten utifrån dess styrande dokument.  Uppsatsen bygger på tidigare forskning om åldersgenerationen från 80-talet. Mot 80-talisten ställs de styrande dokument som gäller Försvarsmaktens personalhantering för att på detta vis erhålla en jämförelse som mynnar ut i vilka krav och erbjudande som överrensstämmer mellan organisation och individ. Maslows behovspyramid används till att förklara de olika behoven av ersättningar. Uppsatsen är en kvalitativ teoretisk studie.  Slutsatserna av uppsatsens analys är att Försvarsmaktens arbetsförhållande överrensstämmer bra med vad 80-talisten vill erhålla av en framtida arbetsgivare. För att Försvarsmakten skall vara en optimal arbetsgivare för 80-talisten krävs mer individualiserad lönesättning, planering och genomförande av arbetstid samt att anställningsformen bör ses över så att rörlighet inom organisationen blir lättare. Om dessa punkter förbättras kommer organisationen bättre möjliggöra för 80-talisterna att nå sina mål om personlig utveckling. / The aim of this thesis is to on the basis of Swedish Armed Forces regulations and policies (applicable personnel management) see if the needs of the generation Y (people born 1978-1990) set on a future employer broadly, complies with the prevailing working conditions that exist within the Swedish Armed Forces in terms of its governing documents. The essay builds on previous research on so called the generation Y. The governing documents relating to  Swedish Armed Forces personnel management is used to obtain a comparison between the requirements and offer, to see what that correspond between the organization and individual is. Maslow’s theory of needs is used to explain the differing needs of allowances. The essay is a qualitative theoretical study. The conclusion of the paper’s analysis is that the offers of Swedish Armed Forces, correspond well with the generation Y´s demands in a future employer. To optimizing the Swedish Armed Forces as an employer requires individualized wage setting, planning and implementation of working time and working arrangements should be reviewed to allow movement within the organization easier. If these points are improved in the organization, achieves the generation Y its personal development.

Syftet med denna undersökning var att se om och vilken inställning den yrkesverksamma läraren har till sambandet mellan elevernas nivå av självinsikt samt självförtroende och deras prestationer i skolarbetet och utveckling i stort samt om och hur de arbetar för att stärka ovanstående faktorer för att underlätta för eleverna. De frågeställningar som utgjorde grunden för undersökningen var: Hur ser den yrkesverksamma läraren på sambandet mellan självinsikt samt självförtroende och dessa faktorers inverkan på skolarbetet och den personliga utvecklingen samt arbetar den yrkesverksamma läraren med att förbättra elevernas självinsikt samt självförtroende och i sådant fall hur? Som metod vid insamlandet av material användes halvstrukturerade intervjuer integrerat med observationer. Resultatet visar att den yrkesverksamma läraren i denna fallstudie anser att självförtroendet samt självinsikten har inverkan på elevernas skolprestationer samt personlig utveckling i övrigt. Att dagligen arbeta med att se och uppmärksamma eleverna som individer i en gemenskap anser denne vara en utav lärarens viktigaste arbetsuppgifter. Detta görs bland annat genom återkommande moment som integreras i de dagliga rutinerna där eleverna var och en ”får synas” och känna sig värdefull.

No description available.

Syftet med denna studie var att söka svar på hur individer upplever varaktiga effekter av coaching samt hur coachingen påverkat deras välbefinnande. De tre respondenterna i studien hade fått en blandning av ledarskapscoaching och livscoaching hos samma coach. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes för att få en djupgående förståelse för de tidigare klienternas upplevelser av coaching och därefter analyserades datan med hjälp av tematisk analys. Resultatet visade att samtliga upplevt ett ökat och varaktigt välbefinnande. Ytterligare effekter, som hos vissa av deltagarna även var bestående var: en större trygghet i sig själv och/eller i yrkesrollen, ett större mod, självkännedom och förändring genom ökad reflektion, medvetenhet och insikt samt utökade färdigheter/förmågor. Slutsatsen som kan dras av studien är att de effekter som tidigare klienter upplevt av coaching bidragit till personlig utveckling och ett ökat varaktigt välbefinnande.

Bakgrund: Att möta och vårda patienter i livets slutskede är en naturlig del av sjuksköterskans arbete. Bemötandet sträcker sig inte enbart till patienter utan innefattar även anhöriga, vilket i många fall kan upplevs som tungt och en svår uppgift för sjuksköterskor. Vårdandet kan väcka många känslor hos sjuksköterskor, vilket kan leda till utmaningar och svårigheter att vårda. Genom denna litteraturstudie belyser författarna vad sjuksköterskor upplever när de vårdar. Syfte: Detta examensarbete syftar till att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: Metod som används i denna litteraturstudie är Evans analysmetod med beskrivande syntes. Resultat: Syntesen ledde till tre teman: Känslan av otillräcklighet, Sjuksköterskors välbefinnande och Förväntningar och Skyldigheter. Vidare utifrån dessa teman skapades även sju subteman som är: Stress och behov av mer tid i vårdandet, behov av mer kunskap, Svårighet att hitta balans i vårdandet, Vikten av stöd i arbetet, Vårdandet upplevs som tillfredsställande, Samarbete i vårdandet och Stödja patienter och anhöriga. Dessa teman och subteman beskriver sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i livets slutskede. Slutsats: Litteraturstudien lyfter fram att sjuksköterskor upplever behov att ytterligare utveckla sin kunskap och erfarenhet för att kunna vårda och bemöta både patienter och anhöriga. Vidare upplever sjuksköterskor att stöd och reflektion är avgörande faktorer för att fortsatt vårda och motstå påfrestningar som uppstår inom vård samt kunna utveckla sig   både personligt och professionellt.

Syftet med denna uppsats är att göra en kartläggning av två organisationers medarbetarsamtal. Förutsättningarna för de olika organisationerna skiljer sig på flera plan då de verkar i olika branscher, antalet anställda och geografisk placering i Sverige. Till vår hjälp har vi gjort en kvantitativ enkätstudie med kvalitativa inslag och jämfört organisationerna via följande områden; kännetecken, förväntningar och vad medarbetarsamtal genererar. Samtliga delar är genomgående för uppsatsen och undersöks på både ett organisatoriskt plan samt på individnivå. Vidare har vi med dessa förutsättningar formulerat ett syfte med tillhörande frågeställningar; Syftet med uppsatsen är att undersöka medarbetarsamtalets kännetecken och betydelse så som detta uppfattas av chefer och medarbetare. Genom att undersöka två olika organisationer riktas intresset mot en kartläggning över dessa organisationers medarbetarsamtal. Till vår hjälp har vi skapat två huvudfrågor som ska besvara vårt syfte: ● Vad kännetecknar medarbetarsamtalet? ● Vilken betydelse har medarbetarsamtalet för arbetstagaren respektive organisationen? Enkäten bestod av 18 frågor som täckte in medarbetsamtalets komplexitet på det organisatoriska- samt det individuella planet. Andelen deltagare utgjordes av 19 kvinnor och 34 män från de två organisationerna. Teorin som vi använde oss av för att analysera den insamlade datan utgjordes av Yrjö Engeström (1987) verksamhetsteoretiska modell. Resultatet visade på intressanta samband mellan organisationerna. Kartläggningen över medarbetarsamtalen inom dessa organisationer pekade på olika mönster inom de undersökta områdena; kännetecken, förväntningar och genererar. I den lilla organisationen kunde man skönja att relationer berörs i samtalen medan lönefrågor diskuterades i en större utsträckning i den stora organisationen. Vår kartläggning visade även att personliga egenskaper

Målet med denna uppsats var att undersöka hur slöjdforskning och kursplanen för slöjd från 2011 relaterar till varandra. Detta har gjorts genom fördjupade litteraturstudier inom fältet för aktuell slöjdforskning och kursplanen för slöjd från 2011. Innehållet från dessa områden har sedan sökts igenom efter likheter och skillnader. Resultatet visar att innehållet till övervägande del är mycket lika varandra. Därför dras slutsatsen att ämnesexperterna som tog fram kursplanen är väl insatta i den aktuella slöjdforskningen och i ett vidare perspektiv ger detta ett större förtroende för regeringen som är de som står bakom kursplanen för slöjd. Något som inte finns med i kursplanen för slöjd från 2011 är dock vilken positiv effekt interaktion mellan elever kan ge samt att de genom att kunna ge och få kritik från andra elever utvecklas både i sitt eget arbete men också som personer då de får syn på sin lärprocess. Dessa två punkter ser jag som möjliga utvecklingsområden vid en eventuell revidering av kursplanen för slöjd.

Bakgrund: Svensk sjukvård står inför stora utmaningar de kommande åren med en åldrande befolkning som kommer att kräva allt mer vård. Samtidigt slutar nästan var tionde sjuksköterska sitt jobb inom vården. Detta försämrar vårdkvalitén och riskerar patientsäkerheten och det är därför viktigt att undersöka vilka faktorer som får dem att byta yrke. Syfte: Studien undersöker orsaker till varför sjuksköterskor väljer att lämna yrket inom en femårsperiod efter examen.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor där fem sjuksköterskor intervjuades. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys.  Resultat: Resultatet i denna studie visar att informanterna ansåg att de fick för lite erkännande för det arbete de utför, att arbetsmiljön många gånger var undermålig och att möjligheterna till personlig utveckling var för dåliga för att de skulle fortsätta sitt yrke som sjuksköterskor. Slutsats: Det finns flera faktorer som gör att sjuksköterskor väljer att byta profession men resultatet i denna studie visar att framför allt en förbättrad arbetsmiljö med ett uppmuntrande ledarskap och en minskad arbetsbelastning skulle ha ett positivt inflytande på sjuksköterskors välbefinnande på arbetsplatsen och deras vilja att stanna kvar i yrket.