Syftet med studien var att undersöka hur ambulanspersonal upplever sin utsatthet för brott vid utryckning. Den undersökningsmetod som användes var halvstrukturerade intervjuer. Huvudresultat i studien var att de som intervjuades uppgav att de blivit utsatta för brott i form av hot om våld samt fysiskt våld, men att de inte upplever eller pratar om sig själva som offer, men de uppfyller delvis kraven för att kunna ses som ett idealiskt offer samt att de normaliserar sin utsatthet. Ett annat resultat visar att ambulanspersonalen anser att personuppgiftslagen hämmar dem i deras arbete när det kommer till säkerhet. Under intervjuerna framkom det att personuppgiftslagen påverkar deras känsla av trygghet på ett negativt sätt då de inte har all viktig information om personen de åker till. Det framkommer också att ambulanspersonalen värdesätter samarbetet med polis och att de behöver mer resurser. Studiens viktigaste slutsats är att ambulanspersonalen blir utsatta för hot och våld och att det är ett problem, men att de normaliserar sina upplevelser och inte pratar om sig som offer. / The purpose of the study was to investigate how paramedics experience their exposure to crimes during work, but also their thoughts about victim. The method of investigation used was semi structured interviews. The main result of the study was that the paramedics was subjected to crimes in forms of threats of violence and physical harm, but they do not see themselves as victims and they also normalize their vulnerability. Another result is that the personal data act prevents the paramedics in their work regarding their safety. During the interviews, it emerged that it effects their sense of security in a negative way since they do not have all the information about the person that they are about to assist. They also value the cooperation that they have with the police. The main findings of the study were that paramedics gets exposed to threats and violence and that this is a problem, although they normalize their experience and do not talk about themselves in terms of victims.

Enligt den senaste europeiska statistiken ökar antalet anmälningar om personuppgiftsincidenter markant, 28 procent åren 2019 - 2020. Emellertid har Sverige under samma tidsperiod en nedåtgående utveckling på 4 procent. Genom en enkätstudie om GDPR-implementering i Sverige, undersöktes varför Sverige visade sig ha en nedåtgående trend i antalet anmälda incidenter kontra EU. Därtill utforskades om eventuella skillnader kunde ses som förklaring till den isärgående utvecklingen. Studien tydde på att Sverige över lag var likartat med sina europeiska motparter, men skillnader förekom i vissa specifika områden. Specifikt så observerades att svenska bolag i större utsträckning ansåg sig kompatibla med GDPR, samt en ökad tendens att investera ekonomiska resurser till arbetet med detta.

<p>I Datainspektionens rapporter 2003:3 och 2005:3 har myndigheten granskat hur personuppgifter behandlas i samband med arbetsgivares övervakning av anställda. Resultaten av dessa rapporter har visat på förekommande brister i förhållande till personuppgiftslagen i många av de granskade verksamheterna.</p><p>Mot denna bakgrund har en fallstudie av ett medelstort callcenterföretag genomförts för att ur ett tekniskt perspektiv undersöka hur väl personuppgiftslagen följs i samband med företagets övervakning av sin personal. Utifrån brister identifierade i fallstudien har en mindre kartläggning av liknande företag genomförts i ett försök att mäta graden av generaliserbarhet i de identifierade bristerna.</p><p>De brister som har identifierats i fallstudien rör i första hand otillfredsställande rutiner för gallring av personuppgifter vid e-postövervakning samt avsaknad av information till de anställda om vilka kontroller som sker i samband med detta. Behov av en uppdatering av företagets IT-policy samt ett behov av en övervakningslösning för personalens internetanvändande kunde också noteras.</p><p>Kartläggningen har givit antydningar om att liknande brister vad gäller rutiner för gallring samt bristande information kan tänkas förekomma även hos andra medelstora callcenterföretag.</p><p>Slutsatsen av arbetet är att flera av de brister som uppdagades av Datainspektionen för fem år sedan tycks göra sig gällande bland vissa medelstora callcenterföretag även idag.</p> / <p>In the 2003:3 and 2005:3 reports issued by the Swedish Data Inspection Board, the authority examined the treatment of personal data related to employer surveillance of employees. The reports indicated flaws occurring in regard to the Personal Data Act in several of the examined businesses.</p><p>In reference to this, a case study of a mid-sized call center was conducted to examine, from a technical point of view, the degree of compliance with the Personal Data Act regarding the company's surveillance of its employees. Based upon flaws found in the case study, a minor survey of similar companies was conducted in an attempt to measure the degree of generalizability of the identified flaws.</p><p>The flaws identified in the case study are mainly related to unsatisfactory routines for sorting out personal data during e-mail surveillance and lack of information given to employees about the conducting of checks related to this. A need to update the company's corporate IT policy and a need for a web surveillance solution were also noted.</p><p>The survey has indicated that similar flaws regarding screening routines and lack of information also might occur at other mid-sized call center companies.</p><p>The conclusion of the study is that several of the flaws the Swedish Data Inspection Board discovered five years ago still seem to be applicable among some mid-sized call center companies.</p>

I Datainspektionens rapporter 2003:3 och 2005:3 har myndigheten granskat hur personuppgifter behandlas i samband med arbetsgivares övervakning av anställda. Resultaten av dessa rapporter har visat på förekommande brister i förhållande till personuppgiftslagen i många av de granskade verksamheterna. Mot denna bakgrund har en fallstudie av ett medelstort callcenterföretag genomförts för att ur ett tekniskt perspektiv undersöka hur väl personuppgiftslagen följs i samband med företagets övervakning av sin personal. Utifrån brister identifierade i fallstudien har en mindre kartläggning av liknande företag genomförts i ett försök att mäta graden av generaliserbarhet i de identifierade bristerna. De brister som har identifierats i fallstudien rör i första hand otillfredsställande rutiner för gallring av personuppgifter vid e-postövervakning samt avsaknad av information till de anställda om vilka kontroller som sker i samband med detta. Behov av en uppdatering av företagets IT-policy samt ett behov av en övervakningslösning för personalens internetanvändande kunde också noteras. Kartläggningen har givit antydningar om att liknande brister vad gäller rutiner för gallring samt bristande information kan tänkas förekomma även hos andra medelstora callcenterföretag. Slutsatsen av arbetet är att flera av de brister som uppdagades av Datainspektionen för fem år sedan tycks göra sig gällande bland vissa medelstora callcenterföretag även idag. / In the 2003:3 and 2005:3 reports issued by the Swedish Data Inspection Board, the authority examined the treatment of personal data related to employer surveillance of employees. The reports indicated flaws occurring in regard to the Personal Data Act in several of the examined businesses. In reference to this, a case study of a mid-sized call center was conducted to examine, from a technical point of view, the degree of compliance with the Personal Data Act regarding the company's surveillance of its employees. Based upon flaws found in the case study, a minor survey of similar companies was conducted in an attempt to measure the degree of generalizability of the identified flaws. The flaws identified in the case study are mainly related to unsatisfactory routines for sorting out personal data during e-mail surveillance and lack of information given to employees about the conducting of checks related to this. A need to update the company's corporate IT policy and a need for a web surveillance solution were also noted. The survey has indicated that similar flaws regarding screening routines and lack of information also might occur at other mid-sized call center companies. The conclusion of the study is that several of the flaws the Swedish Data Inspection Board discovered five years ago still seem to be applicable among some mid-sized call center companies.

Dyviks samfällighet ligger i Nynäshamns kommun och består av totalt 86 fastigheter. Samfälligheten sköts av den samfällighetsförening som alla fastighetsägare är medlemmar i. Föreningen arbetar på ideell basis. Föreningens verkställande ledning, styrelsen, arbetar med att admini-strera föreningens medlemmar, fastigheter samt egendomar. Dessa administrativa arbetsuppgifter har utförts på ett manuellt och tidskrävande sätt. Styrelsen har därför efterfrågat ett digitaliserat system som kan utföra många administrativa uppgifter med en mer automatiserad metod och ökad pålitlighet. Projektets syfte har varit att ta fram ett sådant system för att effektivisera styrelsens administrativa arbetsuppgifter. Projektet har inneburit att genom arbetsmodellen CDIO ta fram en passande systemlösning som motsvarar de problemområden och krav som identifierades under projektet. Framtagandet av lösningen har berört alla moment såsom att analysera problemet genom en förstudie, designa och implementera systemet, testa det samt ta fram en plan för hur systemet ska produktionssättas. Varje krav och funktion har implementerats med en inkrementell arbetsprocess. Resultatet blev ett system med den nödvändigaste funktionaliteten implementerad. Systemet låter styrelsemedlemmarna administrera föreningens intressen (sektioner, båtplatser, medlemmar och fastigheter) samt generera rapporter och medlemmarnas fakturor. Projektet har även resulterat i en utvärdering av hur systemet ska behandla personuppgifter i enlighet med de juri-diska aspekter som existerar, exempelvis personuppgiftslagen, samt en grov ekonomisk driftplan. / Dyviks community is located in Nynäshamns municipality and consists of a total of 86 properties. The community is maintained by the community association that all property owners are members. The association works on a volunteer basis. The association’s executive managing instance, the board, works with administrating the association members, properties and estates. These administration tasks have been carried out in a manual and time-consuming manner. The board has therefore requested a digitalized system that can perform many of the administra-tion tasks with a more automated method and increased reliability. The project’s aim has been to develop a system to streamline the board’s administrative duties. The project has meant that with the working model CDIO design a fitting solution that meets the concerns and requirements identified during the project. The development of the solution has touched all aspects such as analyzing the problem through a pilot study, designing and implementing the system, testing it and developing a plan for how the system should be deployed. Each requirement and function has been implemented with an incremental working procedure. The result was a system with the most necessary functionality implemented. The system allows board members to administer the association's interests (sections, berths, members and properties) and generate reports and members' bills. The project has also resulted in an evaluation of how the system will process personal data in accordance with the legal issues that exist, such as the Data Protection Act, and a rough economic operation plan.

No description available.