Audience responese technology (ART) often called clickers are becoming more common, not only internationally but also at Swedish universities. No direct Swedish research has been identified, this is however a major area of research internationally. There is both research on clickers positive effect on study results and how students feel about using clickers. This study has taken a Swedish translated version of Cheesman, Winograd, and Wehrman’s (2010) survey to investigate how perception of clickers differ between students in Disciplinary Domain of Medicine and Pharmacy and Disciplinary Domain of Science and Technology. 166 unique students, 48 students at the disciplinary domain of medicine and pharmacy, and 118 students in the disciplinary domain of science and technology has responded. It is possible to find significant differences in students perception in all four factors examined between students at the various disciplinary domains. Students at the disciplinary domain of medicine and pharmacy were more positive to both the factor ‘feedback and understanding’ and the factor ‘anonymity’, and they were less negative to the factor ‘points’. The students at the disciplinary domain of science and technology were more positive to the factor ‘peer discussions’. When it comes to sex, you can not ensure any significant differences between males and females. There were also large differences between the results of this study and Cheesman, Winograd, and Wehrman’s (2010) study. This suggests that a student's disciplinary domain or culture is vital to the student's attitude toward clickers.

Syftet med uppsatsen är att undersöka perspektivet och relationerna mellan myndigheten och läsaren i Arbetsförmedlingens välkomstbroschyr Välkommen till Arbetsförmedlingen. Med kritisk diskursanalys som ram görs en brukstextanalys enligt den analysmodell Hellspong och Ledin presenterar i Vägar genom texten (1997). Dels belyser undersökningen textens sociala sammanhang, kontexten, dels analyseras texten som text (språkbruket eller den kommunikativa händelsen). Resultatet visar att broschyren har ett läsarperspektiv anpassat till en bred mottagargrupp. Detta märks exempelvis genom ett genomarbetat du-tilltal, enkel meningsbyggnad, många aktiva verb, ett relevant innehåll för målgruppen och många konkreta ord. Perspektivet är dock inte konsekvent. I delar av broschyren dominerar myndighetens perspektiv. Ett exempel på det är att broschyren innehåller flera myndighetsspecifika fackord. Avsändarperspektivet märks särskilt när känsligt innehåll beskrivs. Även i dispositionen lyser ibland avsändarens perspektiv igenom, till exempel när strukturen inte är naturlig för läsaren utan utgår från myndighetens processer. Texten innehåller också en del underförstådd information. På ytan uppvisar broschyren en mestadels familjär och positiv du- och vi-relation mellan myndighet och läsare, men när ämnet blir känsligt eller svårt, till exempel när det handlar om arbetsmarknadspolitiska program, håller myndigheten distans till läsaren. Det direkta tilltalet byts då ut mot ”man” och verben passiveras så att den asymmetriska relationen mellan myndighet och läsare kommer fram i texten.

<p>Uppsatsen är en litterär studie i Ninni Holmqvist novellsamling Kostym analyserad utifrån ett genusteoretiskt-, feministiskt-, queerteoretiskt-, postkolonialt samt eko-feministiskt perspektiv. Vi tar inledningsvis också upp hur tematiken gestaltas ur en berättarteknisk synvinkel. Titelnovellen ”Kostym” har en central roll i uppsatsen, vilken har analyserats och problematiserats utifrån en genus- och queerteoretisk kontext. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur tematiken kommer till uttryck i novellsamlingen Kostym och hur den kan tolkas.</p>

Uppsatsen är en litterär studie i Ninni Holmqvist novellsamling Kostym analyserad utifrån ett genusteoretiskt-, feministiskt-, queerteoretiskt-, postkolonialt samt eko-feministiskt perspektiv. Vi tar inledningsvis också upp hur tematiken gestaltas ur en berättarteknisk synvinkel. Titelnovellen ”Kostym” har en central roll i uppsatsen, vilken har analyserats och problematiserats utifrån en genus- och queerteoretisk kontext. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur tematiken kommer till uttryck i novellsamlingen Kostym och hur den kan tolkas.

Dagens samhälle blir alltmer mångspråkigt. Ungdomar från olika delar av världen och med olika bakgrund och språk samlas inom en och samma sociala praktik för att lära, i skolan. De nyanlända eleverna hamnar i olika stadsdelar och börjar integrera sig i olika sociala praktiker, vilket ger upphov till att eleverna utvecklar olika erfarenheter och även att de utvecklas olika språkligt. Hur påverkar olika sociala praktiker elevernas andraspråksutveckling? Varför är språkinlärningen så varierad hos olika elever? Jag har valt att utgå från sådana frågor i min studie och förankrar dem i ett sociokulturellt andraspråksperspektiv. Arbetets syfte är att få en inblick i ett antal utvalda elevers relation till det svenska språket utanför skolan för att sedan koppla ihop det med deras språkutveckling. En ytterligare aspekt av detta blir hur pedagogers undervisning kan byggas upp så att elevernas varierande språkutveckling kan tillgodoses på bästa sätt. Uppsatsen bygger på en kvalitativ intervjustudie. De intervjuade är åtta elever på en högstadieskola som alla har svenska som sitt andraspråk. Elevernas tid i Sverige skiljer sig åt och likaså deras förstaspråk. Ett huvudresultat är att de sociala praktiker som eleverna ingår i utanför skolan spelar en markant roll i hur de lär sig sitt andraspråk. Språkinlärningen är varierad och går inte att förutspå utan det är många olika faktorer som spelar in. Det visar sig också att pedagoger bör skilja mellan ankomstålder och inlärningstid när de bedömer elevernas språkliga nivå och vid eventuell gruppering av undervisningsgrupper.

The aim of this study was to examine the students' perspectives on formative assessment, partly about how students perceived the assessment in general, partly about what students' opinions were on formative assessment, and partly about students' view of how assessment could be organized to stimulate learning process.  The study consisted of qualitative interviews with six students in grades one in an upper secondary school. The survey showed that students primarily perceived assessment with summative purpose: tests and scores.  Majority of the students experienced that there were too many tests occasions.  Those high-performing students were positive to tests.  However, those lower-performing students felt more negative and became more stressful with the exams. Results showed that they were lack of experience of formative assessment.  All the six students thought that they had not got any chance to involve in the assessments process.  They realized that they had not got adequate feedback about their learning-situations.  With regard to students' wishes about how assessment could be developed in order to improve their learning, it was mainly about more and concrete feedback on tests and assignments. Two models were developed in the final discussion, which showed the author's own perception of formative and summative assessments.

Syftet med studien var att på en förskoleavdelning belysa den kommunikation och interaktion som sker mellan pedagoger och barn. Studien hade sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där dom centrala delarna i studien var att observera den miljö och kommunikation som finns på avdelningen. Detta ledde till följande frågeställningar för studien: Hur arbetar pedagoger i förskolan med lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv, Hur ser kommunikationen och interaktionen ut mellan pedagogerna och barnen, Hur används den pedagogiska miljön i förskola ur ett sociokulturellt perspektiv? Med videoobservationer som genomförts på en förskoleavdelning med totalt 18 barn och 4 vuxna så har jag kunnat observera kommunikationen och interaktionen i den pedagogiska miljön på en djupare nivå. Det visade sig att tidigare forskning om barns kommunikation och samspel med vuxna var till stor hjälp för att belysa de resultat som innefattas i studien. Studiens resultat visar på vikten av ett socialt samspel mellan pedagoger och barn, där barnen behöver vägledning i deras fria lek och lärande. Studien belyser också vikten av en väl fungerande pedagogisk miljö kring barnen, där kulturella redskap och tillgång till material är kopplat till de sociala kunskaper barnen uppvisar.

Syfte och frågeställningar Syftet med min studie är att undersöka hur lärare inom ämnet idrott och hälsa arbetar med läroplanens mål som har med hälsa att göra. Mina frågeställningar är: Vad har lärarna för uppfattning om vad hälsa är? Hur undervisar lärarna i hälsa? Hur arbetar lärarna med att ge eleverna ett livslångt intresse för den egna hälsan? Metod Fyra aktivt verksamma lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasienivå i Stockholm intervjuades. För att få fram ett resultat och besvara mina frågeställningar använde jag mig av ett arbetssätt som innebär att samla in, analysera samt tolka data. Resultat Resultatet visar på både skillnader och likheter i lärarnas sätt att se på hälsa, att undervisa i hälsa samt att ge sina elever ett livslångt intresse för den egna hälsan. Tre av fyra lärare menar att hälsa har fler än en aspekt, att det finns fysisk respektive psykisk hälsa. En av fyra tycker att hälsa är fysiskt välmående. Lärarna undervisar på olika sätt, några integrerar hälsa i den fysiska undervisningen medan andra har lektioner i endast hälsa. Alla fyra lärarna tycker att ett livslångt intresse för den egna hälsan är viktigt för varje elev, mer oklart är hur detta ska bli verklighet. För att nå dit försöker lärarna vara goda förebilder, visa engagemang, sprida rörelseglädje samt ge eleverna möjlighet till varierad undervisning i trygg miljö. Slutsats Hälsa är ett svårt ord att definiera. De fyra lärarna menar att hälsa ska vara en del av undervisningen i idrott och hälsa, men har svårt att beskriva hur. Alla fyra har olika uppfattning om vad hälsa exakt är och undervisar därför på olika sätt, vilket medför att eleverna får med sig olika erfarenheter och kunskaper beroende på vilken lärare de haft. Genom lärarnas vilja och deras olika metoder för att motivera till ett livslångt intresse för den egna hälsan hos sina elever, bidrar de med viktig kunskap för samhället och för framtiden. / Aim The purpose of my study is to examine how teachers in physical education work with the parts of the curriculum that has to do with health. My questions are: What is the teachers’ view of health? How do the teachers teach in health? How do the teachers provide students with a lifelong interest in their own health? Method Four actively practicing teachers in physical education at high school level in Stockholm were interviewed. In order to get a result and answer my questions, I used an approach that involves collecting, analyzing and interpreting data. Results The results show both similarities and differences in the teachers’ ways of looking at health, teaching health and to give their students a lifelong interest in their own health. Three out of four teachers believe that health has more than one aspect; there is physical and mental health. One out of four thinks that health is physical wellbeing. The teachers teach in different ways, some integrate health in physical education while others have lessons only in health. All four teachers think that a lifelong interest in their own health is important for every student, less clear is how to make this a reality. To achieve this, teachers are trying to be good role models, demonstrate commitment, and spread the joy of movement and enables students to diverse education in a safe environment. Conclusions Health is a difficult word to define. The four teachers believe that health should be part of the teaching of physical education, but it is hard to describe how. All four have different ideas about what exactly health is, which means that students may bring different experiences and skills depending on which teacher they had. Through the teachers' willingness and their different approaches to motivate a lifelong interest in personal health of their students, they contribute to important knowledge for society and for the future.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka tankar tre lärare har kring läsförståelseundervisning samt se hur de undervisar i läsförståelse. Dessa lärare arbetar i årskurs två respektive årskurs fyra och i studien genomfördes en intervju och två observationer med varje informant. Jag har valt att undersöka detta område då jag under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen noterade ett flertal elever som visade bristande förmågor i sin läsförståelse. Jag blev intresserad av hur det kunde komma sig att så många elever visade samma tendenser även om de gick på olika skolor i olika kommuner. Denna studie är skriven ur ett sociokulturellt perspektiv där modellering, kommunikation och stöttning är centrala delar. Vidare har detta kopplats till reciprocal teaching och andra metoder i läsförståelseundervisningen, där reciprocal teaching varit ett viktigt inslag. Informanterna är i skilda åldrar med liknande utbildning och arbetar på två skolor. Två av mina informanter arbetar på en mångkulturell skola i stadsmiljö, och den tredje informanten på en lantligt belägen skola. Resultaten visade att två av informanterna hade liknande tankar kring läsförståelse där egna erfarenheter och läsning mellan raderna var tydliga inslag. Den tredje skiljde sig åt då hon var mer påläst inom ämnet. Hon arbetar utifrån beprövade metoder som poängterar kommunikation, stöttning och modellering inom ramen för undervisningen. Det var också denne informant som skiljde sig i tillvägagångssätt i undervisningen, då hon arbetar med utveckling av läsförståelsestrategierna. Jämförelsevis med de andra två informanterna som arbetar mer med en kontroll av elevernas läsförståelse istället för att utveckla den.

Syftet med studien är att öka kunskapen om hur olika yrkesgrupper inom skolan och förskolan uppfattar handledning, vad de förväntar sig att handledningen ska ge samt vilka förutsättningar de uppfattar är viktiga för arbetet med handledning. För att undersöka detta syfte har kvalitativa intervjuer gjorts med informanter från tre yrkesgrupper. Dessa intervjuer har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Studien har tre teoretiska utgångspunkter; de specialpedagogiska perspektiven, teorier om handledning och Abbotts professionsteori. Resultatet visar att det finns skillnader i hur yrkesgrupperna uppfattar handledning och vilka förväntningar de har på handledningens form, syfte och innehåll. Fem viktiga förutsättningar som yrkesgrupperna uppfattar som viktiga för att handledning ska kunna bli ett verktyg i arbetet med att möta olika barns olika behov identifieras. Studien visar att en viktig förutsättning för arbetet med handledning är att det avsätts mer tid till handledning så att man kan få till en kommunikation mellan aktörerna där man tydliggör syftet med handledningen, vilken handledningsmodell som kommer att användas samt vilka förväntningar man har på varandra och på handledningen. Detta kan leda till att man vidgar synen på barns olikheter.