De senaste decennierna har det i samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner funnits stark tendens till relativism. Wikforss skriver att "de senaste decennierna har en form av skepticism vad det gäller möjligheten att uppnå objektiv kunskap fått fäste, både inom delar av universitetsvärlden och samhället i stort". Relativism innebär ungefär att uppfattningen om sanning och falskhet, rätt och fel samt hur man resonerar och motiverar sin uppfattning är produkter av olika konventioner som utgör ramar för hur man bedömer studieobjekt. Detta innebär att uppfattningens auktoritet är begränsad till de sammanhang som gett upphov till den.  Vi har inte alltid sett empirisk bevisning som avgörande för kunskap. Eftersom samhällen konstruerat olika fakta speglar de vår konvention och våra intressen. En kunskapsteoretisk relativist vill poängtera att det finns flera system för att hantera kunskap. De bevis vi använder idag har inte nödvändigtvis använts historiskt, utan andra kunskapskällor har varit lika giltiga. Boghossian inleder med en nyhet från The New York Times, om en konflikt mellan den arkeologiska teorin och Sebastian LeBeau, företrädare för en indianstam i South Dakota. Arkeologerna blev kluvna, deras respekt för indianernas kultur var stor, men samtidigt var de engagerade i sin arkeologiska metod. Arkeologerna hade kommit närmare en kunskapsrelativism i sin förståelse för indianernas kultur och vetenskap. Relativisten ser inte från början något rationellt och icke rationellt som två skilda klasser med olika kvalitet. Ingenting är kontextfritt, menar relativisten. Egenskaperna kan därför inte vara rationella utan blir relativistiska antaganden. Boghossians tes är att undersöka relativismens roll i vad som i förhållande till konstruktion till vad som berättigar vad, och poängtera sociala faktorers roll för det vi tror oss tro. När vi bedrivit vetenskap finns har vi alltid haft bakomliggande intressen till vår verksamhet. Dessa intressen är centrala i Boghossians resonemang. Hans teser är det han huvudsakligen behandlar både med kritik och med försvar, och det är konsekvenserna från teserna jag följer i min frågeställning. Hans teser berör vilka fakta vi är berättigade att tro på, vilka fakta vi bör tro på, och vilka fakta vi faktiskt tror på. [1]   Carlshamre, Staffan. Recension Fear of Knowledge s. 1. Filosofisk tidskrift. No 1 (2013) [2]   Wikforss Åsa; Rädsla för kunskap s. 13,  Fri Tanke förlag, Oxford University Press, 2016 [3]     Boghossian Paul; Rädsla för kunskap s. 23-24,  Fri Tanke förlag, Oxford University Press, 2016 [4]   Boghossian (2016) s. 28,  Fri Tanke förlag, Oxford University Press, [5]   Boghossian(2016) s. 21,  Fri Tanke förlag, Oxford University Press, [6]   Wikforss (2016) s. 17,  Fri Tanke förlag, Oxford University Press,

No description available.

No description available.

This essay answers the question Why does Hedvig Lagercrantz (a woman from the wealthy uperclass in the late 19th century Sweden ) get enrolled as one of it's first social officers in the (Workingclassmovement) Salvation Army? What resources does she bring to the movemnt and what does the membership do for her identity as a Christian, wife and mother?

This essay studies how religiosity is formulated and discussed within the women´s suffrage movement, LKPR, in Sweden during the early 1900s. I have studied articles in journals written by central actors in the organization and applied a discourse analysis. This era in Sweden is characterized by political turbulence, and an increasing questioning of the Church of Sweden and how its doctrine is used by the state to legitimize a patriarchal social structure. I have also applied the “gender contract” as a theoretical perspective to show how the gender roles within the Church of Sweden not only created a framework for the women to stand within, but also to elucidate these actors’ approaches to these conditions and the complex situation they were in during the conflict where they were torn between state law, church frameworks and the dream of liberation. The work illustrates how voting rights activists used religion in their rhetoric to, among other things, call for activism, legitimize the political issue and demonstrate past values ​​depending on your gender and the roles you were thus assigned. With emotions such as love, despair, frustration and hope formulated in the scriptures, religion became one of the organization's tools in the political project.

This thesis examines how I as a furniture designer can integrate more intuitive responses during the design process. I examine where this design process begins from an image of an object that originates in my mind and how I then go about making it manifest in physical form. At the same time I reflect on what is an intuitive image inside the mind and how does it come to formation. I reason how the impact of personal values, knowledge and experience in the field of furniture design have on the creative process. With a curiosity and hope that a kind of intuitive design process would be free from anxiety I took on this project which ultimately resulted in what I wished for. Free from anxiety, or almost free from it at least.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.