Bakgrund: I Sverige dör cirka 90 000 personer varje år. Majoriteten av dessa är förväntade dödsfall relaterat till ålder och sjukdomar. Plötslig död innefattar mord, suicid, olycksfall eller akut sjukdom. I mötet med anhöriga efter plötslig död har sjuksköterskan till uppgift att delge stöd och information. Det finns många studier gjorda på hur anhöriga upplever bemötandet i vården men desto mindre forskning om hur sjuksköterskan upplever mötet med anhöriga vid plötslig död. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att möta anhöriga vid plötslig död på sjukhus. Metod: Kvalitativ intervjustudie där 10 sjuksköterskor, från två olika avdelningar från ett sjukhus i södra delen av Sverige, har intervjuats.  Intervjuerna bearbetades och har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier; Kräver professionalitet, Anhörigas reaktioner påverkar och Behöver vara personlig. Slutsats: Hur sjuksköterskan möter och bemöter anhöriga är ett viktigt moment i vården och för den familjecentrerade omvårdnaden. Sjuksköterskor som påträffar plötsliga dödsfall i sitt yrke upplever att det är komplext att möta anhöriga vid dessa situationer. / Background: Approximately 90 000 people die each year in hospitals throughout Sweden. The majority of these are expected deaths related to age and disease. The causes of sudden death include homicide, suicide, accidental or acute illness. When this occurs, nurses are responsible for sharing support and information with the relatives. There have been many studies conducted on the experience of family members and the treatment they receive in hospitals. However, there is less research present on the experiences of nurses when meeting families after sudden death. Aims: To describe nurses' experience of meeting relatives, when sudden death occurs in a hospital. Method: Qualitative interview study where a total of 10 nurses participated in the interviews, from two different departments of a hospital, in southern Sweden. The interviews were analyzed using a qualitative content analysis. Results: The study resulted in three main categories; Require professionalism, Relatives` reactions effects and Need to be personal. Conclusion: How the nurse meets and treats families is an important part of the care and the family-centered care. Nurses who encounters sudden death in the professional experience that it is complex to meet relatives after sudden death.

Plötsligt eller oväntat döende kan förekomma överallt, relativt ofta inom akutsjukvården. Det innefattar ett krävande arbete för sjuksköterskan. Sjuksköterskans roll innefattar en viktig del av att skapa relationer till familjen, ge stöd, trygghet och skapa delaktighet för att lindra familjens lidande. I dagsläget ses mestadels forskning kring familjens perspektiv och inte hur sjuksköterskan upplever mötet med den sörjande familjen. Syftet är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att möta familjen som håller på att förlora eller just förlorat en familjemedlem, genom plötsligt eller oväntat döende inom akutsjukvården. En litteraturstudie har genomförts genom att tio kvalitativa empiriska vetenskapliga artiklar har analyserats. Artiklarna har sedan inkluderats och varit med och bidragit till litteraturstudiens resultat efter noggrann granskning. Flera svårigheter och aspekter uppkom i samband med sjuksköterskornas möte med den sörjande familjen. Fyra huvudkategorier bildades och 13 underkategorier. Huvudkategorierna blev 1) information, 2) vägen till trygghet, 3) akutsjukvården - ingen lämplig miljö att dö i och 4) sjuksköterskans utmaningar. Under tre av dessa huvudkategorier uppmärksammades sjuksköterskornas upplevelser kring bristen på utbildning, vilket kunde bidra till otrygghet. Svårigheter uppstod kring sjuksköterskans relation till familjen, hur den skulle hållas på en lagom distanserad nivå. Olika sjuksköterskor upplevde dessutom olika känslor vid vården kring plötsligt eller oväntat döende beroende på deras ålder och erfarenhet.

No description available.

No description available.

The grief experienced by the bereaved next of kin after a sudden death can result in both physiological and psychological outcomes. The nurse is often faced with the acute crisis that may arise. The meeting with dying patients is emotionally stressful for the nurse, who may experience a disbelief in their own capacity. The aim of the study was to highlight the nurse’s experiences of meeting with the next of kin after a sudden death. A literature review based on five studies with qualitative design and four with quantitative design. Searches were made in the databases CINAHL Complete, PubMed and Nursing & Allied Health Source. Coping strategies and the concept of health were used as theoretical frameworks. The results consist of five themes. The nurse’s experienced role in the meeting with next of kin which showed that the majority of the nurses experienced the meeting with the bereaved next of kin as their responsibility. Emotional stress of the meeting was for example helplessness, stress, failure and guilt. Fear of the next of kin’s possible reactions meant the nurses fear for the reaction from the next of kin. The experience of education and lack of knowledge were considered as an important foundation in the meeting with the next of kin, and The experience of lack of resources that showed a lack of resources and guidelines. Stress and other external factors may affect nurses’ health negatively; the use of different coping strategies can assist the nurse in affectively handling such stress. The nurse is required to be in good health to adequately meet the next of kin and their needs. Training in and knowledge of the meeting with the next of kin can contribute positively towards the nurse’s well-being. / Närstående som drabbas av en smärtsam förlust till följd av ett plötsligt dödsfall upplever sorg, vilket kan resultera i både fysiologiska och psykologiska besvär. Sjuksköterskan är ofta den som möter närstående i den akuta krisen som kan uppstå. Sjuksköterskan upplever mötet med döende patienter som emotionellt påfrestande och kan uppleva en misstro på sin kapacitet. Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser av mötet med närstående vid plötsligt dödsfall. En litteraturöversikt baserad på nio vetenskapliga studier, fem av kvalitativ design och fyra av kvantitativ design. Sökningar gjordes i databaserna CINAHL Complete, PubMed och Nursing & Allied Health Source. Copingstrategier och begreppet hälsa användes som teoretisk utgångspunkt. Resultatet består av fem teman. Sjuksköterskans upplevda roll i mötet med närstående där det framkom att sjuksköterskorna upplevde mötet med de plötsligt sörjande närstående som deras ansvarsområde. Emotionella påfrestningar i mötet som exempelvis var hjälplöshet, stress och skuld. Rädslan för närståendes eventuella reaktioner som innebar en rädsla för reaktionen från de närstående. Upplevelsen av bristande utbildning och kunskap som ansågs vara en viktig grund i mötet med närstående och Upplevelsen av bristande resurser som visade på bristande resurser och riktlinjer. Stress och yttre påfrestningar kan påverka sjuksköterskans hälsa negativt och för att hantera detta kan olika copingstrategier användas. För att sjuksköterskan ska kunna möta de närstående på ett adekvat sätt krävs det att hen upplever hälsa. Utbildning och kunskap om mötet med närstående kan bidra positivt till sjuksköterskans välbefinnande och hälsa.

Bakgrund:Ett plötsligt dödsfall beror ofta på sjukdom, olycka, mord eller självmord. År 2017 uppskattar man att cirka 10 360 människor miste livet tidigare än förväntat. När en människa plötsligt avlider kommer det oftast som en chock för de närstående. Det har visat sig att sorgeprocessen för de närstående kan påverkas vid plötsliga dödsfall då de inte varit förberedda på dödsfallet. Även bemötandet de får direkt efter dödsfallet har stor betydelse. Sjuksköterskor har ofta bristfällig utbildning i hur det närstående ska omhändertas vid plötsliga dödsfall och studier har visat att de närstående haft både bra och dåliga upplevelser kring bemötandet. Syfte:Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av mötet med närstående vid plötsligt dödsfall. Metod:En litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar, nio kvalitativa och två kvantitativa artiklar. Resultat:I resultatet framkom att sjuksköterskorna upplevde att de hade ett ansvar för patientens närstående trots att det många gånger upplevdes vara en svår situation och där etiska problem kan uppstå. Majoriteten av sjuksköterskorna upplevde även att de hade bristande kunskap och utbildning i hur närstående ska omhändertas. Även miljön och bristen på resurser gjorde det ofta svårt att kommunicera med de närstående. Diskussion:Sjuksköterskan upplever plötsligt dödsfall som en krävande situation i sin yrkesroll och ställs inför många olika etiska aspekter och känslor.  Att dessutom möta närstående i sorg vid plötslig död är ännu en yttre påfrestning i sjuksköterskans roll. För att sjuksköterskan ska känna sig säker i sin roll är kunskap om bemötande i sorgeprocessen en viktig del i professionen. I resultatdiskussionen tillämpades Joyce Travelbee´s omvårdnadsteori. / Background:A sudden death is often due to illness, accident, murder or suicide. In 2017, it is estimated that approximately 10 360 people lost their lives earlier than expected. When a person suddenly dies, it usually comes as a shock to the relatives. It has been found that the grieving process for those close to the family can be affected by sudden deaths when they have not been prepared for the death. The kind of clinical encounter they receive immediately after the death is also of great importance. Nurses often have inadequate training in how the relatives should be dealt with in the event of sudden death and studies have shown that the relatives have had both good and bad experiences regarding the clinical encounter. Aim:The purpose of this literature review was to investigate nurses' experience of meeting with relatives in the event of a sudden death. Method:A literature review based on eleven scientific articles, nine qualitative and two quantitative articles. Results:The results revealed that the nurses felt that they had a responsibility for the patient's relatives, despite the fact that many times it was perceived to be a difficult situation and where ethical problems could arise. The majority of the nurses also felt that they lacked knowledge and training in how to deal with relatives. The environment and the lack of resources also often made it difficult to communicate with the relatives. Discussion:The nurse experiences sudden death as a demanding situation in her professional role and is faced with many different ethical aspects and feelings.In addition, meeting relatives in mourning in the event of sudden death is yet another external strain in the nurse's role. In order for the nurse to feel secure in her role, knowledge about attending the grief process is an important part of the profession. In the results discussion, Joyce Travelbee's nursing theory was applied.

Bakgrund: Möten med anhöriga ingår i sjuksköterskans dagliga arbete inom slutenvården och plötslig död är något som kan inträffa på alla vårdavdelningar. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa sjusköterskors upplevelser av att möta anhöriga till patienter som drabbats av plötslig död inom slutenvården. Metod: Litteraturöversikten genomfördes med kvalitativ ansats och baserades på 10 vetenskapliga studier. Databassökningar gjordes i CINAHL och PubMed. Resultat: Analysen av de utvalda studiernas resultat visade sjuksköterskors upplevda otrygghet i mötet med anhöriga som drabbats av plötslig förlust, svårigheter att hantera de egna känslorna relaterat till döden samt sjuksköterskornas upplevda betydelse av att etablera goda relationer med anhöriga för att kunna tillgodose deras omvårdnadsbehov. Konklusion: Det råder osäkerhet bland sjuksköterskor gällande möten och kommunikation med anjöriga till patienter som drabbats av plötslig död och många sjuksköterskor önskar mer stöd gällande den egna känslohanteringen i relation till mötet med dessa anhöriga. / Background: Encounters with the people having close relationships with patients occurs daily for nurses working in a hospital setting and sudden death is something that can arrive in any department of care. Aim: The aim of this litterature review was to assemble nurses´ experiences of caring for the suddenly bereaved. Method: The litterature review was conducted with a qualitative approach using Friberg´s method book (2017) and is based on 10 scientific studies collected from the two databases CINAHL and PubMed. Result: The analysis of the chosen studies showed how the nurses felt uncertain in the encounters with the suddenly bereaved, the struggle of dealing with their own emotions related to death and the nurses´ perceptions of the importance of establishing good relationships with the next of kin to be able to provide good care for them. Conclusion: There is a general feeling of uncertainty among nurses regarding the encounters with, and the communication with next of kin suffering from sudden loss. Many nurses need further emotional support regarding their own feelings in relation to the encounters with the suddensly bereaved next of kin.

ABSTRACT Every year approximately 90,500 people die in Sweden, about 19 000 of these die suddenly. A large portion dies in the hospital and many times the death comes unexpected. It is the health professionals task to find and support the relatives. Nurses working with emergency care, almost daily come in contact with relatives who have lost a loved one and they are expected to manage the related parties grief in a professional manner. Some of the people have undergone a preparation time, while others may experience a more unexpected and sudden death of their relatives. The aim of this literature overview was to examine nurses' experiences to meet and take care of the relatives after a sudden death in emergency care. The method has been implemented as a literature review with descriptive design that is to say that the result is based on an already published research, which the author has compiled into an elaborated text in the results section. The literature review is based on fourteen scientific articles. Articles were searched in approved scientific databases and all the articles included was of good quality according to the guidelines from Sophiahemmets quality control and all the included articles were relevant to the literature review purpose. The result is based on three main categories that were developed during the data analysis. The main categories were the nurse's perspective, factors influencing the meeting with the relatives and the effect of care relationship when meeting with the relatives. The nurse's obvious task was to support and see and meet the needs of the related parties. To do so required a good care relationship. The articles gave examples of what the nurses were considered to be part of and the difficulty in the meeting with the relatives who have suddenly lost a loved one. Articles highlights the nurses own feelings and experiences, but also the organization behind the nurses, both the good and bad sides. The nurses also noticed a deficiency in their education and that they lacked the knowledge and guidance of activities in the area. The discussion shows that in situations where relatives lose their loved one suddenly and unexpectedly, often perceived as a difficulty by nurses. In some cases nurses are experiencing emotional difficulties and discomfort that causes that they feel that they are not enough for the family and their needs and expectations. Which means that the nurses are unsure whether they satisfy the related enough in these situations. From previous studies it is seen that nurses' experiences is that the training and knowledge of the subject is, and inadequate grounds. In order to prevent their negative thought patterns and their uncertainty in the care of relatives who unexpectedly lost a loved one, it will need more knowledge and theoretical knowledge given space in practice. Conclusion of the literature is that emergency nurse would strengthen their working profession in the care of relatives who have suddenly lost a loved one through more knowledge and then with both theoretical and practical teaching, better structure and clearer guidelines. Keywords: Sudden death, relatives, emergency care, nurse and experiences. / Varje år dör det cirka 90 500 människor i Sverige, cirka 19 000 av dessa dör plötsligt. En stor del avlider på sjukhuset och många gånger mycket oväntat. Det är vårdpersonalens uppgift att finnas och stötta de närstående. Sjuksköterskor som arbetar inom akutsjukvård kommer nästan dagligen i kontakt med närstående som förlorat en anhörig och förväntas kunna hantera de närståendes sorg på ett professionellt sätt. En del närstående har genomgått en förberedelse tid medan andra får uppleva en mer oväntad och plötsligt bortgång av sina anhöriga. Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att möta och ta hand om de närstående efter ett plötsligt dödsfall inom akutsjukvård. Metoden har genomförts som en litteraturöversikt med deskriptiv design det vill säga att resultatet bygger på ett redan publicerat forskningsresultat som författaren har sammanställt till en genomarbetad text i resultatdelen. Litteraturöversikten bygger på 14 vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes i vetenskapliga godkända databaser och alla artiklar som inkluderades höll god kvalitet enligt riktlinjer från Sophiahemmets kvalitetsgranskning och alla inkluderade artiklar var relevanta till litteraturöversiktens syfte. Resultatet grundar sig på tre huvudkategorier som arbetades fram under dataanalysen. Huvudkategorierna var sjuksköterskans perspektiv, faktorer som påverkar möte med närstående och vårdrelationens betydelse i mötet med närstående. Sjuksköterskans tydligaste arbetsuppgift var att stödja och se och tillmötesgå de närståendes behov. För att kunna göra det krävdes en god vårdrelation. Artiklarna gav exempel på vad sjuksköterskorna ansågs vara en del av svårigheten i att möta närstående som förlorat en anhörig plötsligt. Artiklarna lyfter framförallt fram sjuksköterskornas egna känslor och erfarenheter men även verksamheterna och då både bra respektive dåliga orsaker. Sjuksköterskorna upplevde även en bristfällighet i deras grundutbildning och att de saknade kunskap och riktlinjer från verksamheten inom området. Diskussionen visar att i situationer där närstående förlora sin anhörig plötsligt och oväntat många gånger upplevs som en svårighet av sjuksköterskorna. I vissa fall upplever sjuksköterskorna känslomässiga svårigheter och obehag som leder till att de upplever en känsla av att de inte räcker till för de närstående och deras behov och förväntningar. Det leder till att sjuksköterskorna är osäkra på om de tillgodoser de närstående tillräckligt i dessa situationer. Tidigare studier visar att sjuksköterskor upplever att grundutbildningen är bristfällig, utbildningen erbjuder inte tillräckligt med kunskap om vården av närstående. För att förhindra deras negativa tankemönster och osäkerhet vid omvårdnaden av närstående som plötsligt har förlorat en anhörig, behövs mer kunskap och att den teoretiska kunskapen får utrymme i praktiken. Slutsatsen är att akutsjuksköterskan skulle stärka sin yrkesprofession i omhändertagandet av närstående som plötsligt har förlorat en anhörig genom mer kunskap och då med både teoretiskt och praktiskt undervisning, bättre struktur och tydligare riktlinjer ute i verksamheten.

Bakgrund: I vårdyrket är det ofrånkomligt för sjuksköterskor att möta döden och det finns skillnader på väntad och oväntad död. Dödsfallet för närstående som förlorat en person i plötslig död kan upplevas som en traumatisk händelse. En krisreaktion kan uppträda och närstående kan vara i behov av emotionell omvårdnad från hälso- och sjukvården. Det visar även att andra typer av stöd kunde hjälpa att lindra lidandet. Syfte: Syftet är att beskriva betydelsen av emotionell omvårdnad för att lindra lidandet hos närstående som förlorat en person i plötslig död. Metod: Den valda designen för denna studie var en icke-systematisk litteraturöversikt, där analysen genomfördes med hjälp av en integrerad analys. Studien baserades på 35 vetenskapliga artiklar där 17 av artiklarna inkluderades i resultatet, från databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Resultatet visade att emotionell omvårdnad kan ha betydelse för närståendes lidande. De upplevde känslomässig påverkan vilket skapade bland annat rädsla, sömnproblematik och beteendeförändringar. Lidande, stöd och kommunikation redovisas som viktiga faktorer. Genom att sjuksköterskor visade medmänsklighet och öppenhet för döden förbättrade det hälsan hos närstående. Slutsats: Närstående kan behöva emotionell omvårdnad efter en plötslig död av en person, eftersom det visade lindra lidandet. Därför kan sjuksköterskor behöva mer information om påverkan av plötslig död hos närstående för att täcka kunskapsluckan. / Background: In the healthcare profession it is inevitable for nurses to meet death and there is a difference between expected death and unexpected death. The death for the next of kin who loses a loved one in sudden death can be perceived as an traumatic experience. A crisis reaction can take place and the next of kin will be in need of emotionally care from the healthcare. It also shows other types of support who can relieve the suffering. Aim: The aim of this study was to describe the importance of emotional support to relieve the suffering of the next of kin who lost a person in sudden death. Method: The chosen design for this study was a non-systematic literature review, the articles have been analyzed through integrated analysis. The study was based on 35 scientific articles and 17 of the articles was included in the result, from databases CINAHL and PubMed. Results: Results showed that emotionally care can have significance for suffering of the next of kin. They experienced a emotional impact which included fear, problem to sleep and behavioral changes. Suffering, support and communication where reported as important factors. When the nurses showed humanity and where open to death, it did improve the health for the next of kin. Conclusions: The next of kin may need emotional care after an unexpected death of a person, because it shows relieve suffering. For that reason, nurses may require more information on the impact of the sudden death of next of kin to cover the knowledge gap.

Traumatic deaths hit relatives hard and a fast and professional encounter can make crisis management easier. The purpose of this literature review is to find partly how relatives after traumatic deaths are taken care of and how nursing staff fulfil the relatives' needs and also how nurses prepare themselves before this encounter with the realatives. The method in this study consists of a literature review. This was done through critical examining a number of articles within this area. The result shows how a nurse could encounter relatives after traumatic deaths. This is shown in the themes we have chosen. These are relative room, staff training, written information, type of language, circumstance round dead and also protocol and action plan. In this work, we discuss as writers how a nurse should and could improve the attention of relatives and it also gives a basis in how relatives in grief reacts and how the ar-rangement process proceeds. Our hope is that this study gives a good understanding in the work of giving a good care of the relatives. / Traumatiska dödsfall drabbar anhöriga hårt och ett snabbt och professionellt bemötande kan underlätta krisbearbetningen. Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på dels hur anhöriga efter traumatiska dödsfall tas om hand och hur sjuksköterskor uppfyller de anhörigas behov samt hur sjuksköterskan kan förbereda sig inför detta möte med de anhöriga. Metoden i detta arbete bestod av en litteraturstudie. Detta har gjorts genom att vi kritiskt granskat ett antal artiklar inom detta område. Resultatet visar hur en sjuksköterska kan bemöta anhöriga vid traumatiska dödsfall. Detta ser man i de teman vi valt ut. Dessa är anhörigrum, personalutbildning, skriftlig information, typ av språk, omständigheter kring dödsfallet samt protokoll och åtgärdsplan. I arbetet diskuterar vi som författare hur en sjuksköterska skulle kunna förbättra omhändertagandet av anhöriga och det ges också en grund i hur anhöriga i sorg reagerar och hur bearbetningsprocessen fortskrider. Vår förhoppning är att denna studie ger en god insikt i arbetet att ge en bra omvårdnad till de anhöriga.