Bakgrund: Sjuksköterskor på en akutmottagning ställs ofta i situationer där demöter efterlevande. I kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor stårdet om hur sjuksköterskor ska främja hälsa och bota eller lindra sjukdom, meningenting om hur sjuksköterskor ska agera när döden är ofrånkomlig. Forskningvisar att efterlevande kan påverkas i ett längre perspektiv när en anhörig plötsligtavlider. De lider högre risk att återkomma till vården i ett senare skede med bådesomatiska och psykiska besvär. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskors erfarenheterav möten med efterlevande efter plötsliga dödsfall. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Databaserna Cinahl ochPubMed användes vid litteratursökningar. Studien är baserad på elvavetenskapliga artiklar som har granskats, analyserats och sedan sammanställts tillett resultat.Resultat: Resultatet visar att det finns ett stort behov av kunskap och handledningför sjuksköterskor. Sjuksköterskorna upplevde att akutmottagningar är dåligtanpassade för efterlevande och deras behov. Känslor och kommunikationpåverkade relationen och mötet mellan sjuksköterskor och efterlevande. Konklusion: Trots att sjuksköterskor på en akutmottagning ofta sätts i situationerdär de behöver möta efterlevande, visar resultaten att det finns för lite forskning,utbildning och möjligheter för sjuksköterskor att utveckla sina färdigheter och ökasina kunskaper. Det behövs mer forskning som påvisar på hur man ska agera idessa möten, men också hur bristerna på kunskap påverkar sjuksköterskorna ochderas förmågor i ett längre perspektiv. / Background: Nurses in the emergency care unit are often put in situations wherethey meet suddenly bereaved. The education for future nurses is inadequate inrelation to how to approach bereaved individuals. The education focuses on howto promote health and how to cure illnesses but very little on how to act whendeath is inevitable. Existing research show that bereaved individuals experiencelong term effects when someone close to them suddenly dies. They often return aspatients later on in life, in both somatic and psychiatric care.   Aim: The aim of this literature review was to highlight nurses’ experiences ofapproaching suddenly bereaved. Method: The study was carried out as a literature review. Database searches weremade in Cinahl and PubMed. Eleven qualitative studies have been reviewed,analyzed and put together to a result.Results: Results showed that there is a need of knowledge and support for nurses.The emergency rooms are clearly not customised for the bereaved and their needs.Feelings and communication affect the relationship and the meeting betweennurses and suddenly bereaved.  Conclusion: Nurses in the emergency care are often put in situations where theymeet suddenly bereaved. Results showed a lack of research, education andopportunities for nurses to develop their skills and knowledge. More research isneeded on how to act in these situations but also how lack of knowledge affectsnurses in the long term.

Bakgrund: Plötsliga dödsfall inom akutsjukvården är något som kan generera stor sorg för anhöriga. Sjuksköterskan utgör därmed en viktig roll i bemärkelsen att stödja anhöriga vid plötsliga dödsfall. Genom att förstå sorgeupplevelsen ur den anhöriges perspektiv, kan det leda till att stödjandet bedrivs familjecentrerat. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att stödja anhöriga vid plötslig död inom akutsjukvård. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med en induktiv ansats, där resultatet genererade i 12 vetenskapliga artiklar. Resultat: Det framkommer fyra kategorier i studiens resultat: strategisk kommunikation, stöd för anhöriga, emotionell påverkan och anhörigas närvaro. Återkommande i resultatet var att sjuksköterskornas känslor ständigt var påtagliga och brist på erfarenhet och kunskap präglade deras närvaro med patienters sörjande anhöriga. Konklusion: Sjuksköterskans upplevelse av att inte känna sig tillräcklig i stödjandet för anhöriga, speglar sig i avsaknaden av utbildning och okunskap. Ytterligare forskning kring sjuksköterskornas upplevelse i stödjandet till anhöriga vid plötsliga dödsfall inom akutsjukvården kan generera ökad kunskap för sjuksköterskor inför mötet med de anhöriga.

Bakgrund: Döden är oundviklig och väcker starka känslor som kan upplevas som svåra att hantera men som sjuksköterskan måste hantera i sitt yrke. Bristande reflektion i samband med plötsliga dödsfall kan leda till ohälsa för sjuksköterskor och vissa väljer därmed att lämna yrket. Syfte: Syftet med litteraturstudie var att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av plötsliga dödsfall. Metod: Studien baserades på tolv vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. De analyserades enligt Fribergs (2012) innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier identifierades. Dessa var Inre konflikt, Att möta anhöriga och Strategier för att hantera känslor. Vid plötsliga dödsfall kände sig sjuksköterskor oförberedda, otillräckliga och i vissa fall oprofessionella. Sjuksköterskor upplevde utmaningar med patienter som de kunde relatera till utifrån sin egen livssituation. Det var också en utmaning i att stötta anhöriga och hantera deras reaktioner. Det kunde uppstå konflikter i teamet vid diskussion om hur anhöriga skulle bemötas. Konklusion: Sjuksköterskor upplevde svårigheter med plötsliga dödsfall och det fanns behov av mer tid för reflektion och även utbildning. Ytterligare studier rekommenderas rörande insatser som ger mer kunskap och strategier för hur plötsliga dödsfall ska hanteras.

Bakgrund: Långvariga hälsoeffekter och svårare sorgeprocesser är vanligare ju mer plötsligt dödsfallet är. Det finns en rädsla att prata om plötslig död och detta kan vara orsaken till att det inte finns så mycket kunskap inom ämnet. Sjuksköterskor som är bekanta med anhörigas psykosociala behov är väl förberedda på att organisera hjälp för de som upplever plötslig förlust. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa anhörigas upplevelse och erfarenheter vid närståendes plötsliga död. Metod: Denna studie är en litteraturstudie med kvalitativ design baserad på tolv granskade artiklar. Artiklarna analyserades genom att hitta data som svarade på syftet och i dem identifiera nyckelfynd. Genom att sammanställa likheter och skillnader i nyckelfynden skapades ett resultat. Resultat: Fem kategorier identifierades: Gå vidare, Ta farväl, Skapa mening och förstå, Ge och få stöd, och Maktlöshet på grund av den plötsliga händelsen. Den plötsliga döden innebar långvarig sorg med stora förändringar i livet. Anhöriga var dåligt förberedda på att farväl av den avlidne och de skapade sig förståelse och mening med hjälp av information, rekonstruktion och genom sin tro. Hur de anhöriga blev bemötta var viktigt för dem och de upplevde starka känslor och förlust av kontroll initialt efter den plötsliga döden. Konklusion: Vägen tillbaka till balans i livet efter ett plötsligt dödsfall är en lång process som tar mycket kraft från de anhöriga. Sorgeprocessen är individuell med olika behov vilka bör bejakas och ligga till grund för den omvårdnad som ges. Om de anhöriga upplever ett gott stöd och förståelse för sin sorg kan sorgeprocessen underlättas. / Background: Prolonged health effects and more severe mourning processes are more common the more sudden the death is. There is a fear of talking about sudden death and this may be the reason why there is not much knowledge about subject. Nurses who are familiar with the psychosocial needs of relatives’ are well prepared to organize help for those who experience sudden loss. Purpose: The purpose of this literature study is to illuminate the relatives’ experiences in the event of a close relatives’ sudden death. Method: This study is a literature study with a qualitative design based on twelve reviewed articles. The articles were analyzed by finding data that answered the purpose and identifying key facts in the texts. By compiling similarities and differences in the key facts, a result was created. Result: Five categories were identified: Moving on, Saying goodbye, Create meaning and understanding, Give and receive support, and Loss of control due to the sudden event. The sudden death meant long-lasting grief with big changes in life. Relatives were poorly prepared to say goodbye to the deceased and they created understanding and meaning using information, reconstruction and faith. It was important to the relatives how they were treated and they initially experienced strong feelings and loss of control after the sudden death. Conclusion: The road back to balance in life after a sudden death is a long process that takes a lot of energy from the relatives. The mourning process is individual with different needs which should be acknowledged and be the basis for the nursing care given. If the relatives experience good support and understanding of their grief, the mourning process can be facilitated.

SAMMANFATTNING Bakgrund:Det behövs särskilt mycket stöd åt närstående när döden kommer oväntat. Människor som upplever plötslig död av en närstående riskerar mer uttalad och förlängd sorg. Plötslig död inträffar utan förvarning eller period av känd sjukdom. Till denna kategori hör akut sjukdom, olycksfall, självmord och mord. Den traumatiska krisens förlopp kan beskrivas i fyra naturliga faser; chockfasen, reaktionsfasen, bearbetningsfasen och nyorienteringsfasen. Coping beskriver en persons förmåga att hantera stressfyllda och känslomässigt påfrestade situationer. Syfte: Syftet var att beskriva sjukvårdspersonals erfarenheter och upplevelser av att möta närstående vid plötsliga och oväntade dödsfall inom akutsjukvård. Metod: En forskningsöversikt valdes och det innebar granskning och sammanställning av relevant forskning. Artiklarna skulle vara utgivna tidigast år 1999, gällande vuxna närstående över 19 år samt att de skulle vara utgivna på engelska eller svenska. Alla artiklar var granskade. Manuella sökningar gjordes genom att granska vetenskapliga artiklars referenslistor. Då hittades tre vetenskapliga artiklar att inkluderas. Studiens 19 artiklar återfanns i PubMed och CINAHL. Resultat: Att lämna svåra besked till patienter och närstående upplevdes av sjukvårdspersonal som en svår uppgift. Sjuksköterskorna ansåg att det var viktigt att ge ärlig och korrekt information till närstående. Svåra besked som lämnades felaktigt kunde skada sorgen och patientens närstående borde behandlas med omsorg och respekt. Sjuksköterskorna kände att det var känslomässigt påfrestande att ta hand om sörjande närstående och därför behövdes riktlinjer för hur de skulle gå tillväga vid dessa situationer. Sjuksköterskorna tyckte att det kunde vara bra att erbjuda närstående att närvara vid återupplivningsförsök och låta dem se den avlidna kroppen för att underlätta sorgen. Sorg och förlust kunde leda till både psykiska och fysiska konsekvenser. Forskningsöversiktens resultat visar att sjuksköterskorna använde sig av skyddande försvarsmekanismer som förnekelse och bortträngning för att hantera påfrestande situationer. Sjuksköterskornas upplevelser kring en patients död påverkades av deras förmåga att skapa en distans för att lindra sorg och de sökte i första hand stöd hos sina kollegor. Slutsats: Sjukvårdspersonal behöver ett psykologiskt försvar för deras professionella arbete och för sitt eget välmående. Riktlinjer och tydliga ansvarsområden behövs för att hantera dödsfall. Utbildning behövs för att utöka kompetensen i hur svåra besked lämnas.

Bakgrund Familj och närståendes liv förändras drastiskt vid en familjemedlems livshotande sjukdom eller plötsliga död. Livshotande sjukdomstillstånd kan vara hjärtinfarkt eller trauma. Känslor och reaktioner skiljer sig åt hos närstående och det går inte att förutse hur de kommer att reagera. Chock, rädsla och sorg är vanligt förekommande och i mötet med närstående kan sjuksköterskan behöva anpassa information utefter närståendes behov. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans förhållningssätt i mötet med närstående i samband med familjemedlems livshotande sjukdom eller plötsliga död. Metod Litteraturöversikt valdes som metod för att besvara syftet. Databassökning genomfördes i CINAHL och PubMed med hjälp av MeSH-termer och CINAHL Headings. Totalt 15 vetenskapliga artiklar inkluderades i studien, efter att ha värderats, klassificerats och sammanställts i en matris. Resultat En integrerad analys av inkluderade artiklar resulterade i fyra teman. Vikten av ärlig och rak information i mötet med sjuksköterskan, betydelsen av ett etiskt förhållningssätt i mötet, familj och närståendes känslor och reaktioner samt betydelsen av delaktighet och närhet. I mötet med närstående ska komplett och begriplig information erbjudas. Resultatet visar att ärlig och förståelig information angående patientens tillstånd är det närstående prioriterade högst. Ett annat huvudfynd var att närstående kände behov av att vara till nytta. Genom att inkludera närstående i grundläggande omvårdnad tillfredställdes detta behov. Slutsats Olika typer av känslor och reaktioner uppgavs av närstående. Med vetskap om hur familj och närstående kan uppleva tillvaron då en familjemedlem drabbats av livshotande sjukdom eller plötslig död, kan sjuksköterskan i sitt omvårdnadsarbete lindra oro och stärka närstående till att kunna hantera den nya livssituationen.

Varje år dör cirka 300 barn i Sverige. Skador är den enskilt vanligaste dödsorsaken för personer under 18 år. Det är svårt för någon som aldrig varit med om att förlora sitt barn att föreställa sig hur en sådan tragedi yttrar sig. Att sörja är en mänsklig reaktion som förekommer i alla åldrar och kulturer och kan beskrivas som en djup sorgsenhet som går igenom olika faser utan förväntat slut. Att möta någon som uppvisar sorg kan ge en upplevelse av obehag då vi inte vet hur vi ska förhålla oss i en sådan situation. Föräldrar som plötsligt har förlorat sitt barn har berättat hur viktigt det är att ha människor i deras omgivning som visar medkänsla. Föräldrar behöver medvetandegöras om sitt barns stundande död för att kunna anpassa sig till hur deras liv ser ut efteråt. När barnet går bort i plötslig död är detta inte möjligt. Kunskap om hur behoven ser ut hos föräldrar som förlorar ett barn i plötslig död och vilket stöd som ger dem den bästa förutsättningen att sörja på ett så hälsosamt sätt som möjligt, skapar en grund för sjuksköterskan vid bemötandet av dessa föräldrar. Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser och behov av stöd efter att ha förlora sitt barn i plötslig död. För att besvara syftet tillämpades en litteraturstudie. Det innebär att en sammanställning och analys gjordes av studier inom forskningsområdet. Databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO har använts i databassökningen där 12 vetenskapliga artiklar valdes ut. Manuella sökningar resulterade i ytterligare tre artiklar. Totalt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar som haft både kvantitativa och kvalitativa metoder eller en kombination av dessa. Föräldrar berättade att de upplevde ett bristande bemötande av sjukvårdspersonal i samband med barnets död. Förlusten gav en inverkan på föräldrarna både fysiskt och psykiskt och yttrade sig genom fysisk smärta, energiförlust, nedsatt koncentrationsförmåga, sömnproblematik och förändringar i beteende och humör. För många föräldrar ledde förlusten till isolering och nedsatt hälsa. Framträdande var att föräldrarna hade behov av att ha människor som visade medkänsla och erkände deras sorg runt omkring sig under lång tid efter förlusten. Föräldrar hanterade sin förlust bland annat med hjälp av familj, vänner, stödgrupper och religion. Det är av stor vikt att föräldrarna får ett varmt omhändertagande av sjuksköterskan och att sjuksköterskan känner sig säker i sin roll som stödgivare och ger föräldrarna den tid och trygghet de behöver. Föräldrarna behöver ha någon som lyssnar till deras behov av stöd då föräldrarna saknar energi att ta egna initiativ under en lång tid efter förlusten.

Bakgrund: På en akutmottagning förekommer plötsliga och oväntade dödsfall mer frekvent i jämförelse med andra avdelningar. För sjuksköterskan innebär det att möta närstående i kris och sorg. Det är en viktig och tidskrävande uppgift att tillgodose deras behov av omvårdnad och information. Att dagligen befinna sig i traumatiska situationer kan resultera i att sjuksköterskan påverkas känslomässigt.   Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor upplever mötet med närstående i samband med plötsligt och oväntat dödsfall på akutmottagning. Metod: En kvalitativ intervjumetod tillämpades då det ansågs vara en lämplig metod för att besvara studiens syfte. Utifrån en semi-strukturerad modell genomfördes sex enskilda intervjuer och en parintervju med sjuksköterskor verksamma på akutmottagningar. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes för analys av data. Resultat: I resultatet framgick att en av rutinerna för omhändertagande av närstående bestod av att en anhörigmottagare utsågs. Sjuksköterskans ansvar gentemot närstående innefattade information, ett sympatiskt förhållningssätt och att tillgodose omvårdnadsbehov. Då närstående valde att närvara på akutrummet vid återupplivning var det sjuksköterskans uppgift att finnas till hands, trösta och stödja. Att möta människor i kris och sorg kunde ge upphov till känslor och tankar som påverkade sjuksköterskorna både i arbetet och privat. Olika copingstrategier för att hantera dessa identifierades.   Slutsats: Omhändertagandet av närstående efter ett plötsligt dödsfall ansågs tillhöra sjuksköterskans ansvarsområde. Det upplevdes många gånger vara en svår och komplex uppgift som påverkande sjuksköterskorna känslomässigt.

Bakgrund: Att förlora en anhörig är något som är väldigt traumatiskt och omtumlande. Reaktioner på krisen brukar visa sig enligt olika faser, dessa är chockfasen, reaktionsfasen, bearbetning- och reperationsfasen samt nyorienteringsfasen. Det är viktigt att kommunikationen är ärlig och ska alltid vara hjälpande för patienten eller anhöriga. Syfte: Syftet med den här studien är att sammanställa befintliga vetenskapliga artiklar för att belysa situationen för anhöriga och personal vid plötsligt dödsfall. Metod: En litteraturstudie gjordes som baserades på 13st vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen gjordes med hjälp av databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Resultatet av studien visade på att anhöriga behövde olika stöd i olika stadier och att informationen gavs på ett så rakt och ärligt sätt. Personalen upplevde att utbildning var viktigt för hantering av omhändertagande och att de sökte stöd och kunskap hos mer erfarna kollegor. Slutsats: Informationen om dödsorsaken till de anhöriga var mycket viktig och att personalen var öppna och ärliga. Anhöriga uppskattade att personalen fanns tillgängliga. Att som sjuksköterska ha tillräcklig utbildning gör att självförtroende ökar och hanteringen av svåra situationer underlättas samt kunskapen hjälper att kunna stödja anhöriga bättre. / Background: Losing a loved one is something that is very traumatic and bewildering. Reactions to the crisis usually appear under different phases, these are the shock phase, reaction phase, processing- and repair phase and reorientation phase. It is important that communication is honest and that it always will be helping for the patient or the relatives. Purpose: The purpose of this study is to compile existing research articles to highlight the situation of family members and staff of sudden death. Method: A literature review conceders on 13 scientific articles. The literature search conceders the databases CINAHL and PubMed. Results: The results of the study showed that relatives needed different support at different stages and that the information is given in such a straight and honest way as possible. Staff felt that education was important for the management of care and that they sought the support and expertise of more experienced colleagues. Conclusion: The information about the cause of death to the families was very important and that the staff were open and honest. Relatives appreciated that the staff were available. Nurses that have sufficient training increases self-confidence enables the handling of difficult situations and knowledge will help to support families better.

Plötslig och oväntad död är något sjuksköterskan kan komma att uppleva i sitt yrkesverksamma liv. Plötslig och oväntad död innebär att en person avlider oväntat och att döden inträffar upp till 24 timmar efter symtomdebut, oberoende på om tidigare symtom på bakomliggande sjukdom är känd. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelser av patienters plötsliga och oväntade död. Det gjordes genom en litteraturstudie som innebär att på ett systematisk sätt identifiera och undersöka vetenskapliga artiklar. Många sjuksköterskor upplever känslor såsom sorg, skuld och otillräcklighet vid patienters plötsliga och oväntade död. Det är först när rätt tid och plats ges som sjuksköterskan får lov att ge utlopp för sina känslor. Dessutom har anhörigas reaktioner en stark inverkan på sjuksköterskans upplevelse av den egna kapaciteten. Copingstrategier är av vikt, både för att kunna möta anhöriga men även för att kunna hantera de egna känslorna. Mer forskning bör genomföras eftersom att plötslig och oväntad död är en händelse som upplevs vara svårhanterlig för sjuksköterskan. Också utbildning i hanteringen av plötsliga och oväntade dödsfall är av betydelse då det är något som sjuksköterskan kan komma att ställas inför och på grund av att kunskapen inom ämnet är bristfällig. / Sudden and unexpected death is something that the nurse may experience in his or her professional life. Sudden and unexpected death means that a person dies unexpectedly and that the death occurs within 24 hours after the first symptoms, regardless whether an underlying disease is known. The purpose of this study was to elucidate the nurses’ experience of patients sudden and unexpected death. This was done by a literature research which means that in a systematic way identify and examine scientific articles. Many nurses are experiencing feelings such as grief, guilt and inadequacy when a patient sudden and unexpected dies. It is only when the right time and place is given that the nurse is allowed to vent his or her own feelings. In addition, the reactions from relatives have a strong impact on the nurse’s experience of his or her own capacity. Coping strategies are of importance, both in beeing able to meet relatives but also to be able to manage his or her own emotions. More research should be conducted since sudden and unexpected death is an event that is perceived as difficult to handle for the nurse. Education in handling sudden and unexpected deaths is of importance since it is something that the nurse probably will encounter and because the knowledge within the subject is inadequate.