Placebo associeras ofta med de sockerpiller som bland annat används i vetenskapliga studier. De används för att, som verkningslös substans, jämföras med och på så sätt bedöma ett aktivt läkemedels effekt. Placebo kan dock innefatta mycket mer än så. Det bemötande patienten får spelar stor roll men även förväntan, betingning och sinnestillstånd påverkar en eventuell placeboeffekt. Placeboeffekten möts ofta med skepsis och i värsta fall avfärdas den som inbillning. Forskning har dock visat att placebo kan ge både psykologiska och fysiologiska effekter. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka på vilka olika sätt placebo kan ge psykologiska och fysiologiska effekter. Artikelsökningen till denna litteraturstudie är gjord i databasen PubMed. Fem vetenskapliga kliniska studier valdes ut för närmare analys i arbetet. Studierna visar att placeboeffekten är komplex. Flera typer av responsmekanismer finns, vilka aktiveras av olika typer av stimuli. Förväntan kan exempelvis trigga opioida system medan betingning kan trigga både opioida och cannabinoida system samt immunförsvaret. De olika systemen kan aktiveras samtidigt och verka både oberoende av varandra och i kombination. Studierna har visat att placeboeffekterna kan ge både psykologiska och fysiologiska effekter. Dessa effekter är viktiga att ta hänsyn till, både i mötet med patienten, och vid upplägg och tolkning av vetenskapliga studier.

Syftet med studien var att undersöka om viljan har en inverkan på kroppens läkningsförmåga samt hur en eventuell inverkan kan användas vid omvårdnad av patienter. Litteraturstudien bygger på åtta kvantitativa och två kvalitativa studier som på olika sätt berör sambandet mellan kropp och psyke. Materialet har kategoriserades och tematiserats. Resultatet visade bl a att patienters förväntningar på en behandling har inverkan på dess resultat och att det psykologiska välmåendet är en viktig faktor för läkning även vid somatisk sjukdom. Slutsatsen blev att det finns mycket att vinna för sjukvården på att arbeta mot en mer holistisk hälsosyn samt att inkorporera fler alternativa behandlingsmetoder. / The purpose of this study was to investigate if willpower has any influence on the body’s capacity to heal and also if a possible influence can be used when caring for patients. The literature review is based on eight quantitative and two qualitative studies which in different ways cover the connection between body and mind. The material was categorized and arranged into themes and the results showed that the expectations that patients have on their treatment have an effect on the outcome, and that psychological well-being is also an important factor in the healing of somatic illness. In conclusion, there is much to gain in health care by adapting a more holistic view on health and by incorporating more alternative methods of treatment.

BAKGRUND: Placebo som begrepp har förändrats över tid – från medeltidens betydelse ”jag skall göra gott” till en overksam substans som används i randomiserade kontrollerade studier. Tidigare forskning visar att placeboeffekt kan skapas genom förväntans- och betingningsmekanismer, som via hjärnan startar processer i kroppen som kan lindra symptom som exempelvis smärta och illamående. Placeboeffekter har ansetts förekomma vid upp till 90 procent av sjuksköterskans åtgärder, men forskningen som belyser dess potential inom omvårdnad är bristfällig. SYFTE: Att undersöka hur placeboeffekten skulle kunna användas vid omvårdnadsåtgärder. METOD: En litteraturstudie med induktiv ansats. RESULTAT: Placebo kan skapas genom bemötande, behandlingsritualer och vårdmiljö. Vårdpersonal kan använda placeboeffekten för att stödja patientens behandling, för att individanpassa vården och stärka relationen mellan patient och personal. SLUTSATS OCH FÖRSLAG PÅVIDARE FORSKNING: Många omvårdnadsåtgärder som kan bidra till att skapa placeboeffekter går att använda utan etiska konflikter, medan andra delar kräver merforskning och etiska riktlinjer innan de är genomförbara i klinisk praxis. Vidare forskning bör fokusera på klinisk miljö och knyta samman omvårdnadsforskning med andra forskningsområden. Individuella skillnader i placeborespons och vårdpersonalens syn på användning av placebo är några områden som behöver fördjupas inom omvårdnadsforskning. / BACKGROUND: The concept placebo has changed over time – from the Middle Ages denotation of "I shall please" - into an inactive substance used in randomized controlled trials. Previous research shows that a placebo effect can be created through expectation and conditioning-mechanisms, which in turn trigger brain processes that can alleviate symptoms such as pain and nausea. Up to 90 percent of a nurse's actions have been considered to create placebo effects, but research that highlights its potential in nursing care is scarce. AIM OF STUDY: Examine how the placebo effect could be used in nursing interventions. METHOD: A literature study with inductive approach. RESULTS: Placebo effects can be created through verbal and non-verbal treatment, treatment rituals and by altering the context of the healthcare setting. Healthcare professionals can use the placebo effect to strengthen or replace active treatments. CONCLUSION AND SUGGESTIONS FOR FURTHER RESEARCH:Several nursing interventions that initiate a placebo effect can be used without ethical conflicts, while others require more research and ethical guidelines before being viable in clinical practice. Individual differences regarding placebo response, and healthcare professionals' views of the use of placebo, are some areas that need further research.

Bakgrund: Kommunikationen mellan sjuksköterska och patient är betydande för den mellanmänskliga relationen som i sin tur är grunden för omvårdnad. Forskning visar att kommunikationen mellan sjuksköterska och patient kan främja hälsa och lindra lidande. Evidens om hur kommunikation påverkar hälsan genom placebo- eller noceboeffekt är relativt outforskat eftersom resultat är svåra att mäta. Placebo rör inte enbart “sockerpiller” utan omfattar olika former av psykologisk stimulans som aktiverar fysiologiska processer. Syfte: Syftet var att sammanställa evidens för vilka kommunikativa åtgärder sjuksköterskan kan tillämpa för att öka placeboeffekt samt minska noceboeffekt. Metod: Litteraturöversikt baserad på elva kvantitativa artiklar. Resultat: Hälsofrämjande kommunikativa åtgärder kan sammanfattas med ett positivt ordval, en varm kommunikationsstil och fysisk beröring. Kommunikation som främjar placeboeffekt minskar patientens puls, blodtryck, ångest och smärta samt ökar själveffektivitet, belåtenhet, tro på sin egen prestationsförmåga samt förväntan på behandlingsresultat. Fysisk beröring som separat åtgärd håller även patientens oxytocin-nivå stabil och ger ett ökat fysiskt och psykiskt välbefinnande samt fysisk och psykisk komfort. Konklusion: När sjuksköterskan är medveten om sitt sätt att kommunicera med patienten kan det öka placeboeffekten och främja hälsa genom att välja en varm kommunikationsstil, ge fysisk beröring samt att välja positiva ord. / Background: The communication between nurse and patient is significant for the interpersonal relationship, which is the basis for nursing. Research shows that communication can promote health and relieve suffering. Evidence on how communication affects health through a placebo or nocebo effect is relatively unexplored because results are difficult to measure. Placebo is not just about "sugarpills" but includes various forms of psychological stimuli that activate physiological processes. Aim: The purpose was to compile evidence about communicative measures nurses can utilize to increase the placebo effect and reduce the nocebo effect. Method: A literature review based on eleven quantitative articles. Findings: Health-promoting communicative measures can be summed up with a choice of positive words, a warm communication style and physical touch. Communication that promotes the placebo effect reduces patients' heart rate, bloodpressure, anxiety and pain and even increases self-efficacy, satisfaction and belief in their own performance ability and expectations of treatment results. Physical touch as a separate measure also keeps the patient's oxytocin level stable and provides increased physical and mental well-being and comfort. Conclusion: When nurses are aware of their way of communicating with patients, they can increase the placebo effect and promote health by choosing a warm communication style, providing physical touch and choosing positive words

Bakgrund  Begreppet placebo har tidigare associerats som en overksam behandling utan terapeutisk effekt som i stor utsträckning omtalats som ett oetiskt tillvägagångssätt. Begreppet har dock i samtida forskning erkänts som en kraftfull mekanism: Placebo handlar inte om vad som tillförs patienten, utan om hur det tillförs. Denna insikt ger plats åt länken mellan omvårdnad och placeboeffekt samt idén om hur omvårdnad kan anpassas för att till fullo dra nytta av den fysiologiska mekanismen. Vid sidan om detta framhåller forskning att denna länk ännu inte gjort inträde i klinisk praxis.  Syfte  Syftet var att belysa hur åtgärder inom omvårdnad kan anpassas för att påverka placeboeffekt.  Metod  För att möta syftet utformades en icke-systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats och integrerad analys.  Resultat  Resultatet presenteras i fem kategorier vilka i olika grad besvarar hur omvårdnad kan anpassas för att både optimera och modulera placeboeffekt i kliniska miljöer: icke-verbal kommunikation, verbal kommunikation, framhållning av patientens autonomi, anpassning av omvårdnadens estetik samt uppmuntran till somatiskt fokus.  Slutsats  Litteraturöversiktens resultat pekar på sjuksköterskans möjligheter att förstärka placeboeffekt och minska noceboeffekt, samt genom dessa förbättra individanpassad omvårdnad, öka patientens välbefinnande och optimera behandlingsresultat. Med detta ges ökad förståelse för omvårdnadens centrala roll kring placeboeffekt, placeboeffektens värde i omvårdnadskontext samt det för vårdkedjan viktiga sammanlänkandet. / Background  The term placebo has earlier been regarded as an ineffective treatment without therapeutic effect and widely referred to as an unethical method. However, the concept has through today’s research been recognized as a powerful mechanism: Placebo is not about what is administrated to the patient, but rather how it is added. This insight provides space for the link between nursing care and placebo effect, as well as the idea of how nursing care can be adapted to take full advantage of the physiological mechanism. In addition to this, research emphasizes that this link has not yet been accessed in clinical practice. Aim  The aim was to illustrate how placebo effect can be achieved by adaptations of interventions in nursing care.  Method  To meet the purpose a non-systematic literature review was designed with an inductive approach and an integrated analysis.  Results  The results are presented in five categories of which to varying degrees answer how nursing care can be adapted to optimize as well as modulate the placebo effect in clinical environments: non-verbal communication, verbal communication, emphasis on the patient's autonomy, adaptation of the aesthetics of nursing and encouragement of somatic focus.  Conclusions  The results of the literature review point to the nurse’s opportunities to strengthen the placebo effect, reduce the nocebo effect and through these improve individualized nursing care, increase the patient’s well-being and optimize treatment outcome. This provides an increased understanding of nursing care as a central part in placebo effect, the placebo effect’s value within the context of nursing care, and their significant interconnection within caregiving.

Bakgrund Studier visar på att placebointerventioner kan frambringa samma eftersträvansvärda effekter som verksamma behandlingar. Utöver detta har tillämpning av placeboeffektens bakomliggande mekanismer även visat sig förstärka effekten av redan erkända behandlingsmetoder. Kärnan i både placebo- och noceboeffekter är att svaret på behandlingen inte enbart kan tillskrivas behandlingens kända farmakodynamik. Fenomenen uppkommer som ett resultat av ett komplext samspel mellan kontextuella faktorer, samt neurobiologiska och psykologiska mekanismer. Placebo- och noceboeffekter genomsyrar alla aspekter av sjuksköterskans omvårdnad, vilket placerar sjuksköterskan i en ideal position för att dra nytta av dess positiva effekter i sin omvårdnadspraktik. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur sjuksköterskans omvårdnad kan anpassas för att optimera placeboeffekten hos patienter vid smärtlindring. Metod För att svara på syftet användes en icke-systematisk litteraturöversikt, med en integrerad analys av 15 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering har använts som underlag vid kvalitetsgranskningen. Resultat Resultatet med denna litteraturstudie mynnade ut i två huvudkategorier av åtgärder som befinner sig inom ramen för den legitimerade sjuksköterskans omvårdnadsansvar. Genom att anpassa sin kommunikation och främja patientens autonomi kan sjuksköterskan höja patientens förväntningar och åstadkomma en placeboeffekt vid behandling av smärta. Slutsats Denna litteraturöversikt redovisar hur sjuksköterskan kan anpassa omvårdnaden för att förstärka placeboeffekten vid behandling av smärta. Genom anpassningar av omvårdnaden kan man öka patientens upplevelse av smärtlindring och optimera behandlingsresultat, liksom minska effekten av negativa erfarenheter och känslor. / Background Studies show that placebo interventions can produce the same desirable results as active treatments. In addition to this, the application of the underlying mechanisms of the placebo effect has also been shown to strengthen the efficacy of regular treatments. The essence of the placebo effect, as well as the nocebo effect, is that the response to treatment cannot be solely attributed to the known pharmacodynamics of the treatment. The phenomena arises as a result of a complex interplay between contextual factors, as well as neurobiological and psychological mechanisms. Placebo and nocebo effects permeate all aspects of nursing care. This places the registered nurse in an ideal position to promote the potential impact on their nursing care. Aim The aim of this study was to describe how nursing care can be adapted to optimize the placebo effect for patients receiving pain relief. Method To answer the aim, a non-systematic literature review was used. An integrated analysis was made of 15 quantitative scientific articles. The quality review was done with Sophiahemmet University’s assessment basis. Results The results of this literature review were concluded in two main categories of nursing interventions within the scope of the registered nurses responsibilities. By adapting their communication and promoting the patient's autonomy, the nurse can raise the patient's expectations and achieve a placebo effect in the treatment of pain. Conclusions This literature review reports how nurses can adapt their care in order to enhance the placebo effect in the treatment of pain. Through caring adjustments, the nurse can reduce the effect of negative experiences and emotions, increase the patient’s experience of pain relief and optimize treatment results.

No description available.