Global ETD Search

1	Gör om gör rätt! Stadens rätt till grönska : Ett kombinerat arbete om gröna inslag för människors hälsa, välbefinnande och livskvalité Petersson, Tove, Corkovic, Matea January 2019 (has links) I denna studie undersöks hur grönskan i staden kan bidra till restorativa värden och med positiva värden för människors hälsa, välbefinnande och livskvalité. Syftet är att undersöka hur gröna inslag kan tillföra människan restorativa värden samt vilka intentioner arkitekturprofessionen har med planering av gröna inslag i staden. Genom design som metod mynnar studien ut i en verktygslåda för implementering av grönska i en befintlig stadsdel. För att undersöka detta har fallet Varvsholmen i Kalmar valts ut där metoden för implementering av grönska testas. Med hjälp av den insamlade teorin samt empirin prövas hur en restorativ miljö kan implementeras genom design på olika skalnivåer. Restorativa miljöer används som studies teoretiska utgångspunkt för att undersöka stadsplanering och implementeringen av grönska i efterhand samt hur grönska kan bidra till människors välbefinnande. Denna studie utgår således från att gröna miljöer i staden kan påverka människors mående. Studien tillämpar aktör-nätverksteori som metodansats där intervjuer genomförs och dokument studeras. Empirin i denna studie utgörs av tre intervjuer av djuplodande karaktär tillsammans med tre plandokument. Utifrån semistrukturerade intervjuer har tillgång till arkitekturprofessionens tankar och erfarenheter fåtts, detta med utgångspunkt i de utvalda plandokumenten. Resultatet av empirin påvisar skillnader i arkitekturprofessionens intentioner med grönska där det identifierats att planarkitekten menar att grönska främst ska bidra till pulshöjande aktiviteter medan landskapsarkitekten snarare menar att grönska ska skapa rumslighet. Gemensamt för de intervjuade arkitekterna samt de analyserade plandokumeten är avsikten att med grönska skapa sociala mötesplatser. Författarna av denna studie identifierar träd, flera träd, växthus/odling, gräs, buske, bänk, flyttbara sittelement, grönt vindskydd, hav samt pergola som gröna element som kan implementeras i ett redan befintligt område och sedan kombineras genom principerna avstånd, mängd, placering och skala, detta för att skapa en restorativ miljö. Huruvida alla aktörer i det identifierade nätverket enrolleras (eng: enroll) ifrågasätts av studiens författare då planarkitektens intresse inte kan anses uppfyllas av de utvalda elementen. Det ifrågasätts också om planarkitekten kan anses ingå i det identifierade nätverket på grund av att planarkitekten har liten möjlighet att påverka implementering av grönska. För att verka för människors hälsa och välbefinnande genom grönska och bidra till att människor upplever restorativa värden av naturen bör kompensation ske när grönska tas i anspråk för bebyggelse. Detta eftersom det skapar möjligheten att säkerställa att ny grönska implementeras när befintlig tas i anspråk. Gröna inslag Hälsa och välbefinnande Restorativa miljöer Grönska Varvsholmen Psykisk hälsa Arkitekturprofessionen Planarkitekt Landskapsarkitekt Architectural Engineering Arkitekturteknik
2	Vad visar den plan som säger mer än tusen ord? : Illustrationsplanens betydelse utifrån tydlighetskravet i Plan- och Bygglagen Söder, Tove, Eliasson, Erika January 2021 (has links) Studien syftar till att undersöka illustrationsplaners betydelse som ett förtydligande dokument till detaljplanen, samt i vilken utsträckning illustrationsplaner uppfyller tydlighetskravet i 4 kap 32 och 33 § § Plan- och bygglagen (PBL). Studien har framtagits med avsikt att uppmärksamma en problematik vars effekter kan påverka det faktiska medborgarinflytandet. En brist på forskning har observerats inom ämnet och studien avser därför bidra till att fylla den kunskapsluckan i samhällsplaneringen. Tydlighetskravet innebär att detaljplanens regleringar tydligt ska redovisas för att säkerställa medborgarnas förståelse för planens innebörd och konsekvenser. I avsikt att uppnå tydlighetskravet används ofta illustrationsplaner som kommunikationsverktyg för att förmedla detaljplanens syfte och planbestämmelser till allmänheten. Detta beror på att detaljplanen ofta kan upplevas svårtydd eftersom detaljplankartans utformning tydligt skiljer sig från hur kartor brukar illustreras i andra sammanhang. Genom kvalitativ innehållsanalys ämnar undersökningen besvara i vilken utsträckning illustrationsplaner uppfyller tydlighetskravet i PBL. Vid undersökningen jämfördes detaljplanekarta och planbestämmelser med tillhörande illustrationsplan för att gradera hur tydliga illustrationsplaner är. Detta genomfördes genom ett antal uppställda påståenden som illustrationsplanen kunde svara mot. Påståendena baseras bland annat på tidigare domslut kring illustrationer samt semiotikens syn på hur bilder kan tolkas. Undersökningen kompletterades med ett antal intervjuer från branschkunniga personer, detta för att få en mer kvalitativ och djupgående förståelse för resultatet samt illustrationsplaners betydelse som kommunikativt verktyg. Undersökningens resultat visar på en bristfällighet hos de undersökta illustrationsplanerna vad gäller tydlighet. Svårtolkade illustrationsplaner försvårar medborgarens möjligheter att uppfatta detaljplanens konsekvenser och deras möjlighet att lämna relevanta synpunkter under planprocessen minskar därmed ytterligare. Denna syn på illustrationsplanens potentiella konsekvenser delades med de personer som intervjuades i samband med studien. Med undersökningen och intervjuerna som grund har ett antal ställningstaganden och förslag sammanställts som anses inneha praktisk relevans för samhällsplaneringen. Ett exempel på detta är att en mer gedigen vägledning bör tas fram, till förmån för en nationellt enhetligare användning av illustrationer. Vägledningen hade kunnat utformas på olika sätt, bland annat genom att bristfälliga planer sammanställs för att påvisa vilka konsekvenser som kan följa av en otydlig illustrationsplan. Därtill har även annan typ av vägledning samt andra förslag lyfts fram i studiens slutsatser. Fysisk planering Samhällsplanering Illustrationsplaner Mark- och miljödomstolen MÖD Mark- och miljööverdomstolen Planarkitekt Planbeskrivning Illustration Illustrationsmaterial Illustrationsplan Detaljplan Medborgardeltagande Medborgarinflytande Demokrati Medborgare Planprocess Innehållsanalys Semiotik Tydlighetskrav Tydlighetskravet Detaljplaner Plan- och Bygglagen PBL Plan- och bygglag Plankarta Flexibla planer Flexibla detaljplaner Sakägare Situationsplan Situationsplaner Maximal exploatering Exploatering Kommunikation Kommunikationsverktyg Architecture Arkitektur Social Sciences Samhällsvetenskap Public Administration Studies Studier av offentlig förvaltning Other Civil Engineering Annan samhällsbyggnadsteknik

Search results

Gör om gör rätt! Stadens rätt till grönska : Ett kombinerat arbete om gröna inslag för människors hälsa, välbefinnande och livskvalité

Vad visar den plan som säger mer än tusen ord? : Illustrationsplanens betydelse utifrån tydlighetskravet i Plan- och Bygglagen