Denna uppsats behandlar hur människans sparande av föremål kan påverka och bevara en platskänsla i en globaliserad värld, där människor flyttar mer och lämnar platser de har ett emotionellt band till. Detta besvaras genom en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där informanterna besvarar frågor om platskänsla, identitetskapade på en plats samt hur föremål kan agera mnemotekniska hjälpmedel, vilket innebär föremål som agerar hjälpmedel för att påminna ett subjekt om dåtiden. Resultatet påvisar att en del föremål agerar mnemotekniska hjälpmedel vilket gjorde att en del informanter kände sig närmre platsen när de upplevde föremålet genom perception och således hjälpte det dem att hantera en saknad platsen. Däremot var resultatet inte homogent och en del föremål hjälpte istället en del informanter att minnas personer eller specifika händelser och inte en specifik plats.

I denna rapport är syftet att undersöks platskänslan vid två olika universitet, Uppsala Universitetet i Sverige och University of Wollongong i Australien. Detta utfördes genom att komparativt undersöka skillnader och likheter vid universiteten. Som underlag för studien har material samlats in genom en flermetod som kombinerar intervjuer och enkäter för att få en både kvantitativ och kvalitativ bredd. Studenter från universiteten har utfrågats gällande deras syn på platskänsla samt vad som utmärker respektive universitet i termer av denna. Resultaten visar att båda universiteten har en god platskänsla där studenterna trivs. En likhet i båda fallen är att den specifika studentmiljön som uppstår på universiteten bidrar till en gemenskapskänsla bland studenterna. Platskänslan grundas däremot på olika faktorer vid respektive universitet där historiska byggnader och nationer bidrar till den övergripande studentkänslan i Uppsala, medan stranden och det centraliserade campuset är viktigt i Wollongong. Därav framgår det att platskänslan på universitet inte kan beskrivas generellt utan varierar beroende på vilket som undersöks och hur det upplevs av de som studerar där.

No description available.

Den här uppsatsens syfte är att öka förståelsen för hur en hemsk händelse som ett terrordåd kan påverka platskänslor för en plats som genom dådet blir en plats som kan förknippas med ett mörkt kulturarv. Uppsatsen studerar detta utifrån hur nyhetsmedia skriver om uppfattningarna om platsen Drottninggatan och vad för upplevelser människor har på platsen samt hur terrordådet blir ihågkommet. För att studera syftet i uppsatsen används en medieanalys där en mer specifik innehållsanalys genomförs för att granska nyhetsmedia. De teman som identifierades för att svara på syfte och frågeställningar är platskänsla, minne och helhet. Temat platskänsla gav två underteman vilket blev upplevelser och uppfattningar. Platskänslorna för Drottninggatan framställs främst med känslor av oro och rädsla för det som kan hända, även kärlek på platsen beskrivs vid rapportering av temat minne. Temat minne gav två underteman vilket är minnesceremonier och monument. Nyhetsmedia rapporterar om hur terrordådet är ihågkommet med hjälp av minnesceremonier och rapporterar om att ett monument kommer resas för att minnas dådet och offren. Studien belyser temat helhet där resultatet visar att det inte enbart är Drottninggatan som människor upplever påverkats av terrordådet den 7 april 2017 utan även andra delar i Stockholm eller platser med mycket människor.

Syftet med studien är att undersöka platskänsla och värdefulla platser i de sydöstra stadsdelarna utanför Uppsala samt hur dessa hanteras i plandokumenten vid den planerade utvecklingen av området. Studien bygger på en kvalitativ metod där intervjuer genomförts med invånare i de sydöstra stadsdelarna för att ta del av deras känsla av platsen, vilka platser de anser värdefulla samt hur de ställer sig till planerna för området. Vidare undersöks hur de utpekade platserna hanteras i den fördjupade översiktsplanen för området. Till sist undersöker studien hur man kan förstå invånarnas svar i relation till geografiska teorier om plats. Resultatet visar att det finns tydliga likheter mellan invånarnas svar och geografiska teorier. Respondenterna har en stark gemensam platskänsla som främst bygger på en emotionell anknytning till platsen. Inställningen till planerna för de sydöstra stadsdelarna är varierade bland respondenterna, det finns dock ingen större oro för att deras känsla av platsen ska förändras. De värdefulla platser som pekas ut är naturen, skogen och kullarna. Samtliga platser finns med i den fördjupade översiktsplanen och kommer påverkas på olika sätt. Gemensamt för platserna är dock att kommunen efter samråd gjort ändringar för att bevara samt öka tillgängligheten till platserna.

Denna uppsats utgår från att sociala medier ses som platser till vilka personer skapar platskänsla. Det är en fallstudie som studerar några få yngre äldre, deras användande av sociala medier och hur de skapar platskänsla till dem. Även hur personerna förhåller sig till platserna och vilka egenskaper de ger dem undersöks. För att samla in material har semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra personer. Studien visar att personer använder sociala medier på olika sätt och därmed skapar olika stark platskänsla till platserna. Hur informanterna identifierar sig med platserna varierar, en del upplever mer insideness än andra. Det som kan ses är att de som skapar starkast platskänsla är de som uppfattas vara mest insiders. Slutligen visar studien att olika personer ger platserna olika karaktäristika. Baserat på dessa kan de studerade sociala medierna ses som virtuella tredje platser, dock inte optimala sådana i varje enskilt fall. Studien utgår från ett individperspektiv. Det som presenteras baseras på just dessa individers känslor och upplevelser och representerar inte en hel generations uppfattningar. Den yngre äldre delen av befolkningen glöms ofta bort eller klumpas ihop och är inte alltid uppmärksammade som internetanvändare. Detta är förhoppningsvis ett steg i rätt riktning mot att belysa just dessa personers roll på sociala medier.

Denna uppsats har syftat till att undersöka downshifting som en livsstilsmigration till landsbygden samt belysa downshiftares flyttmotiv till landsbygden i förhållande till deras valda livsstil. Frågeställningar som uppsatsen har utgått ifrån är: vilka motiv påverkar downshiftare att flytta till landsbygden? samt hur upplever downshiftarna landsbygden som plats och hur möjliggör landsbygden deras livsstil? Forskningen beskriver downshiftning som en motrörelse till ett högt livstempo där det förespråkas att “växla ner”. Vi har uppmärksammat en trend där människor som downshiftar ofta flyttar till landsbygden som följd av sin livsstil och vi ville därför fördjupa oss i ämnet utifrån ett kulturgeografiskt perspektiv då detta inte undersökts tidigare. Vi har även uppmärksammat att det finns mindre forskning som rör intern livsstilsmigration inom Sverige och specifikt om livsstilsmigration till landsbygden. En stor del av forskningen kring livsstilsmigration har hittills behandlat internationell migration. I förhållande till de nämnda observationerna syftar därför studien till att undersöka downshifting som en livsstilsmigration.  Tidigare forskning kring downshifting, livsstilsmigration och plats utgör den teoretiska referensramen. Uppsatsen har utgått ifrån en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med downshiftare som flyttat från en större stad till landsbygden. Sammanfattningsvis genomfördes åtta intervjuer med endast kvinnliga respondenter, detta eftersom vi använde oss av snöbollsurvalet som uteslutande länkade till kvinnliga nätverk. Resultaten visar bland annat att de flesta flyttar till landsbygden för att kunna växla ner och hoppa av “ekorrhjulet” som de upplever är påtagligt i storstaden. I studiens slutsats har vi kommit fram till att flyttmotiv till landsbygden bygger på flera olika motiv som inte skiljer sig nämnvärt från de motiv som framkommit i tidigare forskning. Att flytta till landsbygden har fungerat som strategi för att kunna styra över sin egen tid eftersom de låga boendekostnaderna möjliggör för downshiftaren att kunna gå ner i arbetstid.

Syftet med studien är att studera hur de historiska mönstren på en bruksort, i fråga om arbetsmarknad och genuskontrakt, kan tänkas påverka ungdomar i valet att flytta eller stanna. Med utgångspunkt i statistik presenteras studiens problemformulering vilken fokuserar på den negativa befolkningsutveckling som råder i Värmland i allmänhet och Hagfors i synnerhet. Merparten av dem som flyttar är ungdomar och framförallt är det flickor med tjänstemannabakgrund som väljer att lämna hemorten. Studier som verifierar utvecklingen tas upp och uppsatsens perspektiv etableras.   Genom kvalitativa intervjuer har vi samlat in data från åtta respondenter varav fyra är kvinnor och fyra är män. Samtliga är boende i Hagfors och samtliga går sista året på gymnasiet.    Resultatet visar ett mönster gällande faktorer som samspelar när det kommer till valet att flytta eller stanna. Av våra respondenter uppger samtliga kvinnor att de vill flytta från orten. De är också säkra på att de vill studera vidare. Bland männen säger tre av fyra att de kan tänka sig att stanna kvar. Samtliga betonar idrotten som ett fundament för gemenskap och identitet. I synnerhet hockey- och innebandykulturen framhålls av respondenterna och dess betydelse tycks också vara så pass central att den ses som mer än ett fritidsintresse. Sporten inte bara utövas, den ger också upphov till identiteten. Vidare poängteras det att fenomen som rivalitet är en generationsfråga. En skamsen hållning uttrycks också i förhållande till ”den typiska hagforsingen” som en manifestation av manlighetsnormen.    Slutsatser är att sporten utgör regionens varumärke – i fråga om att marknadsföra orten och som ett led i att stärka såväl social gemenskap som den lokala identiteten. Likväl handlar det om ekonomiska mål och ökad lönsamhet.    De teoretiska huvudmönster vi kan skönja handlar om hur identitetsbegreppet som del i kollektiva värderingar kring platsens förutsättningar kan ge perspektiv på den betydelsefulla roll som länken mellan individ och kultur spelar. Frågan om utbildning kan också förstås med fokus på såväl genusperspektivet som den sociala bakgrundens betydelse.    I diskussionsavsnittet fördjupar vi oss i några av studiens centrala teman vilka bland annat är bruksortens genus, brukets koppling till idrotten och den sociala bakgrundens roll. Därefter följer reflektioner kring resultatet. Avslutningsvis reflekterar vi kring studiens genomförande samt forskarrollens påverkan. / The objective of the study is to examine how historical patterns of employment and gender contract might affect local youth. Various sociological factors were considered including place belonging, higher education and migration propensity.    Statistics, focused on the declining population which greatly affects Hagfors, suggest a trend that is also prevalent in the wider Värmland region. Young females whose parents have an academic background are more likely to leave the community. Studies that validate this propensity are presented.    Through qualitative interviews, we collected data from eight study volunteers: four women and four men. They all reside in Hagfors and are completing their last year of high school.    Our results show a clear pattern of factors that indicate the motive to move or the desire to stay. The four females unanimously stated their intention to leave the community to pursue higher education. Among the men, three of the four declared their intent to remain in Hagfors. All emphasized sport as the foundation of the community and its identity. Hockey and floorball cultures were highlighted by the study group – their importance so central that they eclipse their hobby-status. It is also observed that the phenomenon of rivalry is a focus solely for older generations.    Volunteers expressed embarrassment and disapproval when describing a typical resident of Hagfors, and was generally characterized as male. We conclude that sport appears to represent the region's brand – in terms of marketing the community and as part of the strategy to strengthen local identity. It also fosters economic growth and profitability.    The study observes the significant relationship between the concept of identity and collective values. The link between the individual and culture is important. Attitudes toward education can also be understood by focusing on both gender perspectives and social background.    In the discussion section, we elaborate on some of the study's key themes which among others are the gender of the industrial town, the employers’ link to sport and the role of the social background. This is followed by reflections on the outcome.and reflect on its results.    To conclude we reflect on the study and the aspect of role influence.

This degree project is focusing upon the use and relevancy of the phenomenon of ‘a sense of place’ within Swedish municipal spatial and strategic planning practice. The aim is to investigate if, when and how Swedish municipalities are working with the phenomenon of ’a sense of place’, which includes investigating possible motives and problems towards working with this. Furthermore the aim is also to investigate different theoretical, as well as empirical, understandings of the concept as ‘a sense of place’ is a highly ambiguous concept.Various theoretical understandings and definitions of the concept are acknowledged within the study, however a broader definition is primary used within the empirical investigation, whereas ‘a sense of place’ should be understood as: the particular qualities and atmosphere that makes a place unique, this is embedded within peoples understanding about place, which is affected by the physical environment, human activities and social relations.The empirical investigation is primary based upon qualitative interviews with public officials in seven Swedish municipalities. The study concludes in that ‘a sense of place’ as defined within the study, is highly relevant and present in Swedish municipal planning practice. Furthermore the study concludes in that there are possibilities to gain both economic and social benefits from incorporating a‘a sense of place’ perspective to planning, arguing for a relationship between social sustainability and ‘a sense of place’. / Denna studie undersöker fenomenet ‘a sense of place’ relevans samt aktualitet inom svensk kommunal planeringsverksamhet. Syftet med studien är att undersöka om, när och hur svenska kommuner arbetar med fenomenet ’a sense of place’ med fokus på planeringsprocessen. Vidare är syftet med studien även att verka teoretiskt samt empiriskt begreppsutredande kring ’a sense of place’ samt angränsande begrepp, då det är högst mångtydiga koncept.Studien diskuterar och reflekterar över flertalet tolkningar och definitioner av begreppet ’a sense of place’. För att konkretisera och underlätta den empiriska undersökningen appliceras en bredare definition av begreppet som: ’a sense of place´ är de specifika egenskaperna och atmosfären som gör en plats unik, vilket är inneboende i människors upplevelse av plats, vilket i sin tur påverkas av platsens fysiska karaktär, mänsklig aktivitet samt sociala relationer.Studiens empiriska undersökning är främst baserad på en kvalitativ intervjustudie med tjänstemän från sju svenska kommuner. Det empiriska materiaet kompletteras även av kommunala handlingar samt tre kvalitativa intervjuer med kommunstyrelseordföranden. Studiens slutsatser är att ’a sense of place’ som definierat inom studien, är ett högst relevant och aktuellt ämne inom den svenska kommunala planeringsverksamheten. Vidare är studiens slutsatser att arbete med ’a sense of place’ inom kommunal planeringsverksamhet har potential att påverka flera aspekter av samhällets hållbara utveckling; som ekonomisk tillväxt, samt ett mer socialt hållbart samhälle, där studien argumenterar för ett samband mellan ’a sense of place’ och social hållbarhet.

Idag byggs urbana, rekreativa grönområden ofta bort till följd av förtätning, samtidigt som städernas kyrkogårdar lämnas orörda. Studien syftar till att i en svensk kontext, undersöka möjligheterna att planera för att urbana kyrkogårdar även ska fungera som rekreationsområde, utan att platsens spirituella dimension går förlorad. Studien har en abduktiv ansats, där kvalitativa intervjuer med planerare samt en representant från Svenska kyrkan utförts. Vidare har platskänsla använts som verktyg för att tolka materialet. Slutsatsen är att det idag finns olika intressenter, tillika platskänslor, att ta hänsyn till vid kyrkogårdsplanering. Några strategier, för att balansera de rekreativa och spirituella värdena, är att låta kyrkogården ha olika funktioner på olika ytor eller tidpunkter. En annan strategi är att anpassa vilken typ av rekreation som platsen uppmanar till. Det finns också möjligheter att utveckla kyrkogårdens spirituella värden som kan betraktas som rekreativa i sig. / Today, urban recreational green areas are gradually removed as a result of densification, while urban cemeteries are left untouched. This study aims to investigate the possibilities for urban cemeteries in Sweden to function as recreational areas, without losing the spiritual dimension. The study takes an abductive approach, where qualitative interviews with planners and representatives from the Church of Sweden were conducted. Furthermore, the concept of ‘sense of place’ has been used as a tool for interpreting the material. The conclusion is that there are many stakeholders, and different senses of place, to take into account in cemetery planning. Strategies for balancing the recreational and spiritual values involve working with different spaces and analyzing how they are used at different times. Adapting what type of recreation that is encouraged, is another approach. Lastly, some planners believe that the cemetery's spiritual values can be considered recreational in itself.