I den här uppsatsen undersöks tre metoder för låtskrivning. Dessa metoder utgår från tre olika sätt att skriva låtar på där utgångspunkterna är text, basgång eller rytm. Syftet handlar om att ta reda på vilka metoder som gynnar mig bäst i min kreativa process och vilken metod som ger mig mest flow. Metoderna har tillämpats i en låtstruktur för hitlåtar. Tre låtar har komponerats och dessa har analyserats med hjälp av processloggbok och inspelningar. Resultatet visar att jag kände mig mest kreativ i den metoden som utgick från en rytm. Resultatet visar också att flow upplevdes mer eller mindre under alla metoder men mest i textmetoden. Begränsningar var något som också främjade den kreativa processen.

No description available.

No description available.

The banjo is mostly depicted as an icon of American folk music culture. It seems to be the organological incarnation of the alternative folk music scene and the rural, conservative Hillbilly. Although in most highbrow art and musical instrument museums the banjo is a rarely discussed instrument. Pop and high culture seem to avoid the banjo to a certain degree. How do connotations like these emerge in pop and high culture? How did they change over time and how can we try to nail them down most accurately? This paper tries to solve these very broad questions by taking a look at samples of German banjos and media about the banjo. While diving into the history of western colonialism, racism and nationalism, this study tries to look at the connotation of the banjo from different points of view and uses a combination of methods to find and evaluate relevant samples.

Jag har alltid uppskattat att lyssna på pop som musikkonsument men jag har inte intresserat mig av den genren som gitarrist fram till nyligen. Detta har förändrats under min utbildning vid LTU och speciellt under detta arbete som handlar om gitarrens roll i dagens hitlistemusik. Syftet med detta projekt är att vidga min musikaliska vokabulär genom att analysera hitlistemusik med gitarrinslag och utforska hur mitt musicerande därefter påverkas i nya produktioner. Detta har gjorts genom skapandet av spellistor innehållande låtar relevanta för detta arbete som sedan har analyserats. Vid analysen av dessa låtar har jag studerat in gitarrpartierna för att sedan transkribera dessa. Med notbilden framför mig har nästa steg varit att ta en närmare titt på hur gitarren förhåller sig till resten av kompgruppen och ljudbilden för att se hur gitarren bidrar till låten tillsammans med de andra instrumenten och vilka speltekniska idéer som de etablerade popgitarristerna använder sig av i denna genre. Under detta arbete har jag lärt mig mycket om gitarrspel och sound men det som verkligen lämnar ett avtryck hos mig är hur gitarren kan arrangeras och komponeras i dagens hitlistemusik.Detta arbete har gjort att jag har vågat göra val med mer pondus och stärkt mitt självförtroende som musiker.

Syftet med detta projekt är att undersöka hur programmerad musik skiljer sig från spelad musik. Denna uppsats ämnar att undersöka och analysera hur programmerade respektive spelade element kan påverka innehållet och upplevelsen kopplad till ett populärmusikaliskt verk. Detta genom att undersöka vilken påverkan aspekter som mikrorytmik, dynamisk progression och till viss del sound har på lyssnarens respons med grund i egna analyser och slutsatser. Frågeställningar om vad som får inspelad musik att kännas levande är centrala för uppsatsen. Undersökningen är gjord genom att producera två versioner av samma låt, en med ett kompspår byggt kring programmerade och loopade element samt en version bestående av endast instrument spelade av musiker, utan kreativ editering eller loopar. Genom att jämföra och kontrastera de två versionerna mot varandra samt analysera sin egen respons är det möjligt att nå vissa slutsatser kring hur de olika aspekterna kring rytm och dynamik påverkar lyssningsupplevelsen med mina egna upplevelser i fokus. Skillnader mellan de två versionerna utgår till stor del från det dynamiska och rytmiska samspelet som mellan musikens olika element och hur små skillnader i timing och spelstil kan göra stor skillnad för musikens helhet. Resultatanalysen reflekterar även kring kompspårets roll i popmusik och hur ett dynamiskt samspel mellan olika element påverkar musik.

Det här är ett konstnärligt arbete som handlar om att producera popmusik influerad av Steve Reichs minimalistiska verk. Det inleddes med en analys av de musikaliska parametrarna harmonik, rytmik och klangfärg i tre av Reichs verk. Med resultatet från analysen som mall skapades sedan nya produktioner till tre poplåtar. Poplåtarna skrevs av författaren innan starten för detta arbete. Resultaten blev av varierande kvalitet. I vissa fall upplevde författaren att det mest lät som att man lyssnade på två låtar samtidigt. När författaren tog egna initiativ och lät ljudbilderna smälta samman mer upplevde han dock att resultatet blev bättre. I de fallen påstår han att musiken blev någonting mer än bara honom själv + Reich, den blev någonting nytt och helt unikt!

Zugl.: Hildesheim, Univ., Diss., 2006

No description available.

No description available.