Studien belyser hur barn i förskolan uppfattar det när ett nytt barn integreras till gruppen. Fokus ligger på det relationella samspel som sker mellan individer och grupp på en avdelning i förskolan. Det som studeras är hur barnen uppfattar det just i den fas som ett nytt barn inträder till gruppen. Studien har en fenomenografisk ansats och utgår från barnens perspektiv. Sju barn i åldern 4-6 år har intervjuats och deras uppfattningar ligger till grund för resultatet. Det är inte gruppens gemensamma utvecklingsprocess som studeras utan det är barnens ögonblicksbilder av hur de upplever det när ett nytt barn integreras i en förskolegrupp. Resultatet redogör först för barnens individuella uppfattningar av fenomenet, därefter görs en analys med hjälp av positioneringsteori som ger en mer samlad bild av barnens uppfattningar. Slutligen används ekologisk systemteori för att koppla barnens individuella uppfattningar till samspelet på en avdelning som då ses som ett microsystem. Fyra teman framträder som centrala för hur barnen beskriver integrering i en avdelnings microsystem. Det handlar om mötet med det nya: bli ensam eller en del av gruppen, barns ansvar för lek och sociala regler, pedagogers ansvar för yttre struktur och organisation samt gemensamt ansvar för inkludering. I alla tema framträder positionering och centralt är att det ur barnens perspektiv råder ett ojämnt maktförhållande som innebär att barnens perspektiv, både som individ och grupp, kommer i andra hand efter den etablerade verksamhetens perspektiv.

I en bransch med tuff konkurrens måste företag finna nya vägar genom att differentiera sitt varumärke. För de mindre aktörerna blir det en ytterligare utmaning eftersom de inte har samma förutsättningar att kommunicera sin identitet till kunderna på samma sätt som de stora kedjeföretagen. I vissa fall är det inte bara ett ekonomiskt ställningstagande att inte marknadsföra sig via traditionella media, utan också en strategi för särskiljning. Oavsett om det handlar om resurser eller ovilja, så kan dessa små modeföretag ha väldigt hängivna kunder som identifierar sig med varumärket. I denna studie valde vi därför att undersöka vad som verkade vara just ett sådant företag. Syftet var att undersöka om företagets och dess kunders uppfattning om varumärket stämde överens genom sättet de kommunicerar det på. Således grundade sig fallstudien i två intervjuer med representanter från det valda företaget vilka vägdes mot resultatet av en kundenkät. Det visade sig att det undersökta företaget har en otraditionell syn på marknadsföring men trots det har kunder som i stor utsträckning identifierar sig med varumärket. Företaget och kunderna hade till stor del samspelande uppfattningar om vad varumärket innebär. / Program: Butikschef, textil och mode

CSR, Corporate Social Responsibility, är ett aktuellt fenomen för företag och organisationer världen över. CSR sträcker sig ända tillbaka till 1600-talet i Sverige men gick då under det enkla namnet samhällsansvar. Begreppet innebär att företag ska ta sitt samhällsansvar genom CSR:s fyra perspektiv; ekonomi, socialt, miljö och etik. Att driva företag handlar om att tjäna pengar men det är också viktigt att intressera sig för annat än den ekonomiska vinningen för att skapa mervärden. CSR kan vara styrt av lagstiftningen, exempelvis gällande vissa arbetsvillkor men den största delen av tillväxten av CSR återfinns utanför lagstiftningen.Syftet med undersökningen är att få djupare kunskap om vilka motiv som driver storföretag att arbeta med CSR och detta besvaras genom tre frågor. Frågorna som ska besvaras är hur CSR påverkar företagen ekonomiskt, hur företagens varumärken påverkas av CSR samt hur företagen styrs av lagstiftningen.Undersökningen är av kvalitativ karaktär då studien i slutändan har resulterat i beskrivningar från verkligheten. Undersökningen har även belyst de bakomliggande faktorer som ligger till grund till varför företag arbetar med CSR. Genom intervjuer har djup kunskap genererats kring uppsatsämnet. Intervjuerna har gjorts med välinsatta respondenter från tre storföretag i Göteborg; Göteborg Energi, SKF och KappAhl.Resultatet av undersökningen är att det finns fem stora motiv som driver storföretag att arbeta med CSR. För det första kan ekonomisk vinning vara ett motiv följt av företagens vilja att stärka varumärket. Ytterligare ett motiv som har identifierats är att stärka och förändra sin position på marknaden. Slutligen visar undersökningens resultat att lagar har en påverkande effekt men att viljan att göra gott också är en stor drivkraft.

<p>Författare: Anna Jönsson, Marina Vourdouka</p><p>Handledare: Eva-Lotta Frid</p><p>Examinator: Thomas Knoll</p><p>Titel: Rosa Bandet - Om Positionering och Sampositionering</p><p>Typ av rapport: C – uppsats</p><p>Ämne: Medie- och Kommunikationsvetenskap</p><p>År: HT 07</p><p>Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka Rosa Bandet kampanjens sampositionering med andra varumärken, vad sampositioneringen inneburit för Rosa Bandet kampanjen och göra en retorisk analys av Cancerfondens och deras huvudsponsorers kampanjmaterial.</p><p>Metod: Kvalitativ metod har tillämpats och som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett hermeutiskt förhållningssätt. Vid analysen av annonserna har semiotiska och retoriska analysverktyg använts.</p><p>Slutsatser: Rosa Bandet har positionerat sig genom att de har ett rosa band som symboliserar kampen mot bröstcancer. De har använt färgen rosa väldigt tydligt som då har gjort att man associerar färgen till Rosa Bandet. Slutresultaten visar på att sampositioneringen med huvudsponsorerna gynnar Rosa Bandet Kampanjen på så sätt att de får större uppmärksamhet på flera sätt. Även huvudsponsorernas varumärke gynnas av sampositioneringen med Rosa Bandet. I annonserna används klassisk retorik för att övertala.</p><p>Nyckelord: Varumärke, Positionering, Sampositionering, Semiotik, Retorik, Reklam</p>

<p>Ekonomiskt bistånd även kallat socialbidrag, är det sista säkerhetsnätet för personer som behöver ekonomiskt stöd. Dessa biståndsberoende är i stor utsträckning bundna av sociala myndigheters regelverk, vilka förändras ständigt i takt med samhällsförändringen såsom konjunkturläget och antalet hjälpsökande. Det ekonomiska stödet är tänkt att vara en tillfällig lösning till dess att individen kan uppnå en självförsörjning. Vår studie som bygger på kvalitativa intervjuer syftar till att synliggöra hur ekonomisk biståndstagare upplever sina möjligheter att komma ifrån ett biståndsberoende till en självförsörjning. Detta måste förstås i förhållande till samhällskontexten som i dagsläget är en rådande lågkonjunktur. Men också visa hur biståndstagarnas möjligheter och hinder förstås utifrån ett samhällsperspektiv. För att kunna tydliggöra detta använder vi oss av Bourdieus kapitalteori, Cosers sociala nätverksbegrepp och Weber handlingstypologi. Slutliga resultatet visar hur våra informanter upplever arbete vara den enda möjligheten att ta sig från biståndsberoende men vägarna till arbete är dock få och smala. Vi menar att deras möjlighetsrum kan vidgas genom att även se utbildning som en möjlighet, något som utökar deras totala kapitaltillgång. Andra aspekter som kan utöka deras kapitaltillgångar är ökning av socialt nätverk men också motivation som i vidare led vidgar informanternas möjlighetsrum.</p>

<p>This study is a qualitative study based on a constructivist approach. Meanwhile, it draws on an ethnographic approach combined a working memory based on memories in various events that took place three years in a former student in the program for sociology and social development. Mainly qualitative interviews are essential for the empirical material analyzed. The study is based on interviews of five college students with an ethnic origin other than swedish at Halmstad University, four women and one man. The aim is to look at how college students with an ethnic origin other than swedish relate to the representations of ethnicity. The investigation has generated a new concept, positioning, in order to understand how representations of ethnicity are expressed. The results show, inter alia, that the concept of ethnicity is perceived as negative by respondents due to other students, with the swedish ethnic origin, as well as teachers' beliefs about it. A "we" and "they" feeling arise, and this is a result of these beliefs, which in turn leads how differences are positioned. It also highlights that respondents consciously positioning themselves which can be interpreted as one of several reasons why differentiated ethnic groups occur. The theorists used in the study include Howard, S Becker and Thomas Hylland Eriksen. In order to further illustrate certain aspects that emerged, are part of Frantz Fanon and Paulina de los Reyes theories used to create a sort of theoretical model that treats the phenomenon.</p> / <p>Denna undersökning är en kvalitativ studie som utgår ifrån ett konstruktivistiskt angreppssätt. Samtidigt har den inspirerats av en etnografisk metod i kombination av en minnesarbetsmetod som bygger på minnen i form av olika händelser som ägt rum under tre år som tidigare student i programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete. Huvudsakligen är kvalitativa intervjuer grundläggande för det empiriska material som analyserats. Undersökningen är baserad på fem intervjuer av högskolestudenter med annat etniskt ursprung än svenskt på Högskolan i Halmstad, fyra kvinnor och en man. Syftet är att se på hur högskolestudenter med annat etniskt ursprung än svenskt förhåller sig till representationer av etnicitet. Undersökningen har genererat ett nytt begrepp, positionering, i syfte att förstå hur representationer av etnicitet kommer till uttryck. Resultatet visar bland annat på att begreppet etnicitet upplevs som negativt av respondenterna vilket beror på andra studenters, med svenskt etniskt ursprung, samt lärares föreställningar kring det. En "vi" och "de" känsla uppstår, och detta är ett resultat av dessa föreställningar som i sin tur leder till att olikheter positioneras. Det framhävs även att respondenterna medvetet positionerar sig själva vilket kan tolkas som en av flera orsaker till varför differentierade etniska grupper uppstår. De teoretiker som använts i undersökningen är bland annat Howard, S Becker och Thomas Hylland Eriksen. För att ytterligare belysa vissa aspekter som framkommit, har delar av Frantz Fanon- och Paulina de los Reyes teorier använts för att skapa en slags teoretisk modell som behandlar det fenomen som studeras. <strong></strong></p><p><p><em>Nyckelord:</em></p></p>

<p> </p><p>Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskors kunskaper och rutiner för positionering och mobilisering under operationer med en anestesitid över 3 timmar. Studien genomfördes som en kvantitativ enkätundersökning, med en kvalitativ aspekt. Data insamlades genom en enkät som lämnades ut till samtliga anestesisjuksköterskor på ett länssjukhus och ett länsdelssjukhus i Mellansverige. Resultatet visade att ca hälften av respondenterna önskar sig mer kunskap om vikten av positionering för att kunna förebygga skador. Anestesisjuksköterskor som ansåg sig ha tillräckliga kunskaper om positionering undersöker oftare patientens hudstatus inför en längre operation. Det anestesisjuksköterskorna uppgav att de utför under långa operationer för att förebygga postoperativa skador var: gymnastik/rörelser, massage, lägesändringar, lägeskontroll och övrigt tryckförebyggande. Fler respondenter med lång yrkeserfarenhet upplevde att det finns tid att undersöka en patientens hudstatus inför en längre operation. Länssjukhusets anestesisjuksköterskor byter oftare finger för saturationsmätaren och upplever ett bättre samarbete med övriga i operationsteamet. Slutsatsen är att det kan behövas ytterligare kunskap och omvårdnadsrutiner för att minska risken för postoperativa skador i samband med kirurgisk positionering.</p> / <p> </p><p>The aim of present study was to describe anaesthetic nurse's knowledge about and procedures used for positioning and mobilization during surgery where anesthesia prolonged for a longer period than 3 hours. Data were collected by a questionnaire, to all anaesthetic nurses at two different Swedish hospitals. The results showed that approximately half of the respondents would like to have more knowledge about positioning in order to prevent injuries. The anaesthetic nurses that more frequently examined the patient's skin condition before extended surgery, also showed more confidence in the subject of positioning. The results also showed that the anaesthetic nurses used physical exercises, massage, change of position and other preventative measures concerning pressure adjustments in order to avoid postoperative injuries. An additional part of the respondents with more professional experience had more time to examine a patient's skin condition prior to extended surgery. The anaesthetic nurses at one of the hospital changed the finger for the pulseoxymeter more frequently; they also experienced better teamwork within the operating team<strong>. </strong>The conclusion is that there might be a need for more knowledge about positioning to reduce the risk of postoperative injures due to skin or nerve pressure during extended surgery.</p>

<p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att klargöra hur Wayne’s positionerar sig själva på kaffe- och cafémarknaden, samt hur väl det stämmer överens med modellerna om positionering. Vidare undersöker jag om den av Wayne’s presenterade positioneringen stämmer överens med målsegmentets uppfattade bild av Wayne’s?</p><p>Metod: Jag har samlat in primärdata från en kvalitativ intervju med Wayne’s försäljningschef, samt en kvantitativ enkätundersökning. Sekundärdata kommer från litteratur samt Internet.</p><p>Teori: Jag presenterar begreppen segmentering och positionering med olika modeller. Företag begränsar sin marknad genom marknadssegmentering för att urskilja vilka konsumenter de skall vända sig till med sin marknadsföring. Genom att i sin kontakt med konsumenterna presentera en tydlig bild av företaget, det vill säga den bild företaget vill att konsumenterna skall ha av dem, särskiljer företagen sig från varandra på en konkurrenskraftig marknad. Detta kallas positionering. Franchise är en affärsmodell där en oberoende näringsidkare betalar en avgift till varumärkesägaren för att få använda ett varumärke, ett koncept eller en produkt.</p><p>Empiri: Det finns idag ca 90 Wayne’s caféer i Skandinavien, och Wayne’s är den ledande cafékedjan i Skandinavien. Företaget riktar in sin marknadsföring mot livsnjutande storstadsmänniskor mellan åldrarna 20 till 45 år. Positioneringsstrategin fokuserar främst på känslan av hemtrevlighet i caféerna, samt hög produktkvalitet.</p><p>Slutsats: Företaget Wayne’s riktar sin marknadsföring mot ett relativt stort segment, men företagets positioneringsstrategi når ej fram till målsegmentet på ett tillfredsställande sätt. De befintliga teorierna om segmentering och positionering är ej till fullo applicerbara på hur Wayne’s arbetar med sin positionering på kaffe- och cafémarknaden.</p><p>Uppsatsens bidrag: Mitt bidrag till forskningen är att Wayne’s, Skandinaviens ledande cafékedja, positioneringsstrategi inte stämmer överens med den rådande teorin om positionering. Inte heller har de avgränsat sitt målsegment på ett enligt teorin fördelaktigt sätt. Det sätt på vilket Wayne’s vill bli uppfattade av konsumenterna, stämmer inte överens med den bild konsumenterna har av företaget och dess produkter. Wayne’s använder sig idag av en svag positioneringsstrategi, men trots detta är de ledande på marknaden.</p>

<p>Luftens tillstånd (t.ex. temperatur och fuktighet) och rörelser i större lokaler kan mätas med hjälp av ett klimatmätsystem. För att luftens temperatur och fuktighet samt hastighet och riktning ska kunna simuleras i 3D måste sensorerna i klimatmätsystemet positioneras. I denna studie har två metoder som kan användas för positionering av objekt jämförts och utvärderats. En ena är enkel i sitt utförande och använder sig av en handhållen längdmätare. Objekts position beräknas genom triangulering av tre mätta längder till punkter med kända koordinater. Den andra metoden använder en terrester laserskanner och resultatet från den metoden kommer att anses som korrekt och utgöra studiens referens.</p><p>Syftet med studien är att undersöka om det med den enkla metoden går att uppnå centimeternoggrannhet vid positionering av objekt samt vilken markörstorlek som är lämplig att använda. Studien ska även innefatta utvecklingen av den mjukvara för att hantera mätdata och utföra positionsberäkningarna för en enkla metoden.</p><p>Fem kända punkterna mättes in med en Leica TPS1200 totalstation. 16 klotformade markörer med diameter från 20 till 50 mm monterades i 4 markörgrupper på stativ placerades ut i lokalen. Markörerna skannades med en Leica HDS3000 laserskanner och markörernas punktmoln modellerades för att erhålla deras positioner. Samtliga markörer mättes därefter in från de kända punkterna med en längdmätare Leica Disto Plus. Avstånden från de kända punkterna till respektive markör sparades i programvaran DistoPos som när längdmätningarna var gjorda även beräknade markörernas positioner.</p><p>De båda metodernas resultat jämfördes, genom att beräkna den enkla metodens radiella noggrannhet, med resultatet från laserskanningen som referens. Den bästa noggrannheten uppnåddes när den enkla metodens positioner beräknades med avseende på avståndet till de kända punktera. När de tre kortaste avstånden användes för positionsberäkningen halverades onoggrannheten. Detta beror främst på att geometrin hos de i beräkningen ingående kända punkterna förändrats till det bättre. Detta understryker vikten av god geometri hos de kända punkterna som ligger till grund för positionsberäkningarna. Resultatet visar att det kommer att bli svårt att uppnå centimeternoggrannhet med metodens förutsättningar.</p><p>Markörernas diameter bör väljas till mellan 30 och 40 mm. Positionsberäkningarna för den enkla metoden skulle kunna förbättras ytterligare genom att inkludera någon typ av utjämning samt rutiner för att hitta och korrigera för grova fel.</p> / <p>The state of air (temperature and humidity) and movements in larger premises can be measured by a climate measuring system. In order to simulate air humidity, temperature, speed and direction in 3D the sensors in the climate measuring system needs to be positioned. In this study, two methods that can be used for positioning of objects are compared and evaluated. The first one is simple and uses a hand-held distance meter. The objects position are calculated by triangulation of three measured distances to points with known coordinates. The second method uses a terrestrial laser scanner and the result of this method will be considered as correct and constitute the study reference.</p><p>The purpose of the study is to examine whether it with the simple method is possible to achieve centimetre accuracy when positioning objects and determine what marker size that is appropriate to use. The study should also include the development of a software to manage measured data and perform the position calculations for the simple method.</p><p>Five known points were surveyed with a Leica TPS1200 total station. 16 spherical markers with the diameters from 20 to 50 mm were assembled in 4 marker groups and placed on stands. These markers were scanned with a Leica HDS3000 laser scanner and markers point cloud was model to obtain positions. All markers were then surveyed from the known points with a distance meter Leica Disto Plus. The distances from the known points to each marker were stored in the software DistoPos where the makers positions also were calculated.</p><p>The two methods result were compared by calculating the simple method radial accuracy with the results of the laser scanning as a reference. The best accuracy was reached when the simple method positions were calculated in terms of the distance to the known points. When the three shortest distances were used for positioning the unaccuracy was divide into halves. This is mainly because of the geometry of the known points included in calculations was changed to the better. This underlines the importance of good geometry of the known points included in the calculations. The accuracy of individual markers ranged between 3 and 36 mm. The result shows that it will be difficult to achieve centimetre accuracy with the methods prerequisites.</p><p>The position calculations for the simple method would be further enhanced by the inclusion of some kind of adjustment, and procedures to identify and correct gross errors.</p>

This study is a qualitative study based on a constructivist approach. Meanwhile, it draws on an ethnographic approach combined a working memory based on memories in various events that took place three years in a former student in the program for sociology and social development. Mainly qualitative interviews are essential for the empirical material analyzed. The study is based on interviews of five college students with an ethnic origin other than swedish at Halmstad University, four women and one man. The aim is to look at how college students with an ethnic origin other than swedish relate to the representations of ethnicity. The investigation has generated a new concept, positioning, in order to understand how representations of ethnicity are expressed. The results show, inter alia, that the concept of ethnicity is perceived as negative by respondents due to other students, with the swedish ethnic origin, as well as teachers' beliefs about it. A "we" and "they" feeling arise, and this is a result of these beliefs, which in turn leads how differences are positioned. It also highlights that respondents consciously positioning themselves which can be interpreted as one of several reasons why differentiated ethnic groups occur. The theorists used in the study include Howard, S Becker and Thomas Hylland Eriksen. In order to further illustrate certain aspects that emerged, are part of Frantz Fanon and Paulina de los Reyes theories used to create a sort of theoretical model that treats the phenomenon. / Denna undersökning är en kvalitativ studie som utgår ifrån ett konstruktivistiskt angreppssätt. Samtidigt har den inspirerats av en etnografisk metod i kombination av en minnesarbetsmetod som bygger på minnen i form av olika händelser som ägt rum under tre år som tidigare student i programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete. Huvudsakligen är kvalitativa intervjuer grundläggande för det empiriska material som analyserats. Undersökningen är baserad på fem intervjuer av högskolestudenter med annat etniskt ursprung än svenskt på Högskolan i Halmstad, fyra kvinnor och en man. Syftet är att se på hur högskolestudenter med annat etniskt ursprung än svenskt förhåller sig till representationer av etnicitet. Undersökningen har genererat ett nytt begrepp, positionering, i syfte att förstå hur representationer av etnicitet kommer till uttryck. Resultatet visar bland annat på att begreppet etnicitet upplevs som negativt av respondenterna vilket beror på andra studenters, med svenskt etniskt ursprung, samt lärares föreställningar kring det. En "vi" och "de" känsla uppstår, och detta är ett resultat av dessa föreställningar som i sin tur leder till att olikheter positioneras. Det framhävs även att respondenterna medvetet positionerar sig själva vilket kan tolkas som en av flera orsaker till varför differentierade etniska grupper uppstår. De teoretiker som använts i undersökningen är bland annat Howard, S Becker och Thomas Hylland Eriksen. För att ytterligare belysa vissa aspekter som framkommit, har delar av Frantz Fanon- och Paulina de los Reyes teorier använts för att skapa en slags teoretisk modell som behandlar det fenomen som studeras. Nyckelord: