Bakgrund: Hårdare konkurrens och e-handelns uppkomst har förändrat näringsidkares förutsättningar. Fysiska butiker står än idag för största delen av detaljhandelns försäljning, men e-handeln förutspås öka. För att överleva på en så konkurrenskraftig marknad måste ett varumärke skilja sig från mängden. Det kan av företag krävas att ompositionera sitt varumärke för att bli starkare, återta förlorade marknadsandelar eller inverka på konsumenters bild av det. Frågeställning: Hur kan ett företag använda sig av sin varumärkesidentitet vid ompositionering? Syfte: Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur ett detaljhandelsföretag kan utföra en ompositionering av sitt varumärke utifrån sin varumärkesidentitet. Metod: Uppsatsen har utförts genom en kvalitativ forskningsmetod, med ett hermeneutistiskt synsätt. Uppsatsen har antagit en induktiv forskningsansats med deduktiva inslag. Empiri är hämtat från semistrukturerade intervjuer som genomförts med ett utvalt fallföretag. Slutsats: Varumärkesidentitet är en central del i processer som innefattar ompositionering. Det är av vikt att beakta att ompositionering inte alltid handlar om att utveckla någonting nytt, utan det kan vara lika effektiv att fokusera på de fördelar som företaget redan besitter. Repositionering är den strategi som bör tillämpas när ett företag vill använda sin varumärkesidentitet.

När ett mobilspel använder sig av GPS-koordinater för att positionera användaren kan det uppstå problem vid eventuella GPS-bortfall. En del spel hanterar det genom att frysa spelet till dess att GPS-kontakten kommer tillbaka. I detta arbete har möjligheten att istället positionera användaren med telefonens inbyggda sensorer undersökts. Detta då tanken är att en offline-positionering skall kunna ta över vid GPS-skuggor för att skapa jämnare gameplay för användaren. För att avgöra hur väl offline-positioneringen fungerade i jämförelse med GPS-positioneringen har en rutt tagits. Efter det räknades offline-positioneringens koordinater om till GPS-koordinater så att de kunde jämföras med de GPS-koordinater som kom från GPS:en. I slutändan blev skillnaden stor mellan de två olika positioneringarna. Så pass stor att resultatet i sig blev oanvändbart. Det intressanta ligger dock i att resultatet gav indikationer på att en offline-positionering likt den som detta arbete försöka skapa är möjligt.

No description available.

Stadsmarknadsföring är ett begrepp som har blivit allt vanligare de senaste åren. Det skrivs mycket litteratur om ämnet och de flesta städer har idag utvecklat ett varumärke i syfte att försöka hävda sig i konkurrensen om turister, invånare och företag. I den här uppsatsen utvärderas Stockholms marknadsföring. Uppsatsen tar avstamp i litteraturstudier som har gjorts som beskriver hur marknadsföringen av en stad bör gå till generellt, för att senare kunna analysera hur Stockholm har valt att marknadsföra sig. Det råder en del missuppfattningar kring vissa av de begrepp som handlar om stadsmarknadsföring som jag kortfattat försöker reda ut. Jag tar även upp kritik som finns riktat mot stadsmarknadsföring som fenomen. Stockholm har sedan 2005 marknadsfört sig med varumärket The Capital of Scandinavia. Marknadsföringen drivs av företaget Stockholm Business Region som ägs av Stockholms stad. Stockholm har utvecklat en rad dokument som ska ligga till grund för stadens framtida planering. Genom att jämföra Stockholms marknadsföring genom varumärket The Capital of Scandinavia med Stockholms Översiktsplan, Vision 2030 samt RUFS 2010 försöker jag ta reda på ifall Stockholm har en klar bild över både vad staden är idag och vad den vill vara i framtiden. Denna uppsats försöker även ta reda på om det finns möjligheter att stärka Stockholms varumärke genom att jämföra marknadsföringen av Stockholm med de litteraturstudier som jag har gjort i ämnet. Den främsta slutsatsen som dras i den avslutande analysen är att Stockholm bör vända sin marknadsföring som The Capital of Scandinavia även mot stadens invånare och andra interna marknader.

Sammanfattning   Bakgrund Nervskador associerade med positionering förekommer, men incidensen är oklar. Vid generell anestesi tas patientens fysiska förmåga att skydda sig själv mot smärta bort. Utan denna respons så är patienten predisponerad för nervskador. Nervskador ses vanligen i samband med oförsiktig patientspositionering. Även om patienten positioneras och tryckavlastas på ett adekvat sätt, så kan nervskador uppstå. Följderna av en nervskada kan få stora konsekvenser för både patient och samhällsekonomi i och med smärta, lidande, försämrad funktion samt förlängd sjukhusvistelse. Syfte Att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som har visat sig minska risken för perifera nervskador i övre extremiteterna hos vuxna i generell anestesi.  Metod En systematiskt genomförd litteraturstudie med narrativ summering. Sökningar gjordes i databaserna CINAHL samt PubMed. Tio vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats mellan tidsintervallet 2008–2023 inkluderades utifrån PICOS. Kvalitetsgranskning utfördes med validerade granskningsmallar från Joanna Briggs Institute. Huvudresultat Resultatet pekar på att positioneringsprotokoll och intraoperativ mobilisering av övre extremiteter kan vara effektivt för att minska risken för perifera nervskador. Nervskador kan påvisas i realtid med elektrodiagnostik (SSEP) och ett medelartärtryck >80 mmHg kan motverka utvecklande av perifera nervskador.  Slutsats Positioneringsprotokoll med intraoperativ mobilisering och fysioterapi samt positionering i vacuummadrass med axelstöd vid risk för glidning förefaller motverka uppkomsten av perifera nervskador i övre extremiteter. Övervakning av perifera nerver intraoperativt med SSEP och även medelartärtryck kan påvisa nervskador i realtid, vilket kan föranleda intervention som minskar risken för nervskada.      Nyckelord: omvårdnadsåtgärder, perifera nervskador, positionering, SSEP / Abstract   Background Nerve damage associated with positioning occurs, but the incidence is unknown. During general anaesthesia, the patient's physical ability to protect himself against pain is removed. Without this response, the patient is predisposed to nerve damage. Nerve damage is usually seen in connection with careless patient positioning. Even if the patient is positioned and decompressed adequately, nerve damage can occur. A nerve injury may have major consequences for both the patient and social economy in terms of pain, suffering, impaired function and prolonged hospital stay. Aim To describe which nursing measures have been shown to reduce the risk of peripheral nerve damage in the upper extremities of adults under general anaesthesia. Method A systematically conducted literature review with a narrative summery. Searches were made in the databases CINAHL and PubMed. Ten scientific articles with a quantitative approach between 2008–2023 were included based on PICOS. Quality review was performed with validated review templates from the Joanna Briggs Institute Results The results indicate that positioning protocols and intraoperative mobilization of the upper extremities can be effective in reducing the risk of peripheral nerve damage. Nerve function can be monitored in real-time with electrodiagnostics (SSEP) and a mean arterial pressure >80 mmHg may reduce the development of peripheral nerve damage. Conclusion Positioning protocols with intraoperative mobilization and physiotherapy as well as positioning in a vacuum mattress with shoulder braces, at risk of displacement, seem to counteract the occurrence of peripheral nerve damage in the upper extremities. Monitoring of peripheral nerves intraoperatively with SSEP and mean arterial pressure may indicate nerve damage in real-time which can lead to interventions that reduces the risk of nerve damage.   Keywords: nursing interventions, peripheral nerve damage, positioning, SSEP

Syftet med den här masteruppsatsen i didaktik var att studera vad studenter på förskollärarprogrammet uttrycker om sina erfarenheter av undervisning och utbildning i relation till breddad rekrytering.  Även hur studenterna positionerade sig i relation till andra studenter och sin utbildning har analyserats. Det är studenter med utländsk bakgrund och studenter med funktionsnedsättning som deltagit i studien.  Med en socialkonstruktionistisk ansats och genom en tematisk analys framträdde ett antal teman som utgörs av sociala processer.  Resultaten visade att det finns likheter men också skillnader mellan dessa båda studentgruppers förståelser och erfarenheter. När resultaten diskuteras blir det tydligt att sociokulturella komponenter, exempelvis lagstiftning och riktlinjer för särskilt stöd eller avsaknad av dessa, kan ha betydelse för studenternas erfarenheter av sin utbildning och hur de positionerar sig i förhållande till utbildningen och andra studenter.

Jag har med denna uppsats försökt skapa en förståelse för avregleringen av järnvägsindustrin och dess två ingående organisatoriska fält, tågfältet och järnvägsfältet. Denna avreglering är just nu en högaktuell företeelse med tanke på följande två händelser:   Tågoperatören SJ AB:s ensamrätt att utföra persontrafik på kommersiell grund på det statliga järnvägsnätet har helt nyligen upphävts, vilket innebär att det successivt kommer att bli fler tågoperatörer på det svenska järnvägsnätet. Den 1 januari år 2010 bildades ett helt nytt bolag, Infranord AB, som tidigare gick under namnet Banverket Produktion, som var en del av myndigheten Banverket.   Mot bakgrund av ovanstående har jag valt att djupare studera järnvägsfältet för att se vilka aktörer som har etablerat sig och vilka som kommer att dyka upp. Jag har även försökt förstå hur fältets aktörer, och främst då entreprenörer, nya och gamla, anpassar sig till de nya förhållandena inom fältet. Jag tycker att jag i mitt resultat och min analys har fått en mycket bra bild av hur fältets aktörer anpassar sig till de omvärldsförändringar som sker, vilka etableringshinder som kvarstår samt vilka utmaningar som väntar.   Jag tycker mig ha gått i mål med min uppsats genom att jag har fått svar på mina forskningsfrågor och fått en bild av hur fältets aktörer ”tänker”. Genom detta har jag kunnat dra min slutsats om hur entreprenörerna inom järnvägsfältet, stora och små, borde positionera samt vad de borde utveckla i syfte att generera en överlägsen avkastning och uppnå en varaktig konkurrensfördel.

<p>The purpose of this thesis is to analyze green marketing and green brand building from a managerial perspective, with the intention to create an implementation guide for companies in the Swedish consumer market.  The essay is based on a qualitative approach with a mixture of inductive and deductive elements. We have interviewed five people with close links to green marketing. </p><p>We have during the study identified a number of touch points to be particularly important in the process of incorporating green marketing. These findings are presented in full in chapter five. We have found that the framework of green marketing is established during the company’s choice of green strategy. Green marketing also includes aspects such as brand development, positioning and segmentation and construction of green communications. Furthermore, we have identified actions to provide customer re-assurance of a company’s green marketing. The findings are summarized in a model which is intended to help managers in their decision to incorporate green marketing strategies.</p><p> </p>

<p>Jag har med denna uppsats försökt skapa en förståelse för avregleringen av järnvägsindustrin och dess två ingående organisatoriska fält, tågfältet och järnvägsfältet. Denna avreglering är just nu en högaktuell företeelse med tanke på följande två händelser:</p><p> </p><ul><li>Tågoperatören SJ AB:s ensamrätt att utföra persontrafik på kommersiell grund på det statliga järnvägsnätet har helt nyligen upphävts, vilket innebär att det successivt kommer att bli fler tågoperatörer på det svenska järnvägsnätet.</li><li>Den 1 januari år 2010 bildades ett helt nytt bolag, Infranord AB, som tidigare gick under namnet Banverket Produktion, som var en del av myndigheten Banverket. </li></ul><p> </p><p>Mot bakgrund av ovanstående har jag valt att djupare studera järnvägsfältet för att se vilka aktörer som har etablerat sig och vilka som kommer att dyka upp. Jag har även försökt förstå hur fältets aktörer, och främst då entreprenörer, nya och gamla, anpassar sig till de nya förhållandena inom fältet. Jag tycker att jag i mitt resultat och min analys har fått en mycket bra bild av hur fältets aktörer anpassar sig till de omvärldsförändringar som sker, vilka etableringshinder som kvarstår samt vilka utmaningar som väntar.</p><p> </p><p>Jag tycker mig ha gått i mål med min uppsats genom att jag har fått svar på mina forskningsfrågor och fått en bild av hur fältets aktörer ”tänker”. Genom detta har jag kunnat dra min slutsats om hur entreprenörerna inom järnvägsfältet, stora och små, borde positionera samt vad de borde utveckla i syfte att generera en överlägsen avkastning och uppnå en varaktig konkurrensfördel.</p><p> </p><p> </p>

Modekonsumtion handlar idag mycket om självförverkligande och identitet och konsumenter köper ofta produkter baserat på varumärke. Därför lägger många företag stora resurser på att bygga upp starka varumärken och för att bli framgångsrika är det viktigt att de hittar en attraktiv position för det på marknaden. Om varumärket inte lyckas differentiera sig tillräckligt från sina konkurrenter eller av andra anledningar inte är starka eller tydliga nog kan de ompositionera sig. Detta innebär att de byter riktning mot en ny position som förhoppningsvis är mer lönsamt, men detta är inte helt riskfritt. Varumärken som är konsekventa i vad de förmedlar anses vara mer trovärdiga än de som hela tiden förändras. Dock är samhället under ständig förändring och ofta krävs att varumärket utvecklas tillsammans med det för att inte bli omodernt. Denna uppsats har undersökt vilka nyckelfaktorer som kan ge receptet för en lyckad ompositionering. Ett praktiskt fall av ompositionering har ställts mot teorier inom området för att se vilka likheter och skillnader som finns. Vi valde varumärket Oscar Jacobson då det är väl etablerat på marknaden. Kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer utfördes med marknadschefen och en av butikscheferna på företaget. Resultatet av intervjuerna jämfördes sedan med teorier från en litteraturstudie och flera intressanta slutsatser kunde dras. Det finns mycket litteratur inom ämnet men denna uppsats har i huvudsak fokuserat på publikationer från David A. Aaker, Henrik Uggla och Jean-Noel Kapferer. En slutsats är att det är viktigt att ompositioneringen sker i ett långsamt tempo för att kunderna inte ska blir förvirrade om vad varumärket står för. Sker det för abrupt riskerar de att förlora trogna kunder. Innan och under ompositioneringen bör företaget även utföra marknadsundersökningar för att kunna granska och följa upp förändringsarbetes utveckling och inverkan. I Oscar Jacobson fall var det även avgörande att företagets ledning byttes ut samt att sortiment anpassades efter deras nya breddade målgrupp. Ibland skiljer sig Oscar Jacobsons tillvägagångssätt från teorierna. Exempelvis är det enligt teorin viktigt att tydligt förmedla det nya varumärket både internt och externt. Enligt vår undersökning har den interna kommunikationen på Oscar Jacobson varit något bristfällig på detta plan. Trots detta kan tilläggas att Oscar Jacobson ompositionering kan ses som ett framgångsrikt exempel och många intressanta slutsatser har kunnat dras.