• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 317
  • 31
  • Tagged with
  • 348
  • 115
  • 87
  • 71
  • 66
  • 55
  • 46
  • 35
  • 34
  • 27
  • 25
  • 25
  • 24
  • 23
  • 23
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
61

Genusperspektiv vid utformande av fysisk inomhusmiljö : En kvalitativ intervjustudie i en förskola / Gender perspective in designing physical indoor environment : A qualitative interview studie in a pre-school

Waltari, Elin January 2016 (has links)
Studiens syfte var att undersöka förskollärares arbete med att utforma förskolans fysiska inomhusmiljöer utifrån genusperspektiv. För att kunna studera förskollärares beskrivningar av arbetssätt användes kvalitativa intervjuer som forskningsmetod. Förskollärarnas beskrivningar analyserades genom det poststrukturalistiskt feministiska perspektivet. Studien visade att förskollärarna utformar fysiska inomhusmiljöer utifrån genusperspektiv genom att blanda olika material, vilket kan bidra till ett genusarbete genom att barn exempelvis kan kombinera olika lekar och leka över genusgränserna. Några av förskollärarna talade även om att de avlägsnat starkt genusrelaterat material. Samtidigt menar förskollärarna att utformandet behöver kombineras med utmanande samspel och dialog kring genus. En slutsats är att barnen därigenom ska få utökade alternativ för sina positioneringar som subjekt och kunna välja att kliva utanför genusstereotypernas gränsdragningar.
62

Är alla elever den formativa bedömningens vinnare? : Studie om elever i behov av särskilt stöd och bedömning

Balazsi, Gabriella January 2016 (has links)
Bakgrund: De sista årens utbildningsreformer har bland annat handlat om införandet avny betygsskala och ny bedömningspraktik. En viktig grund för undervisningen har blivitden förbättringsorienterade formativa bedömningen som är en kontinuerligbedömningsprocess. Enligt mina yrkeserfarenheter innebär den nyabedömningspraktiken i form av formativt undervisningssätt, kontinuerliga diagnoser,skriftliga och muntliga prov samt betygssättning en positiv upplevelse för många elever,medan för andra elever är den ett neutralt eller negativt moment av skolmatematiken,eftersom deras otillräckliga kunskaper synliggörs på ett tydligare sätt.Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur bedömning uppfattas av elever imatematiksvårigheter samt att undersöka hur de positionerar sig i dennabedömningskultur..Metod: Empirin till studien samlades in genom fokusgruppintervjuer med elever imatematiksvårigheter i årskurs 6. Det metodologiska angreppet var diskursanalys.Studiens teoretiska grund bygger på Foucaults, Bourdieus, Kreisbergs och Gees teorierom makt respektive positionering.Resultat: Resultatet av studien visar att den formativa bedömningen upplevsfragmentera elevgrupperna samt positionera eleverna i matematiksvårigheter i enförlorarposition. Utifrån resultatet kan vi se att det är utmaning för den formativabedömningen att tillgodose en varierad elevgrupps behov i undervisningen. Formativtundervisningssätt i mindre elevgrupp framkommer vara en nisch som inbjuder eleverna till en mer divergent kommunikation med läraren.
63

Förskollärares föreställningar kring medhavda leksaker

Ögren, Ulrika January 2016 (has links)
Ulrika Ögren (2016). Förskollärares föreställningar kring medhavda leksaker. Halmstad Förskollärarutbildning: Halmstad Högskola. Forskare (Granberg, 2003; Nelson & Svensson, 2005) anser att leksaker från hemmet är viktiga och har betydelser för barn - bland annat att leksaker kan skapa trygghet. Jag valde att undersöka det här området i och med att det har blivit populärt med att ta med leksaker till förskolan och att egna erfarenheter har visat att förskollärare hade olika positioneringar kring medhavda leksaker. Syftet med studien var att ge er läsare en inblick i vad förskollärare hade för föreställningar kring medhavda leksaker. Utifrån Bourdieus (1994/1995) teori om kulturellt kapital ville jag undersöka och synliggöra förskollärarnas föreställningar kring medhavda leksaker, även tolka och skapa förståelse kring varför förskollärare kunde äga de föreställningar som de gjorde (Ödman, 2007). Jag ansåg att denna studie blev aktuell i och med att leksaker hade ett stort värde i barnens vardag. Eftersom jag som förskollärare kunde vara med att påverka verksamheten och de föreställningarna kring de medhavda leksakerna ute i verksamheten. Vilket medföljde en problemformulering ”Kan förskollärares föreställningar kring medhavda leksaker synliggöras och undersökas med Bourdieus teori om kulturellt kapital, även tolkas och förstås med hjälp av hermeneutiken?” Studien var kvalitativ och har använt sig av metoden intervju och innehållsanalys. Intervjuerna utgjordes av sex förskollärare, en gruppintervju med tre förskollärare och tre enskilda intervjuer med tre andra förskollärare. Den första intervjun skrapade på ytan kring deras föreställningar, de andra tre gick mer djupgående in på området. Gruppintervjun gjordes i grupp på grund av förskollärarnas brist på tid att kunna intervjuas enskilt och de andra tre intervjuerna gjordes enskilt för att dessa lärare hade bristande tid till att samlas för en gruppintervju. Resultatet från vad förskollärarna svarade valdes ut efter det som hade det mest relevanta anknytningen till problemformulering och syftet för denna studie. Temat blev de medhavda leksakerna. Resultatet visade hur förskollärare hade olika föreställningar kring barns medhavda leksaker och hur de ”missade” sitt uppdrag. Fem av förskollärarna såg barns medhavda leksaker som ett problem som skapade bråk och inte som ett redskap som kunde vara till hjälp för dem i verksamheten. Förskollärarnas svar analyserades utifrån Bourdieus teori om det kulturella kapitalet, diskuterades och tolkades med koppling till tidigare forskning och med hjälp av hermeneutiken som skapade en förståelse kring förskollärarnas föreställningar om de medhavda leksakerna, därefter avslutades studien med en slutsats. Slutsatsen av den här forskningen som handlade om förskollärares föreställningar kring de medhavda leksakerna har kunnat synliggöras och undersökas utefter Bourdieus (1994/1995) teori om kulturellt kapital, även tolkats och skapat förståelse kring varför förskollärare kunde äga de föreställningar som de gjorde (Ödman, 2007). Förskollärarnas svar belyste att de hade olika föreställningar kring de medhavda leksakerna. Detta belystes med två underrubriker - Barns medhavda leksaker ska inte vara en del av förskolan, och barns medhavda leksaker kan vara ett viktigt redskap. Enligt Bourdieus (1994/1995) teori visade det sig att de kunde positionera sig utefter vilken grupp de ville tillhöra (de som har stora tillgångar), och med det skapade förskollärarna tillsammans sina föreställningar kring de medhavda leksakerna. Perspektivet att vi blir påverkade av varandra, att vi positionerar oss därefter, kan ligga till grund för vilka föreställningar vi har eller kommer till att få (Bourdieu, 1994/1995).
64

Ursäkta röran, vi bygger om ett butikskoncept! : En kvalitativ studie gällande Glitters varumärke och butikskoncept.

Ekman, Emma, Krus, Lina January 2017 (has links)
Konsumenter tenderar att välja varumärken efter en kombination av personlighet och presentation där butikskoncept är den optimala kanalen för ett företag att sprida detta. Ett koncept utvecklas från ett företags varumärkesprofil och varumärkesimage och det är därför väsentligt att de stämmer överens med varandra, men det krävs även högt varumärkeskapital, varumärkeslojalitet och en tydlig positionering i konsumentens medvetande för att vara ett starkt varumärke. Ett företag vars inkonsekventa aktioner bidragit till en otydlig varumärkesprofil som skadat dess varumärkesimage är Glitter och det har även sargat målgruppens varumärkeslojalitet när dessa delar är oeniga. Därför är syftet med denna rapport att ta fram ett nytt butikskoncept åt Glitter med ambitionen att vända den negativa trenden. Arbetet använde en kvalitativ metod med en induktiv synvinkel och ett hermeneutiskt förhållningssätt eftersom det insamlade materialet inte skulle generaliseras utan tolkas. Då intresset låg i att skapa en förståelse för hur konsumenten uppfattar Glitter var således en kvalitativ metod att föredra för detta examensarbete. Därav måste läsaren även vara medveten om att resultatet av detta arbete kunnat se annorlunda ut om det utförts av andra författare. För att skapa en objektiv bild av företaget och dess konkurrentsituation togs en nulägesanalys fram och tillsammans med teori och empiri om koncept ligger den som grund för framtagningen av det nya butikskoncept för Glitter. Slutsatsen visar att Glitter måste arbeta för att höja konsumentens uppfattade kvalitet av varumärket vilket hade bidragit till en konkurrenskraftig position. Genom utförandet av ett enhetligt koncept till företagets butiker skapas en tydlig varumärkesprofil och om detta utförs korrekt kommer det att skapa en positiv varumärkesimage och varumärkeslojalitet hos Glitters målgrupp.
65

Att kommunicera skolans naturvetenskap : ett genusperspektiv på elevers deltagande i gemensam och enskild kommunikation

Eliasson, Nina January 2017 (has links)
Both individual and whole class communication of students are described in this thesis, which is based on a clear gender perspective. Two articles describe the participation of boys and girls in communication with the whole class, the empirical data collected consisting of videotaped lessons. The extent to which boys and girls participate in the communication is reported in the first study, and in the second the extent to which boys and girls respond to the teacher's closed or open questions about science is presented. The third study reports boys' and girls' individual communication when responding to written science questions. The summary chapter ties the results together from the perspective of Positioning Theory, making the thesis a result of Mixed Methods Research. Results show that boys participate in whole class communication more often than girls, with approximately the same level of dominance as shown in research from the early 80s. Boys also answer more questions than girls, the differences becoming apparent when teachers ask closed questions that can be answered in one or two words. In isolation, girls answer written questions to the same extent as boys, but give longer responses containing a more developed scientific language. Results showing that boys position themselves as knowledgeable more often than girls when teachers ask closed questions, are explained from the perspective of Positioning Theory. Girls more often position themselves as knowledgeable when teachers ask open questions that require reflection. In test situations, with time for reflection, the boys and girls position themselves as knowledgeable students to the same extent. Teachers need to be aware of the positioning attempts created by teaching, and consequently take into account that different approaches in teaching provide boys and girls with different access to the communication space. / <p>Vid tidpunkten för disputationen var följande delarbete opublicerat: delarbete 3 accepterat.</p><p>At the time of the doctoral defence the following paper was unpublished: paper 3 accepted.</p>
66

Platsen, staden och varumärket : En kvalitativ studie om varumärket Sundsvall - Norrlands Huvudstad

Fischer, Fredrik, Andrä, Christoffer January 2017 (has links)
Problemformulering och syfte: Vad gör egentligen att städer måste marknadsföra sig som ett varumärke? Det finns de som påstår att teknikens frammarsch och globaliseringen i världen har gjort att städer måste tävla mot varandra för att vara attraktiva turistmål, arbetsplatser och kulturellt viktiga platser att besöka (Riza, Doratli &amp; Fasli, 2012:293). Turismen exempelvis är viktig då det direkt och indirekt skapar olika arbetstillfällen för regionen, vilket i sin tur hjälper till med att skapa högre skatteintäkter (Gertner &amp; Kotler, 2002:255). Det gör att städer skapar olika strategier för att kunna sälja och marknadsföra sig själva på en global marknad (ibid.;294).
Syftet med uppsatsen är att förklara varför Sundsvall arbetar med sitt eget varumärke, samt varför representanter för staden anser att det är nödvändigt.
Metod och material: Samtalsintervjuer med 4 personer som har anknytning till varumärket Sundsvall - Norrlands Huvudstad. Tillgång till offentliga handlingar samt grundläggande undersökningar som har berört varumärkesarbetet i Sundsvall sedan 2009.
Huvudresultat: Anledningen till att Sundsvall behöver jobba med sitt varumärke är för att kunna skapa tillväxt i kommunen, enligt svaren från respondenterna. Tillväxten behövs för att kunna få fler företag att etablera sig i Sundsvall, för att få fler att flytta till Sundsvall och för att kunna sätta mer människor i arbete. En respondent har också lyft upp frågan om skatt i anslutning till detta, att Sundsvallsborna behöver vara fler för att kunna bidra till de olika viktiga samhällsfunktionerna som finns i kommunen. Sundsvall är en stad som behöver kommunicera sina konkurrensfördelar och marknadsföras för att kunna locka nya företag till regionen då svaren från respondenterna pekar på att de inte tror att företag har Sundsvall som första alternativ vid olika etableringar.
67

Att kommunicera en stad : En studie om varumärket Sundsvall

Berglin, Erika, Karlsson, Jennifer January 2019 (has links)
Studien visar att Sundsvalls stad har brister i att kommunicera staden som varumärke. De har dock en bra grund att framåt utveckla och stärka varumärket. I dagslägets saknas dock de grundpelare som behövs för detta. Att det saknas ett grundligt varumärkesarbete påverkar därmed även hur staden kommuniceras på Facebook.
68

Mer än bara mättnad : En kvalitativ studie om värdeskapande hos lokala matproducenter / More than merely nourishment : A qualitative study of value creation at local food producers

Lundgren, Katarina, Wickström, Carl, Wirblad, Isabelle January 2019 (has links)
Syfte: Studiens syfte är att analysera och klarlägga de styrkor och möjligheter som lokala matproducenter besitter och kan tillvarata för att positionera sig samt främja kundens värdeskapandeprocess. Forskningsfrågor: 1. Vilka värdeskapande faktorer kan lokala matproducenter tillvarata för att möta konsumenternas efterfrågan och förväntningar?2. På vilket sätt kan lokala matproducenter förmedla sitt värdeerbjudande genom relevanta marknadsföringskanaler? 3. Hur kan lokala matproducenter positionera sig på en konkurrenskraftig marknad? Metod: Studien har genomförts genom kvalitativ metod där den empiriska insamlingen har skett genom åtta semistrukturerade intervjuer med nio respondenter. Intervjupersonerna är sex lokala matproducenter och tre experter på området. Studien har genomförts med en abduktiv ansats med både induktiva och deduktiva inslag. Slutsats: Utifrån studiens resultat har tre styrkor lyfts fram som karakteriserar branschen. Styrkorna är att de besitter ett unikt värdeerbjudande, har närhet till kunden och att de är ett medvetet konsumtionsval, vilket ligger i tiden. För att kunna positionera sig på marknaden bör de nyttja digitaliseringens möjligheter, tillvarata det personliga mötet och samverka producenter sinsemellan. / Purpose: The aim of this study is to analyse and clarify the strengths and opportunities that local food producers possess and can use to position themselves and to promote the customer's value creation process. Research questions: 1. What value-creating factors can local food producers utilize to meet consumer demand and expectations? 2. How can local food producers convey their value offer through relevant marketing channels? 3. How should local food producers position themselves on a competitive market? Method: This study is of a qualitative nature and the empirical data has been collected through eight semi structured interviews with nine respondents. The respondents consist of six local food producers and three experts on the subject. The study has been conducted with an abductive approach, which includes both inductive and deductive elements. Conclusion: Based on the study's results, three strengths have been highlighted which characterize the industry. Firstly, they possess a unique value offering, secondly they have close interactions with their customers, thirdly they are making conscious choices in the current climate, which attracts the modern consumer. In order to be able to position themselves in the market, they should utilize the possibilities of digitization, make use of the personal interaction and collaborate between producers.
69

Hinder och möjligheter med att nå en bred målgrupp : hos Fast Fashion-företag

Käck, Hanna, Johnsson, Maria January 2013 (has links)
Detaljhandeln är idag präglad av hög konkurrens och många aktörer som slåss om sammasegment. Fast Fashion med sina snabba produktlivscykler och låga prissegment trots en högmodegrad, har lett till att konsumtionsmönstret förändrat konsumenternas beteende genomderas krav på ständiga uppdateringar av sortimentet. Dagens kunder kräver mer än enbart ettlågt pris för att attraheras, vilket kräver att även Fast Fashion-företagen adderar ytterligarevärden. Imagen och känslan för varumärket spelar därför en stor roll även för Fast Fashionföretagoch inte enbart för märken som agerar inom en högre prisklass. För att kunnatillfredställa det kunden efterfrågar krävs av företaget att de tydligt identifierat sin målgruppför att kunna anpassa erbjudandet efter just dem. Detta eftersom konsumenternas livsstilar ochönskemål skiljer sig kraftigt åt och utan en specifik anpassning till målgruppen riskerarföretaget att tappa en stor andel kunder.Den höga konkurrensen om kunderna gör att företag önskar att bredda sin målgrupp för attöka sin marknadsandel. En bred målgrupp kräver en anpassning för att alla inom segmentetska tilltalas. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka vilka hinder och möjligheter detfinns för Fast Fashion-företag med att nå en bred målgrupp. Studiens uppgift är att belysalikheter och skillnader som finns mellan olika ålderssegment för att se vilka kriterier som ärutmärkande och påverkar hur de agerar vid konsumtion.Studien har utformats genom en kvalitativ undersökningsmetod för uppnå en djupareförståelse kring ämnet att nå en bred målgrupp. Genom användandet av fokusgrupper med enspeciell inriktning på ett fallföretag har attityder och kriterier undersökts för segmentenkvinnor 15-25 år och 25-35 år. Den insamlade empirin diskuteras sedan, utifrån den yngreochäldre målgruppen, i analysen tillsammans med sammanställd teori från den teoretiskareferensramen. Teorier kring ämnet behandlar varumärkesbyggnad och image utifrån hurolika ålderssegment resonerar.Resultatet av studien visar att en lyckad satsning på en bred målgrupp för ett Fast Fashionföretagkräver en segmentering genom livsstil och attityder hos konsumenten, då ålder intehar lika stor betydelse eftersom de flesta inte alltid konsumerar efter sin kronologiska ålder.Både en anpassning av produkter och marknadsföringsaktiviteter krävs för att uppfylla enbred målgrupps preferenser.Nyckelord: Målgrupp, / Program: Textilekonomutbildningen
70

Affärsutvecklingsprojekt för XLNT

HALLMAN, ELLINOR, FRISCHER, DANIELLA January 2013 (has links)
Antalet kraftiga människor ökar i Sverige enligt Statistiska Centralbyrån. Behovet av kläder i större storlekar har därmed blivit mer utbrett. KappAhl har sedan 1997 haft en kollektion vid namn XLNT som vänder sig till detta marknadssegment. XLNT är idag ett relativt känt och inarbetat varumärke som har vuxit stadigt. För att förbättra kollektionen ytterligare vill KappAhl göra en vidareutveckling av XLNT. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur KappAhl ska kunna utveckla och förbättra XLNT kollektionen. För att uppfylla syftet har vi kartlagt de befintliga konkurrenterna H&amp;M, Lindex, Åhléns samt Ellos och deras motsvarigheter till XLNT. Vi har genom kvalitativa undersökningar utrett vad kunderna anser om varumärket i sin helhet med allt ifrån inriktning till varuvisning och marknadsföring. Vidare har vi studerat ett antal marknadsstrategier som är av betydelse för KappAhl och XLNT. I undersökningen kom vi bland annat fram till att konkurrensen mellan KappAhl och ovanstående företag är hård då deras plus-size sortiment inte skiljer sig så mycket från varandra. Vid de kvalitativa intervjuerna framgick det att kunderna är relativt nöjda med XLNT. Vad som framförallt efterfrågas är bättre passformar, kläder med ett tuffare uttryck samt att KappAhl ska visa upp och marknadsföra sin plus-size kollektion. Vi poängterar även vikten av tydlig segmentering, differentiering och positionering. Avslutningen delger förslag till hur KappAhl kan förbättra XLNT med allt ifrån design, marknadsföring och kundrelation. / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap

Page generated in 0.1237 seconds