Bakgrund: Postoperativ smärta är en förväntad men oönskad konsekvens av ett kirurgiskt ingrepp. Trots kunskap, tillgång på effektiva smärtlindringsmetoder och tillgängliga riktlinjer finns fortfarande brister i den postoperativa smärtlindringsvården. Kvalitetsindikatorer för postoperativ smärtlindringsvård har utarbetats för att identifiera potentiella förbättringsområden där patienters uppfattning om kvalitén på smärtlindringsvården utgör en viktig del i processen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka uppfattningen om postoperativ smärtlindringsvård hos patienter som genomgått ortopedisk kirurgi.Metod: Tvärsnittsstudie med deskriptiv design med mätinstrumentet, Strategic and Clinical Quality Indicators in Postoperative Pain Management (SCQIPP). Mätinstrumentet administrerades vid utskrivning till patienter som vårdats vid två ortopediska enheter. Resultat: Totalt 110 enkäter returnerades (svarsfrekvens 87,3 %). Majoriteten av patienterna var ganska eller mycket nöjda med smärtlindringsvården. Tre påståenden bedömdes ha låg kvalitet: bedömning vid djupandning och mobilisering, personalens kunskap om tidigare smärta/smärtlindring och preoperativ information. Fyra påståenden bedömdes ha hög kvalitet: smärtupplevelsen togs på allvar, interprofessionellt samarbete, snabb hjälp vid smärta samt daglig smärtlindring. Långvarig preoperativsmärta och elektiv kirurgi bidrog till högre skattning av lägsta smärtnivå. Konklusion: Trots att majoriteten av patienterna är nöjda med den postoperativa smärtlindringsvården i samband med ortopedisk kirurgi, finns förbättringsområden. Speciellt fokus bör ligga på preoperativ information, bedömning vid djupandning och mobilisering samt personalens vetskap om tidigare smärtlindring.

Bakgrund: Det är viktigt att specialistsjuksköterskor kan hjälpa patienter att värdera sin smärta postoperativt. Detta för att patientens ska kunna ges en adekvat smärtlindring och undvika att smärtan bidrar till postoperativa komplikationer. Ett vanligt smärtskattningsinstrument är numerisk smärtskattningsskala (NRS) där patienten får värdera sin upplevda smärta mellan 0–10 där 0 är ingen smärta och 10 är värsta tänkbara smärta. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka om det finns skillnader mellan patienter som skattar postoperativ smärta NRS ≥ 4 och de som skattar postoperativ smärta NRS ≤ 3 efter att ha genomgått en höftledsplastikoperation. Metod: Denna studie har en kvantitativ design. Deltagare är patienter som mellan åren 2019–2021 har genomgått en höftledsplastikoperation. Data som analyserats är hämtad från Provisio, ett kvalitetsregister där data från patientens pre-, peri- och postoperativa vård registreras. Totalt ingick 2136 patienter i studien. Resultat: Resultatet visar att vissa signifikanta skillnader kunde ses bland grupperna. Kvinnor har mer ont än män, yngre skattar sin smärta högre än de som är äldre. De som har en lägre ASA-klass skattar sin smärta högre än de som har ASA-klass ≥ 3. De patienter som genomgått en revisionsplastikoperation av höftleden har mer ont än de som genomgått primär höftledsplastikoperation. De som blöder mer under operationen, har mer ont än de som blöder lite. En längre operationstid visar på att smärtan är högre postoperativt. Anestesiform påverkade inte den postoperativa smärtan i denna studie. Konklusion: Den skattade postoperativa smärtan skiljde sig åt mellan flera av grupperna. Detta visar vikten av att vara medveten om vad som kan öka risken för högre smärta postoperativt och att samtidigt alltid arbeta personcentrerat från den enskilde patientens behov och resurser i samband med höftledsplastikoperationer.

Bakgrund: Florence Nightingale (1820 - 1910) förespråkade vikten av vårdmiljön kring patienten för ett optimalt återhämtande. Den moderna vårdmiljön består av fysisk och psykosocial del där båda dessa delar är avgörande för patientens välmående. Postoperativ smärta som följer ett operativt ingrepp upplevs individuellt. Det är sjuksköterskans ansvarsområde i postoperativ omvårdnad att sörja för en god smärtlindring; omvårdnadsmässigt, genom manipulation av vårdmiljön och farmakologisk smärthantering.Syfte: Syftet är att beskriva vårdmiljöns betydelse för att lindra nyopererade patienters postoperativa smärtaMetod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Studiens resultat baseras på 15 vetenskapliga artiklar som är kvalitetsgranskade. De vetenskapliga artiklarna söktes på CINAHL, PubMed, Web of Science samt via manuell sökning.Resultat: I litteraturöversikten identifierades kategorierna fysisk vårdmiljö med underkategorierna patientrummet och kontakt med extern miljö. I kategorin psykosocial vårdmiljö framträdde underkategorierna; känsla av kontroll, relationer och musik som distraktion som smärtlindrande alternativ.Slutsats: Den fysiska och psykosociala vårdmiljön har en distraherande effekt och/eller har en lindrande effekt på postoperativ smärta. / Background: Florence Nightingale (1820 - 1910) was a major advocate for the importance of environment for optimal patient recovery. The modern healthcare environment typically consists of two components, one physical and one psychosocial, where both parts are considered crucial for the patient’s return to health. This is particularly important to bear in mind in the postoperative context and with the experience of postoperative pain, which varies from patient to patient. Nurses are responsible for providing postoperative pain relief, chiefly by nursing, utilizing the health care environment and administering pharmacological painkillers.Aim: The purpose of the study is to describe the importance of the health care environment in relieving newly operated patients postoperative pain.Method: A literature review with qualitative design. The results of the study are based on 15 scientific articles that have been quality reviewed. The scientific articles were searched on CINAHL, PubMed, Web of Science and via manual search.Results: The literature review identified physical care environment with subcategories; patient room and contact with the external environment. In the category psychosocial care environment subcategories; sense of control, relationships and music as distraction as pain-relieving alternatives.Conclusion: The physical and psychosocial health care environment act as a distractive element on the patient and/or have a relieving effect on the postoperative pain.

Bakgrund: Det inträffar cirka 18 000 höftfrakturer i Sverige varje år och det antalet stiger med en allt äldre befolkning. En god smärtlindring efter operation leder till minskat lidande och kortare vårdtider. Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka hur sjuksköterskor kan bedöma postoperativ smärta hos patienter med höftfraktur. Metod: En litteraturstudie där 10 artiklar granskats och sammanställts. Resultat: Det finns många olika instrument för smärtbedömning. Det är viktigt att anpassa instrumentet efter patientens resurser då risken för felbedömning minskar. Ålder och kognitiv förmåga är två faktorer som påverkar bedömningen av smärta. Kommunikationen mellan sjuksköterska och patienten påverkar också smärtbedömningen. Den kan underlättas genom ett patientanpassat språk som också ger patienten möjlighet att förmedla sin smärta till sjuksköterskan. / Background: It occurs about 18 000 hip fractures in Sweden each year and that number is rising with the aging population. A good pain relief after surgery leads to decreased pain and shorter hospitalization. Aim: To explore how nurses can assess postoperative pain in patients with hip fracture. Method: A literature review in which ten articles have been reviewed and put together. Results: There are many different tools for pain assessment. It is important to adapt the instrument to the patient's resources when the risk of error decreases. Age and cognitive ability are two factors that affect the assessment of pain. The communication between the nurse and the patient also influences pain assessment. It can be facilitated by a patient appropriate language, which also gives the patient the opportunity to communicate their pain to the nurse.

Obehandlad eller otillräckligt behandlad postoperativ smärta är vanligt. Medan icke farmakologiska och kognitiva metoder till smärtbehandling är vanliga och har visat sig effektiva som komplement till farmakologisk smärtbehandling vid behandling av långvarig (kronisk) smärta, används dessa metoder väldigt lite när det gäller akut smärta som postoperativ smärta, där farmakologisk smärtbehandling är mest vanligt. Denna litteraturstudie ämnade söka kunskap om vetenskapligt belagda icke farmakologiska eller komplementära metoder för att förebygga eller behandla postoperativ smärta. Metoden var en litteraturstudie och sökningar gjordes i databaserna Cinahl och Medline under hösten 2008. Artiklarna skulle vara vetenskapliga artiklar och publicerade år 2000 eller senare. Åtta artiklar som mötte studiens inklusionskriterier valdes att ingå. Resultatet visar att musik, olika avslappningsmetoder och akupunktur sannolikt har effekt som komplement till konventionell postoperativ smärtbehandling på både smärta och ångest. Dessa metoder kan troligen kostnadseffektivt och utan biverkningar implementeras i postoperativ omvårdnad. Mera forskning behövs för att ge evidens på detta område. / Untreated or insufficiently treated postoperative pain is common. While non-pharmacological or cognitive methods of pain treatment are common and have proven to be effective as a complement to drug treatment of chronic pain, these methods are rarely used when it comes to the treatment of acute pain such as postoperative pain, in which case drug treatment seems most common. This literature review aimed to seek knowledge of scientifically proven non-drug or complementary methods of prevention or treatment of postoperative pain. The method was a literature review. Searches were made through the databases Cinahl and Medline during the fall of 2008. Articles should be scientific and published 2000 or later. Eight studies that met the inclusion criteria where chosen and were included in the study. The result of the study shows that music therapy, different kinds of relaxation techniques as well as acupuncture seem to have an effect as a complement to conventional postoperative pain management on both pain and anxiety. Such methods might be implemented in postoperative care as a complement to conventional pain management, since they may be considered cost effective and seem to be without side effects. More research is needed to create evidence in this area.

Syftet var att i en litteraturstudie undersöka eventuella hinder för optimal postoperativ smärtlindring av barn 6-12 år gamla samt undersöka vilka postoperativa smärtlindringsmetoder som används på barn 6-12 år gamla. Litteraturstudien bygger på elva artiklar som kvalitetsgranskades. I resultatet presenteras de faktorer som påverkar barns postoperativa smärtlindring i fyra kategorier: sjuksköterskans medverkan i barnens postoperativa smärtlindring, föräldrars medverkan i barnens postoperativa smärtlindring, barnens upplevelser av postoperativ smärtlindring och hinder för optimal smärtlindring. Resultatet av litteraturstudien visar att det fortfarande är svårt att smärtlindra tillräckligt då det finns ett stort antal hinder för den postoperativa smärtlindringen, exempelvis sjuksköterskors okunskap, otillräckliga ordinationer, tidsbrist och sjuksköterskornas bakgrundsfaktorer. Resultatet belyser även att föräldrarna har en stor del i barnens sjukhusvistelse och smärtbehandling. / The aim was to examine possible obstacles of postoperative pain alleviation of children 6-12 years old in a literature study and examine what kind of postoperative pain alleviation methods is used on children 6-12 years old. The literature study is based on eleven articles that was quality examined by the authors. In the result we present, factors that affect children’s postoperative pain alleviation in categories. The nurses participation in the child’s postoperative pain alleviation, the parent’s participation in the child’s postoperative pain alleviation, the children’s experience of postoperative pain alleviation and obstacles for optimal pain alleviation. The result of the literature study shows that it is still difficult to give enough pain alleviation when there are a large number of obstacles for postoperative pain alleviation, for instance nurses ignorance, defective prescriptions, lack of time and nurses background factors. The results also show that parents took a big part in their children’s hospital stay and pain alleviation.

Syftet med denna studie var att undersöka patientens upplevelse av smärta efter gynekologisk operation. Studien avsåg även att undersöka patientens inställning till alternativa smärtlindringsmetoder. Metoden var en intervjustudie med en semistrukturerad intervjuguide. Sex patienter från en postoperativ gynekologisk avdelning intervjuades. Materialet analyserades med en innehållsanalytisk ansats och resulterade i fem huvudkategorier: Fysisk smärta och oro, tidigare erfarenheters påverkan, betydelsen av preoperativa förberedelser, sjukhusvistelsens påverkan och inställningen till alternativa smärtlindringsmetoder. Resultatet visade att den postoperativa smärtupplevelsen är individuell och beror på många olika faktorer. Smärta och oro postoperativt är omöjliga att urskilja från varandra och det kausala sambandet är inte alltid tydligt. Andra fynd som upptäcktes i resultatet är att sjuksköterskan sällan tar hänsyn till oro och andra psykiska faktorer vid smärtbedömningen. Patienternas inställning till alternativa smärtlindringsmetoder var positiv, då det ansågs ge avslappnande och därmed smärtlindrande effekt. För att förbättra den postoperativa smärtupplevelsen kan det ses som önskvärt om sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet tog större hänsyn till psykiska faktorer som påverkar den postoperativa smärtan. Även användandet av alternativa smärtlindringsmetoder som komplement till den farmakologiska smärtbehandlingen hade förmodligen kunnat påverka smärtupplevelsen positivt. / The purpose of this study was to examine the patient’s experience of pain after gynecological surgery. The study was also examining the patient’s attitude towards alternative pain relief methods. The method was an interview study with a semi-structured interview guide. Six patients from a postoperative gynecological department were interviewed. The material was analyzed with a content analytical approach and resulted in five main categories: physical pain and anxiety, the impact of past experiences, the importance of pre-operational preparations, the effect of hospitalization and attitudes towards alternative pain relief methods. The results showed that the postoperative pain experience is individual and depends on many factors. Pain and anxiety postoperatively is impossible to distinguish from each other and the causal relationship is not always clear. Other findings are that the nurse, in pain assessment, seldom takes anxiety and other psychological factors into account. The patients' attitudes towards alternative methods of pain relief were positive, as it was considered to provide relaxing and there fore pain relieving effect. In order to improve the postoperative pain experience, it would be desirable if the nurse in the nursing work had in mind the psychological factors that influence the postoperative pain. The use of alternative pain relief methods as a supplement to the pharmacological pain treatment could possibly also affect the experience of pain positively.

Bakgrund: Postoperativ smärta och illamående så kallad postoperative nausea and vomiting (PONV) är bland de vanligaste postoperativa komplikationerna och är kopplat till fördröjd återhämtning med ökad komplikationsrisk. Individuella- och processrelaterade faktorer påverkar förekomst av postoperativ smärta och PONV. Tarmopererade patienter skattar jämförelsevis hög postoperativ smärta. Anestesisjuksköterskan har ett stort ansvar att tillgodose god smärtlindring och postoperativ omvårdnad. Syfte: Beskriva fördelning av postoperativ smärta, PONV, patientkaraktäristika i förhållande till kön hos tarmopererade patienter. Även att identifiera könsskillnader relaterat till postoperativ smärta och PONV samt samband mellan postoperativ smärta, PONV, patientkaraktäristika och processdata. Metod: En retrospektiv studie med kvantitativ ansats, patientdata från Svenskt Perioperativt Register (SPOR) användes. Patienter som genomgick operation på tunn- och tjocktarm (KVÅ-kod JF) på ett länssjukhus i Sverige åren 2019 och 2022 inkluderades, totalt 420 patienter. Data redovisades med deskriptiv och analytisk statistik. Resultat: Flera signifikanta samband påvisades; högre ålder korrelerade med lägre skattad postoperativ smärta och längre operationstid korrelerade med högre skattad postoperativ smärta. Patienter med generell anestesi utan tillägg av regional anestesi, elektiv operation och PONV skattade högre postoperativ smärta. Resultatet visade en signifikant könsskillnad, kvinnor drabbades i större utsträckning av PONV än män. Slutsats: Dessa samband och skillnader belyser att postoperativ smärta är komplext. Fler studier bör utföras i syfte att klargöra riskfaktorer för postoperativ smärta och PONV, och för att förstå underliggande mekanismer. Det är viktigt att vårdpersonal i ett tidigt skede förebygger, identifierar och behandlar postoperativ smärta och PONV utifrån patientens bakgrund och kända riskfaktorer. För att detta ska ske måste en individbaserad strategi utarbetas, för god behandling och återhämtning. / Background: Postoperative pain and postoperative nausea and vomiting (PONV) are among the most common postoperative complications and is associated with prolonged recovery. Individual and surgery-related predictors affect the prevalence of postoperative pain and PONV. Patients who underwent bowel surgery rated postoperative pain comparatively high. The anesthetic nurse has a responsibility in providing effective pain treatment and qualitative postoperative care. Purpose: To describe the distribution of postoperative pain, PONV, patient characteristics in relation to gender among patients undergoing bowel surgery. Also, to identify gender differences related to postoperative pain and PONV, but also correlations between postoperative pain, PONV, patient characteristics and surgery related factors. Methods: A retrospective register study with a quantitative approach, data from the Swedish Perioperative Registry (SPOR) were used. Patients included underwent bowel surgery in an operating ward at a county hospital in Sweden by 2019 or 2022, resulting in 420 patients. Data was performed with descriptive and analytic statistics. Findings: Findings demonstrated several significant correlations; higher age correlated with lower postoperative pain and longer duration of surgery correlated with higher postoperative pain. Patients with general anesthesia without complementary regional anesthesia, elective operation or PONV rated higher postoperative pain. Findings demonstrated a significant difference in gender, women tended to experience PONV more frequently than men. Conclusion: Findings illustrate the complexity of postoperative pain. More studies must be done to clarify risk factors for postoperative pain and PONV and understanding their underlying mechanisms. It’s essential that caregivers prevent, identify, and treat postoperative pain and PONV based on patient background and known risk factors. An individual-based strategy needs to be developed; to provide effective treatment and recovery.

Barn och ungdomar har rätt till en god hälso- och sjukvård som bygger på evidens. I rollen som anestesisjuksköterska innefattas det flera utmanande beslut för att behandla postoperativ smärta. Vården är komplext då det är flera aspekter som behöver tas i beaktning. Patientgruppen har en ständigt pågående kognitiv utveckling vilket innebär att farmaka, bemötande av barn och föräldrar samt det multidisciplinära teamet behöver anpassas för ett välfungerande samspel i strävan mot patientens förbättrade hälsa. Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn och ungdomar med smärta inom postoperativ vård. En systematisk litteraturöversikt valdes för att besvara syftet. Databaserna Cinahl, PubMed och Word web of Science användes. Litteraturöversikten inkluderade totalt 11 artiklar som analyserades med Bettany-Saltikov och McSherrys nio-stegsprocess. Resultatet framkom till tre huvudkategorier: föräldrars inkludering i det multidisciplinära teamet, där framhävs vikten av kommunikation och föräldrar som bidrar till trygghet hos barnet, samt hur ett ansvar läggs på föräldrarna. Nästa var sjukvårdens förutsättningar, som belyser strukturella hinder och barriärer i organisationen, såsom hög arbetsbelastning och tidsbrist vilket påverkade den postoperativa vården. Den sista huvudkategorin blev smärtans uttryck och dess olika behandlingsstrategier, som beskriver upplevelsen av olika fysiologiska och beteendemässiga indikationer som mått på smärta, samt dess behandlingsstrategier. Slutsatsen belyser föräldrars betydande roll i mötet med sjuksköterskan. Vidare framhävs sjuksköterskornas begränsade tid och kunskapsbrist i den postoperativa vården, där erfarenhet spelade en avgörande roll i hur smärthantering implementerades. / Children and adolescents have the right to good healthcare that is based on evidence. In the role of a nurse anesthesia, several challenging decisions are involved in guiding the patient group towards improved health. Healthcare is complex as multiple aspects need to be considered. The patient group is undergoing continuous cognitive development, meaning that pharmacology, interactions with children and parents, and the multidisciplinary team need to be adapted for a well-functioning interaction in the pursuit of the patient's improved health. The aim was to describe nurses' experiences in caring for children and adolescents with pain in postoperative care. A systematic literature review was chosen to address this purpose. The databases Cinahl, PubMed, and Web of Science were used. The literature review included a total of 11 articles that were analyzed using Bettany-Saltikov and McSherry's nine-step process. The results led to three main categories: the inclusion of parents in the multidisciplinary team, highlighting the importance of communication and parents providing comfort to the child, as well as placing responsibility on the parents. The next main category was healthcare conditions, illustrating structural obstacles and barriers in the organization, especially high workload and time constraints affecting postoperative care. The main category was the expression of pain and its various treatment strategies, describing the experience of different physiological and behavioral indications and measures of pain, as well as its treatment strategies. In conclusion, the significant role of parents in the interaction with nurses is emphasized. Furthermore, the limited time and knowledge gap of nurses in postoperative care are highlighted, where experience played a crucial role in the implementation of pain management.

Bakgrund: Postoperativ smärta är ett vanligt tillstånd efter ett kirurgiskt ingrepp som måste behandlas utifrån patienternas unika upplevelser. Underbehandlad postoperativ smärta kan geupphov till komplikationer och lidande hos patienter. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av postoperativ smärta och smärtbehandlingsmetoder. Metod: Litteraturöversikt av tolv kvalitativa originalartiklar. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Patienter upplevde att smärtan varierade i karaktär, intensitet, lokalisation och varaktighet. Faktorer som personalens attityder, patienters preoperativa förväntningar, tidigare upplevelser och social bakgrund påverkade upplevelsen av den postoperativa smärtan. Det fanns delade åsikter om smärtbehandlingarnas metoder och effekt där ett stort antal patienter uppgav en underbehandlad postoperativ smärta med otillräcklig smärtlindring och biverkningar. Fördomar samt tidigare upplevelser av biverkningar kunde påverka patienternas vilja att konsumera opioider. Det noterades en okunskap om den postoperativa smärtbehandlingen. Patienterna använde sig av egna icke-farmakologiska strategier för att lindra den postoperativa smärtan. Slutsats: Patienters upplevelser av den postoperativa smärtan skilde sig mellan olika individer och påverkades av omkringliggande faktorer. Det fanns en variation av upplevelser av den postoperativa smärtbehandlingen, en del upplevde att den farmakologiska smärtlindringen var adekvat och en del upplevde den som bristande. Upplevelser av bristande farmakologisk behandling karakteriserades i form av underbehandlad smärta, komplicerade smärtbehandlingsrutiner, biverkningar, rädsla och bristande kunskap om de aktuella smärtbehandlingarna. Det identifierades att patienterna hade behov av utförlig och individanpassad information om smärta och smärtbehandling, samt ett personcentrerat bemötande från vårdpersonal för att optimera smärtlindringens effekt och minska det mänskliga lidandet. / Background: Postoperative pain is common after a surgical procedure and must be treated based on the patients' unique experiences. Undertreated postoperative pain can lead to complications and patient suffering. Aim: To describe patients experiences of postoperative pain and treatment. Method: Literature review of twelve qualitative original articles. The literature searches were implemented in the databases PubMed and CINAHL. Results: Patients experienced their pain varied in character, intensity, localization and duration. Factors such as staff healthcare professionals’ attitudes, patients’ preoperative expectations, previous experiences and social background influenced the experience of postoperative pain. There were divided opinions on treatment and corresponding efficacy. Some patients reported undertreated postoperative pain with inadequate pain relief and sideeffects. Their preconceptions and previous experiences of side effects influenced consumption of opioids. Patients’ ignorance of the postoperative pain treatment was discovered. Different non-pharmacological strategies to relieve the postoperative pain were used by patients. Conclusion: Patients' experiences of postoperative pain differed and were influenced by various boundary conditions. There was a variety of experiences linked to postoperative pain treatment. Experiences associated with the lack of pharmacological treatment were characterized in the form of undertreated pain, complicated treatment routines, side effects, fear and lack of knowledge about pain treatments. It was identified that the patients had a need for detailed and adapted information about pain and pain treatment as well as a person-centered approach from healthcare professionals in order to optimize the effect of pain relief and reduce human suffering.