SammanfattningSyftet med examensarbetet är att undersöka om lärare använder sin skolas närmiljö i NO- undervisningen och i så fall i vilken utsträckning. Vi har även intresserat oss för om närmiljöns utformning påverkar hur den används och hur ett praktiskt lärande i närmiljön kan se ut.Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats: Hur använder pedagoger skolans närmiljö i NO-undervisningen? Hur tar det praktiska lärandet sig uttryck genom skolans närmiljö? I vilken utsträckning använder pedagoger skolans närmiljö i NO- undervisningen?Vår insamlade data bygger på kvalitativa intervjuer som analyserats med en pragmatisk ansats. Resultatet visar på en positiv inställning till att använda sig av sin skolas närmiljö i undervisningen. Frekvensen av i vilken utsträckning informanterna går ut i närmiljön är varierande, ett par menar att de är ute varje vecka medan andra är ute ett par gånger per termin. Samtliga informanter lyfter årstidsväxlingar som ett mycket bra fenomen att undersöka med hjälp av skolans närmiljö, då det ger autentiska upplevelser som klasser kan prata om även i klassrummet. Utformningen av den närmiljö som omger skolorna uppfattar vi inte har någon större betydelse. Alla informanter talar väl om sin omgivning i form av att man får använda sig av det som finns för att kunna nå kunskapskravet för årskurs 3 i NO som rör just närmiljön.Nyckelord: intervjuer, lågstadielärare, NO-undervisning, närmiljö, praktiskt lärande

Arbetet beskriver mediepedagogik på djupet, vad den består av för olika delar och vilka kopplingar den har till andra inlärningsteorier och pedagogiker. Empirin samlades in på Satellitskolan i Malmö genom intervjuer med lärare och elever. Slutsatserna av undersökningen var att pedagogiken har lustfyllt lärande i centrum. Eleverna arbetar mestadels både ämnes- och åldersintegrerat i grupper. De får ta stort eget ansvar i planeringen och vid genomförandet av sitt arbete, medan lärarna agerar likt bistående handledare och ger dem hjälp och vägledning om det behövs. Lärarna säger sig inte arbeta efter någon specifik pedagogik, men anger att deras inspiration och upplägg för undervisningen baseras huvudsakligen på grundskolans styrdokument. Undersökningen påvisar kopplingar mellan Satellitskolans arbetssätt och Vygotskijs teorier om sociokulturellt lärande och John Deweys teorier kring praktiskt lärande.

Syftet: Vi har undersökt sambandet mellan teoretiskt och praktiskt lärande på det fyraåriga sjökaptensprogrammet vid Linnéuniversitetet. Vi inriktade oss på att undersöka huruvida teoretisk kunskap är en förutsättning för att förstaårsstudenterna skall kunna uppfylla förväntade studiemål för den första fartygsförlagda utbildningen. Metod: Vi gjorde en litteraturstudie som omfattade det fyraåriga sjökaptensprogrammet samt tre närbesläktade yrkesutbildningar. I vårt teorikapitel behandlade vi även tre olika typer av handledningsmodeller som samtliga på ett eller annat sätt är applicerbara på nämnda utbildningar.  För att kunna kritiskt granska vår litteraturstudie och för att ta reda på det faktiska förhållandet i frågan genomförde vi fem informantintervjuer. Resultat: Vi har kunnat se en rad likheter i utbildningarnas upplägg mellan teoretiskt och praktiskt lärande samt kunnat urskilja vilka handledningsmodeller som används. Slutsats: Den Grundläggande säkerhetsutbildningen är en förutsättning för studenten att få gå ut på den första fartygsförlagda utbildningen men är inte en förutsättning för att studenten skall kunna uppnå de förväntade studiemålen av densamma. Vi har kunnat konstatera att handledaren och handledarens kunskap och kompetens spelar en mycket central roll för vilka förutsättningar som studenten ges för att kunna uppnå studiemålen för den första fartygsförlagda utbildningen / The purpose: We have investigated the relationship between theoretical and practical learning of the Nautical Science Program(4years) at the Linnaeus University. We focused on examining whether the theoretical knowledge is a prerequisite for the students to meet the expected learning outcomes during the first ship based training. Method: We preformed a literature review covering four different educations. We did also look in to three different types of mentoring models which in one way or another are applicable to those courses. In order to critically examine our literature and to find out the actual condition, we conducted five interviews with informants. Result: Made it possible to see a number of similarities in educational programs approach between theoretical and practical learning and guidance models used. Conclusion: The Basic Safety Training is a prerequisite for students to go out on the ship based training but it is not a prerequisite for achieving the expected learning outcome. We have noted that the supervisor and the supervisor’s knowledge and skills plays a central role for the conditions in which the student is given in order to achieve the study objectives of the first ship based training.

Snabb teknologisk utveckling och intensiv digitalisering i samhället har bidragit till att IT-kompetens saknas i den utsträckning som efterfrågas vilket skapar kompetensbrist på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att undersöka utbildningsformen Accelerated Learning och vilka möjligheter den skapat för individer som genomgått en utbildning med denna intensiva lärandemodell. Vi har valt att gräva djupare i utbildningsformen genom att studera upplevelsen samt karriärmöjligheterna i samband med genomförd utbildning för att få en djupare förståelse kring utbildningsformens integrering och påverkan på de individer vi intervjuat samt effekten på organisationens anpassning till digitaliseringen.   Vi har utifrån en kvalitativ ansats utfört djupintervjuer med tio olika individer som alla studerat på Academy, en skola som tillämpar utbildningsformen Accelerated Learning. Det är en ny utbildningsmodell på marknaden som det ännu inte forskat brett kring. Detta var en motivation varför vi ville gräva djupare i utbildningsformen. Vi valde att utgå ifrån sociologiska teorier med fokus på organisationer i samhället samt samspelet med individerna. Detta gjorde vi genom att välja organisationsekologin samt Anthony Giddens strukturerings- och modernitetsteori.   Utifrån resultatet visar vår studie på att utbildningsformen Accelerated Learning möjliggjort för våra intervjupersoner att byta yrkesinriktning mitt i karriären, få praktisk erfarenhet på kort tid samt utveckla en kombinerad kompetens med IT som nisch. Vidare tyder vårt resultat på att utbildningsformen kan ha en positiv påverkan på organisationer som snabbt behöver få in människor med praktiskt relevant och dagsaktuell kunskap samt kombinerad kompetens. Resultatet indikerar även på att utbildningsformen kan främja organisationers anpassning till arbetsmarknaden och det digitala samhället.

Brandmän arbetar i situationer av stark osäkerhet och risk. Ett fungerande lagarbete är en förutsättning för att de ska kunna hantera de faror som förekommer vid olyckor, samordna sin verksamhet, rädda byggnader och fordon, ta hand om drabbade människor och även undvika att själva bli skadade. Blivande brandmän måste alltså lära sig arbetssätt som inbegriper både samordning, interaktion och individuella insatser i en mycket speciell och krävande arbetsmiljö. Denna studie bygger på deltagande observationer och intervjuer inom den tvååriga yrkesutbildningen Skydd Mot Olyckor. I fokus står hur studenterna i komplexa insatsövningar lär sig en praktisk förståelse av lagarbetet i sitt kommande yrke. Studien analyserar hur övningarna organiseras som en samtidig rekonstruktion och simulering av operativa arbetsuppgifter. Skolans övningsverksamhet ses alltså som en del av ett bredare lärandefält och med nära relationer till räddningstjänstens operativa verksamhet. I studien ges en detaljerad bild av hur övningarna genomförs samt av hur studenterna lär sig skapa kontroll. Det gäller såväl över arbetets materiella villkor och tekniska utrustning som över sociala interaktioner i arbetslaget och emotionella reaktioner på osäkerhet och risk. Studien bygger på ett sociokulturellt lärandeperspektiv med emfas på praktik och lärande av praktisk förståelse. I studien kombineras perspektiv från sociologi och från Science-and-Technology-Studies (STS) för att fånga praktikens sociomateriella dimensioner av teknik, social koordinering och emotioner. / Firefighters work in situations of strong uncertainty and risk. A functional teamwork is a precondition in order for them to handle dangers occurring at accidents, coordinate their activity, saving buildings and vehicles, take care of victims and avoid being hurt themselves. Potential firefighters must learn working methods that involve bringing together efforts, interaction and individual achievements in a very special and demanding work environment. The study investigates how students, through their participation in complex reallife simulations of operational work, learn a practical understanding of firefighting practice. The study draws on participant observations and interviews within the two-year firefighter’s vocational training program, Skydd mot olyckor. The study analyzes how exercises are organized simultaneously as reconstruction and simulation of operational tasks. The training program is seen as part of a larger learning field with close ties to firefighting practice. The study gives a detailed account of how exercises are conducted and of how students learn to achieve control in and through work. That includes material conditions and equipment as well as social interaction within the team and emotional reactions on uncertainty and risk. The study uses a socio-cultural learning perspective with an emphasis on practice and practical understanding. Perspectives from sociology and Science-and-Technology-Studies (STS) are combined to capture the socio-material dimensions of the specific practice studied, including technology, social coordination and emotions.