<p><strong>Bakgrund: </strong>Tidigare forskning visade att<strong> </strong>ett kirurgiskt ingrepp är en stressfylld upplevelse både fysiskt och psykiskt eftersom kroppens integritet hotas. Preoperativ oro var ett vanligt problem vid elektiv kirurgi. Omvårdnad var ett stöd till medicinsk behandling t.ex. genom information som minskar patientens oro och ängslan samt ökar patientens tolerans för smärta.<strong> Syftet: </strong>Var att beskriva vad patienterna är oroliga för inför elektiv kirurgi samt ge kunskap i vad sjuksköterskan omvårdnadsmässigt kan göra för att minska oron inför elektiv kirurgi. <strong>Metod: </strong>Beskrivande litteraturstudie baserad på fyra kvalitativa och 16 kvantitativa artiklar från år 2001-2008. De sökord som användes var Anaesthesia, Anxiety, Nursing, Preoperative, Presurgery och Surgery. <strong>Resultat: </strong>Fyra centrala fynd framkom; orosmoment, information, musik och akupunktur/ akupressur/värme. Separation från familjen, funktionsoduglighet, att förlora sin självständighet, rädsla för kirurgi och död var alla faktorer som triggar symtom på preoperativ oro. Resultatet visade att musik kan minska oron signifikant. Den omvårdnadsåtgärden kunde tillämpas på flera olika sätt och har visat sig effektiv oavsett vilken musik patienten lyssnar på. Information var viktigt och det bästa var om den individanpassas. <strong></strong></p> / <p><strong>Background: </strong>Previous research has shown that a surgical operation means a lot of stress both physically and mentally since the human integrity is threatened. Preoperative anxiety was a common problem at elective surgery. Caring was a support to medical treatment for example information that decreases the patient anxiety and increases the tolerance for pain. <strong>Aim: </strong>The aim of the research was to describe the preoperative anxiety in elective surgery and to give knowledge in what the nurse can do to decrease this anxiety. <strong>Method: </strong>Descriptive literature review based on four qualitative and 16 quantitative articles from year 2001-2008. The searching words that was used was Anaesthesia, Anxiety, Nursing, Preoperative, Presurgery and Surgery. <strong>Findings: </strong>Four central categories emerged; things patients worries about, information, music and acupuncture/acupressure/heat. Being separated from the family, incapacitation, loss of independence, fear of surgery and death were all things that contribute to preoperative anxiety. The findings showed that music can decrease the anxiety significantly. It can be carried out in different ways and has shown to be effective irrespective of what music the patient is listening to. Information was important and the best thing if it´s adapted to the individual. <strong></strong></p>

<p>The aim of this study was to investigate for how long patients fast before thoracic surgery, plastic surgery and ear, nose and throat surgery, at the University hospital of  Uppsala, and what knowledge patients have about fasting and how they get affected by it. 30 patients were interviewed, 10 patients at each ward, according to a questionnaire. Data processing was performed with SPSS. There was no difference in fasting time for solids between the wards but the mean fasting time was 14 hours. In the thoracic ward patients fasted from liquids considerably longer than in the other wards. The mean fasting time in the thoracic ward was 12 hours compared to six hours in the ear, nose and throat ward and five hours in the plastic surgery ward. Only 27 % (8/30) of the patients knew the reason for fasting before anesthesia. Patients experienced significantly more thirst, nausea and hunger after than before surgery but no difference was seen between men and women. Patients from the thoracic surgery ward experienced more nausea before surgery than the others. The conclusion is that the compliance to the recommendations for preoperative fasting is insufficient and doesn´t comply to the patients needs.</p>

The aim of this study was to investigate for how long patients fast before thoracic surgery, plastic surgery and ear, nose and throat surgery, at the University hospital of  Uppsala, and what knowledge patients have about fasting and how they get affected by it. 30 patients were interviewed, 10 patients at each ward, according to a questionnaire. Data processing was performed with SPSS. There was no difference in fasting time for solids between the wards but the mean fasting time was 14 hours. In the thoracic ward patients fasted from liquids considerably longer than in the other wards. The mean fasting time in the thoracic ward was 12 hours compared to six hours in the ear, nose and throat ward and five hours in the plastic surgery ward. Only 27 % (8/30) of the patients knew the reason for fasting before anesthesia. Patients experienced significantly more thirst, nausea and hunger after than before surgery but no difference was seen between men and women. Patients from the thoracic surgery ward experienced more nausea before surgery than the others. The conclusion is that the compliance to the recommendations for preoperative fasting is insufficient and doesn´t comply to the patients needs.

Bakgrund: Tidigare forskning visade att ett kirurgiskt ingrepp är en stressfylld upplevelse både fysiskt och psykiskt eftersom kroppens integritet hotas. Preoperativ oro var ett vanligt problem vid elektiv kirurgi. Omvårdnad var ett stöd till medicinsk behandling t.ex. genom information som minskar patientens oro och ängslan samt ökar patientens tolerans för smärta. Syftet: Var att beskriva vad patienterna är oroliga för inför elektiv kirurgi samt ge kunskap i vad sjuksköterskan omvårdnadsmässigt kan göra för att minska oron inför elektiv kirurgi. Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på fyra kvalitativa och 16 kvantitativa artiklar från år 2001-2008. De sökord som användes var Anaesthesia, Anxiety, Nursing, Preoperative, Presurgery och Surgery. Resultat: Fyra centrala fynd framkom; orosmoment, information, musik och akupunktur/ akupressur/värme. Separation från familjen, funktionsoduglighet, att förlora sin självständighet, rädsla för kirurgi och död var alla faktorer som triggar symtom på preoperativ oro. Resultatet visade att musik kan minska oron signifikant. Den omvårdnadsåtgärden kunde tillämpas på flera olika sätt och har visat sig effektiv oavsett vilken musik patienten lyssnar på. Information var viktigt och det bästa var om den individanpassas. / Background: Previous research has shown that a surgical operation means a lot of stress both physically and mentally since the human integrity is threatened. Preoperative anxiety was a common problem at elective surgery. Caring was a support to medical treatment for example information that decreases the patient anxiety and increases the tolerance for pain. Aim: The aim of the research was to describe the preoperative anxiety in elective surgery and to give knowledge in what the nurse can do to decrease this anxiety. Method: Descriptive literature review based on four qualitative and 16 quantitative articles from year 2001-2008. The searching words that was used was Anaesthesia, Anxiety, Nursing, Preoperative, Presurgery and Surgery. Findings: Four central categories emerged; things patients worries about, information, music and acupuncture/acupressure/heat. Being separated from the family, incapacitation, loss of independence, fear of surgery and death were all things that contribute to preoperative anxiety. The findings showed that music can decrease the anxiety significantly. It can be carried out in different ways and has shown to be effective irrespective of what music the patient is listening to. Information was important and the best thing if it´s adapted to the individual.

Syfte: Att undersöka hur musik som omvårdnadsåtgärd påverkar patienten fysiskt och psykiskt pre-, peri- och postoperativt. Metod: Deskriptiv litteraturstudie. 12 artiklar inkluderades som granskades, analyserades och sammanställdes. Sökningarna utfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: Resultatet visade att musik i samband med operation påverkar patienten både fysiskt och psykiskt på flera olika sätt. Musik lindrar framförallt oro och minskar smärtupplevelsen. Viss påverkan kunde ses på vitala parametrar såsom minskning av puls, blodtryck och andningsfrekvens. Stressreaktionen i kroppen påverkas också till viss del genom att kortisolnivån minskar av musiklyssnande. Musik kan också reducera depression i samband med operation. Slutsats: Musik påverkar faktorerna oro, smärta, stress, vitala parametrar och depression positivt hos patienter pre-, peri- och postoperativt. Musik som omvårdnadsåtgärd i samband med operation kan vara ett bra komplement för sjuksköterskan att använda sig av i omvårdnadsarbetet för att lindra patientens lidande. / Aim: To examine how music as a nursing intervention affects the patient physically and mentally pre-, peri-and postoperatively. Method: Descriptive study. 12 articles were included that were examined, analyzed and summarized. The searches were conducted in PubMed and Cinahl. Results: The results showed that music associated with surgery affects patients both physically and psychologically in various ways. Music soothes especially anxiety and reduces pain. Some effects could be seen on vital parameters such as reduction of heart rate, blood pressure and respiratory rate. The stress response in the body is also affected to some extent by cortisol level decreases when listening to music. Music can also reduce depression associated with surgery. Conclusion: Music have a positive effect on the factors of anxiety, pain, stress, vital parameters and depression in patients pre-, peri-and postoperatively. Music as a nursing intervention associated with surgery can be a good addition for the nurse to use in the nursing process to relieve the patient's suffering.

Bakgrund: Hjärtoperationer förekommer över hela världen. Förutom den genetiska faktorn så ökar antalet insjuknanden delvis på grund av välfärdssamhället. Studier har visat att personer med hjärtsjukdom upplever ökad oro vid vardagliga aktiviteter. På grund av oron är informationen som ges till patienter mycket viktig. Syfte: Belysa patienters upplevelser av information inför planerad hjärtoperation. Metod: Allmän litteraturstudie, 10 artiklar användes. Resultat: Under analysen framkom fyra kategorier; emotionell påverkan, behov av information, mottaglighet och hanterbarhet samt delaktighet. Studier visade att information minskade oron och ökade tillfredsställelsen. Patienter som hade fått rutinmässig information efterfrågade ytterligare. Andra studier visade att informationsnivån inte hade någon effekt på oron inför operation och det fanns studier som visade att information ökade oron. När informationen gavs spelade stor roll för hur patienterna upplevde den preoperativa tiden. Patienter uttryckte även en önskan om att få ytterligare information för att kunna uppleva delaktighet i sin vård. Diskussion: Tre kategorier arbetades fram; positiv påverkan, informationskrav och negativ påverkan. Informationen var viktig och ledde till en bättre utgång. Patienternas krav på information har ändrats genom åren och är större nu. För lite information ledde till känslor som oro, rädsla och ovisshet. Slutsats: Information påverkar patienters upplevelser inför operation, både positivt och negativt. / Background: Cardiac surgery is carried out worldwide. The genetic factor and today’s welfare society has resulted in an increase in the number of episodes. Studies have shown that people with heart disease experience increased anxiety in everyday activities. The information given to patients therefore becomes highly important. Purpose: Highlight the patients' experiences of information prior to planned cardiac surgery. Method: Literature review. Results: Four categories was revealed: emotional impact, need of information, responsiveness and manageability and participation. Studies showed that information decreased anxiety and increased the level of satisfaction. Additional information was requested by patients who had received routine information. Other studies showed that the level of information had no effect on the patient’s anxiety and in other cases increased the anxiety. The timing of when the information was given had a large impact on how patients experienced the preoperative period. Discussion: Three categories were developed; positive impact, information requirements and negative impact. The information was important and led to a better outcome. Patients' information requirements are bigger today than in the past. A lack of information led to feelings of anxiety, fear and uncertainty. Conclusion: Information has both positive and negative impact on the patients’ experiences prior to surgery.

Det finns ett stort behov av att på olika sätt förmedla information inom hälso- och sjukvården. Hur patienten tar till sig den preoperativa informationen skiljer sig åt. Syftet i denna pilotstudie var att undersöka om en informationsfilm via internetlänk, tillsammans med skriftlig standardinformation preoperativt, ger ökad patienttillfredsställelse i jämförelse med enbart standardinformation. Med en kvantitativ ansats tillsammans med en randomiserad kontrollerad metod utfördes en enkätledd telefonintervju dagen efter besöket på dagkirurgen. Antalet deltagare var 21 stycken, 8 i interventionsgruppen och 13 i referensgruppen. Resultatet visade att deltagarna ansåg att preoperativ information var mycket viktig och hur den bör delges skilde sig åt. Alla tyckte sig bra informerade, men deltagarna som såg informationsfilmen menade att den ökade förståelsen av händelseförloppet. Ingen skillnad gällande patienttillfredsställelse sågs mellan grupperna. Pilotstudien påvisar vikten av att tillgodose patienters behov av information och att den bör förmedlas på olika sätt.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka emotionella omvårdnadsbehov patienterna hade innan operation och hur sjuksköterskan på bästa sätt kunde lindra dem. Metoden var en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar med dels en kvalitativ ansats (n= 5) och dels en kvantitativ (n= 10). Artikelsökningarna gjordes via sökmotorn ELIN och databaserna CINAHL och PubMED. Artiklarna var etiskt godkända samt publicerade mellan 2000-2010 och skrivna på engelska. De granskades med hjälp av granskningsmallar. Resultaten i studien visade att de emotionella behov som fanns var att lindra rädsla och känslan av övergivenhet. Resultaten visade att sjuksköterskan, kunde lindra dessa emotionella behov genom information, ett gott bemötande, att låta patienterna lyssna på musik, se på film eller video samt ge essentiella oljor.

SAMMANFATTNING Bakgrunden till föreliggande arbete bygger på att patienter påverkas negativt fysiskt och psykiskt utav uppskjutna elektiva operationer, med ökad smärta postoperativt och oro. Ett vårdlidande skapas hos patienten när det står klart för henne att ingen operation kommer att ske. En av sjuksköterskans uppgifter är att minska lidandet hos patienten därför är det av största vikt att beskriva patientens upplevelse av att få sin akuta operation uppskjuten, detta för att kunna få en ökad förståelse för hur patienten upplever det när deras operation blir uppskjuten och för att kunna förbättra omvårdnaden. Syftet med denna studie var att beskriva hur patienter på en kirurgisk akutvårdsavdelning, med akut bukåkomma upplever det när deras akuta bukoperation blir uppskjuten. Metoden som användes i studien var en kvalitativ intervjustudie där sju patienter som vårdades på en kirurgisk akutvårdsavdelning intervjuades. En ostrukturerad intervjumetod användes vid datainsamlandet, där patienterna fick en öppen fråga om hur han eller hon upplevde det när deras operation blev uppskjuten. Följdfrågorna som ställdes byggdes på vad patienterna svarade. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet av insamlad data efter analysprocessen visade på fyra huvudkategorier; Bemötande, Information, Oviss väntan och Motvillig acceptans. Bemötandet från personalen på vårdavdelningen upplevdes dock som väldigt positivt då personalen var hjälpsam, omhändertagande och vänlig. Information om när operation skulle ske som gavs till informanterna upplevdes som bristande och även missvisande vilket skapade otrygghet hos informanterna. Delgavs informanten om varför de fick vänta på sin operation infann sig en förståelse och acceptans hos honom eller henne inför sin situation. Att inte veta när operationen skulle ske innebar en oviss väntan som skapade frustration, besvikelse och uppgivenhet hos informanterna men även fysisk påverkan som huvudvärk och pirr i benen. De informanter som hade tidigare erfarenhet från sjukhusvistelser uppvisade en motvillig acceptans för sin situation. Det som framkom från de sju genomförda intervjuerna var att patienter som får sin akuta bukoperation uppskjuten kände sig åsidosatta, bortprioriterade och osynliga av det bemötande de fick från sjukvården när det gällde att bli opererad inom sagd tidsram, vilket skapade ett vårdlidande. Paradoxalt framkom även att vårdpersonalens bemötande av patienterna på vårdavdelningen var väldigt uppskattad och gjorde så att patienterna kände sig omhändertagna. Slutsatsen är att vården måste förbättra sitt samarbete mellan vårdavdelning och operationsavdelning så att adekvat information kan ges till patienten och på så sätt göra deras väntan på operationen mindre oviss som i sin tur leder till att patienten kanske inte känner sig åsidosatt och osynliggjord.

Patienter som väntar på operation är ofta oroliga. Oron påverkas av omgivningen och det gör väntrummets utformning intressant. Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelser av det preoperativa väntrummet. Studien utfördes med kvalitativ metod där sex stycken patienter som suttit i väntrummet innan operationen intervjuades. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och induktiv ansats. Patienternas behov av att bli sedda framkom som ett övergripande tema. Patienterna upplevde ett utanförskap genom ensamhetskänslor och oro. De visade även en initiativlöshet i väntrummet som bidrog till utanförskapskänslan samt accepterande av vad personal föreslog som tidsfördriv under väntan. Rummet innehöll bland annat en tv och en fototapet föreställandes skog i realstorlek, dessa var tydligast uppskattade i rummet. Patienterna tyckte många gånger att personalen inte var tillräckligt närvarande och de kände sig ensamma. Resultatet visar vikten av att personalen är närvarande och visar intresse för patienter, denna sociala kontakt verkar inte kunna ersättas av enbart materiel. Gott omhändertagande och god miljö ger patienter en trygghet i väntan vilket bidrar till att behovet av att bli sedd tillfredsställs.