Introduktion: Kosttillskott som kreatin och koffein har bevisade erogena effekter hos idrottare, men det finns flertalet kosttillskott som är mindre beprövade. Tidigare studier på bikarbonat har visat på prestationshöjande effekter men resultaten varierar. Bikarbonat har visat sig påverka det intramuskulära pH-värdet under högintensiv träning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka prestationseffekterna av bikarbonat på CrossFit utövare under kort, högintensiv träning. Metod: Testerna utfördes på CrossFit utövare (n=7) där deltagarna fick antingen bikarbonat (0,3 g/kg/kroppsvikt) eller placebo 60-90 min innan testerna utfördes. Deltagarna fick utföra rodd och thrusters med skivstång under totalt 12 min. Antalet repetitioner, roddeffekt samt puls mätes under testutförandet. Studien är utfört med crossover samt dubbelblindat. Resultat: Resultatet visade inte på några signifikanta skillnader gällande varken antalet repetitioner, roddeffekter eller pulser mellan interventions- eller placebogruppen. Slutsats: De tidigare dokumenterade prestationshöjningarna skulle eventuellt kunna vara relevant för elitidrottare. Denna studie ger en inblick i huruvida de prestationshöjande effekterna av bikarbonat kan visa sig hos CrossFit utövare. / Introduction: Dietary supplements like creatine and caffeine has proven ergogenic effects on athletes. Studies on sodium bicarbonate has been shown to improve performance during short, sprint-like exercise, but the results varies. Sodium bicarbonate influences the intramuscular pH during high-intensity training. Purpose: The purpose of this study was to examine the effects of sodium bicarbonate on CrossFit athletes during short, high-intensity training. Method: The tests were conducted on CrossFit athletes (n=7) were the participants either were given a sodium bicarbonate or a placebo supplement. The supplements were ingested 60-90 min before tests were conducted and all exercise test were performed double-blind and cross-over. The participants rowed and performed thrusters during a total of 12 min. The number of repetitions, average effect on the rowing machine and heartrate were measured during.   Results: The result did not show any significant differences between the intervention group and the placebo group regarding number of repetitions, average rowing effect or heartrate. Conclusion: The previous documentated performance enhancing effects could potentially be relevant to elite athletes. This study might give an insight to the effects of sodium bicarbonate in CrossFit participants.

Att konsumera kosttillskott ökar i dagens samhälle. Exempel på kosttillskott är energigivande tillskott, prestationshöjande tillskott samt vitaminer och mineraler. En sammanställning av enkätundersökningar i Sverige visar att 61 % av männen och 41 % av kvinnorna konsumerar kosttillskott. Träningsverksamma upplever att produkterna är välgörande och ger positiva effekter på träningen, trots att riskerna med konsumtion av kosttillskott är omdebatterat och ett delvis obeforskat område. Bland träningsverksamma inom styrketräning förekommer även konsumtion av dopningspreparat. Dopning innebär att påverka eller förändra prestationer med olika substanser. Det finns olika slags dopningspreparat och anabola androgena steroider (AAS) är vanligast. Prevalensen av AAS har ökat under 2000-talet. I uppsatsen redovisas omfattningen av konsumtion av kosttillskott och dopningspreparat i Västmanlands län. Köns- och åldersskillnader samt samband mellan konsumtion och träningsform redovisas. Analyser har genomförts på enkätdata från Västmanlands Idrottsförbund, utifrån deras arbete med anti-dopning i Västmanland. Resultaten visar att det är vanligast att män i 17 – 30 års ålder konsumerar kosttillskott. Sannolikheten för att ha en hög konsumtion av kosttillskott ökar vid styrketräning. Socialkognitiv teori används föra att tolka den sociala aspekten på konsumtionen och ger en djupare förståelse för hur beteendet att konsumera kosttillskott och/eller dopningspreparat kan uppstå hos en individ. / Consuming dietary supplements is common in today's society. Examples of dietary supplements is energizing supplements, performance enhancing supplements and vitamins and minerals. A compilation of surveys in Sweden show that 61% of men and 41% of women consume dietary supplements. Athletes are experiencing that the products are beneficial and provides positive effects on the performance, even though there is a lack of knowledge about all the risks of consuming dietary supplement and a field partly un-researched. Consumption of doping substances also occur among athletes. Doping means to affect or change the performance with various substances. There are different types of doping substances, where anabolic androgenic steroids (AAS) are the most common. The prevalence of AAS has increased during the 2000s. The prevalence of the consumption of dietary supplements and doping in Västmanlands län are presented in the present study. Results revealed differences in gender and age and the relationship between consumption and exercise. Analyses have been performed on data from Västmanland Sports Federation, which through its anti-doping work conducted a survey in Västmanlands län. The results show that it is most common among men between the ages 17 – 30 to consume dietary supplements and to consume a few times a week or more often. The likelihood of consuming dietary supplements increases with strength training. Social cognitive theory is being used to interpret the social aspect of consumption and provides a deeper understanding for how a behavior can be developed in an individual.

Anspänning, oro och stress är tre begrepp som har studerats länge, vilket har gett upphov till flertalet modeller, teorier och domäner där dessa begrepp har studerats och fortfarande studeras. I denna uppsats så kommer dessa tre begrepp bland annat att redogöras för var för sig med koppling till mätmetoder, idrott och kognitiv neurovetenskap. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur idrottsprestationer kan påverkas av anspänning, oro och stress för att utifrån det kunna redogöra för evidensbaserade metoder som kan appliceras för att främja en idrottsprestation. Först kommer anspänning att redogöras för, anspänning följs sedan av oro som i sin tur följs av stress som sista begrepp. Avslutningsvis så behandlas även problematik och möjligheter för dessa begrepp inom forskningsfältet och dess tillämpningsområden.

Syftet är att belysa hur elitidrottare uppfattar och påverkas av andra idrottares dopingbruk, medias dopingrapportering samt antidopingarbetet. Studien hade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet bestod av åtta elitidrottare från ishockey, bandy, crossfit, fotboll, kraftsport, triathlon, skidåkning och friidrott. Två av Intervjuerna skedde med fysisk närvaro och de övriga sex utfördes digitalt med videosamtal. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en innehållsanalys för att identifiera citat, koder, underkategorier och teman. Resultatet visade att idrottarna upplevde doping som något orättvist och fusk. Det framkom att idrottarna blev påverkade av andra idrottares dopingbruk känslomässigt, resultatmässigt och i sitt idrottsutövande. Det framkom också en icke existerande påverkan av andra idrottares dopingbruk bland några av idrottarna. Vidare så visade resultatet att medias dopingrapportering generellt ansågs vara bra men att den ibland är för snabb innan det finns bevis. Det fanns en rädsla att själva utsättas för hat som de upplevde att dopade idrottare gör. Antidopingarbetet upplevdes som viktigt och betydelsefullt. Resultatet visade att idrottarna ansåg att det finns brister i antidopingarbetet och att det finns utvecklingsområden som behöver mer utbildningar, förebilder och resurser för förbättring. Slutsatsen är att elitidrottare kan bli påverkade av andra idrottares dopingbruk och medias dopingrapportering, påverkan sker olika beroende på kontext. Elitidrottarnas uppfattningar om antidopingarbetet gav information om exempelvis brister som behöver åtgärdas. Denna kunskap kan i sin tur bidra till utvecklingen att nya verktyg som hjälp i antidopingarbetet.

Introduction: Overload injuries are common among elite cross-country skiers. Screening tests are used in sports to prevent injuries. The tests are used extensively, however, the method has low validity. The knowledge from the current study may be used when developing new screening methods. Aim: To explore elite cross-country skiers’ own experiences, desires and needs for screening tests. Method: A qualitative method with an inductive approach was used and individual semi-structed interviews were analyzed using qualitative content analysis.. Seven elite cross-country skiers at the National Sport University in Umeå were strategically selected. Consisting of six men and one woman, the median age of the skiers was 24 years old. All had performed a Functional Movement Screen (FMS) within the last three years. Results: The result consist of one main theme, namely “Strivning for avoidence of injury and increased performance”. Within this main theme there were four categories “Insufficient challenge to improve performance”, “Physical check leading to exercise adjustments“,”Athletic posture and good technique improves skiing” and “Adapting and planning their exercise”. Each of the categories have 3-4 sub-categories respectively. The result represent the skiers’ desire to remain un-injured while increasing their performance. They request more tailor made and sport specific screening tests developed for cross-country skiing. This based on careful observations and meassurements of the specific requirements of the sport. The insights from the screening test would ideally result in suggested training schedules and individualized exercises. Conclusion: Elite cross-country skiers piont out the need for objective observations and analysis methods of the physical challenges of cross-country skiing. This in order to identify performance-enhancing measures, while at the same time avoiding overload injuries. The knowledge from this study can provide future researchers the direction in which they should focus when developing new sport-specific tests. / Introduktion: Inom längdskidåkning är överbelastning den vanligaste orsaken till skada. För att undvika skador används ofta screeningtester av idrottare men det har i litteraturen dock svag validitet. Kunskapen från aktuell studie kan användas vid utvecklande av nya anpassade screeningmetoder. Syfte: Att utforska elitlängdskidåkares egna erfarenheter, önskemål och behov av screeningtester. Metod: Metoden var kvalitativ med induktiv ansats och individuella semi-strukturerade intervjuer analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Sju elitskidåkare vid Riksidrottsuniversitetet i Umeå valdes strategiskt ut, sex män och en kvinna deltog, medianålder var 24 år. Alla hade utfört Functional Movement Screen (FMS) inom senaste tre åren. Resultat: Resultatet består av ett tema ”Att sträva efter att undvika skador och öka sin prestation” och de fyra kategorierna ”Otillräcklig utmaning för förbättrad prestation”, ”Kroppslig check som leder till träningsjustering”, ”Atletisk hållning och god teknik förbättrar skidåkningen” och ”Anpassning och planering av sin träning” med 3-4 underkategorier var. Resultatet representerar längdskidåkarnas önskan om att hålla sig skadefria och öka sin prestation. De önskar att ett mer anpassat screeningtest bör utvecklas utifrån noggranna observationer och mätningar utefter de specifika kraven i idrotten. Det nya screeningtestet skulle kunna leda till råd om träningsupplägg och individanpassade övningar. Slutsats: Elitskidåkarna tycker det behövs objektiv observation av längdskidåkning och vilka krav som ställs på kroppen, för utvecklande av skadeförebyggande och prestationshöjande åtgärder. Kunskapen från denna studie ger riktning mot vad framtida forskning inom ämnet bör fokusera på vid utvecklandet av nytt idrottsspecifikt test.

Bakgrund: Syftet med denna studie var att undersöka effekten av sju dagars tillskott av betain (2,5 gram/dag) på prestationsförmågan i idrottsspecifika tester för manliga vältränade cykelatleter. Metod: Sex (n=6) manliga testpersoner (genomsnitt ± standardavvikelse ålder, 31,7 ± 10,2 år; längd, 188,2 ± 3,6 cm; kroppsvikt; 82,5 ± 7,6 kg; fettfri massa, 71,6 ± 7,3 kg) genomförde förtester bestående av fem counter movement jumps, fyra stycken 12 s wingate-sprinter med 2,5 minuters aktiv vila följt av fem ytterligare counter movement jumps. De blev sedan indelade slumpmässigt i betain- eller placebogrupper. Första testet etablerade basvärden och eftertest ”1” samt ”2” föregicks med antingen sju dagars tillskott med placebo (2,5 g maltodextrin plus 12,5 mg riboflavin) eller betain (2,5 g trimetylglycin plus 12,5 mg riboflavin). Riboflavin användes för att undanröja den fiskliknande doften som kan uppstå vid tillskott av betain. Doseringen bestod av fyra kapslar per dag till måltid, varav två kapslar intogs på morgonen eller förmiddagen (före träning) och två kapslar intogs på eftermiddagen eller kvällen (efter träning). Vi använde oss av en dubbelblindad, kontrollerad randomisering cross-over design; med en veckas washout mellan placebo och betain. Maximum Peak Power, Average Peak Power, Maximum Average Power, Mean Average Power, Mean Relative Power Drop, Maximum Relative Power Drop, CMJ-Medel och CMJ-Max före och efter sprinterna analyserades med two-tailed t-test 2 och 3 för att jämföra skillnader före och efter intag av tillskott samt skillnaderna mellan grupperna.Resultat: Inga signifikanta skillnader kunde noteras. Konklusion: En veckas tillskott av betain gav inte någon signifikant förbättring jämfört med placebo i hopp- och sprintförmåga samt förmåga att ta ut sig själv maximalt hos aktiva cyklister. Fler studier med framförallt större testgrupper efterlyses för att utvärdera betainets ergogena effekt bland aktiva atleter. / The effect of betaine supplementation on counter movement jumps and sprint performance among male bicycle athletes Background: The purpose of this study was to investigate the effect of a seven days supplementation regimen with betaine (2,5 grams per day) on counter movement jumps and sprint performance in trained male bicyclists. Method: Six (n=6) male subjects (mean ± standard deviation age, 31,7 ± 10,2 years; height, 188,2 ± 3,6 cm; bodyweight, 82,5 ± 7,6 kg; lean body mass, 71,6 ± 7,6 kg) completed a 21 day study involving five counter movement jumps (no arm swing) followed by 4 consecutive modified 12 second Wingate sprints on a bicycle ergometer with active rest (2,5 minutes) followed by another set of five counter movement jumps. A double blind, controlled randomized cross over design was used and there was a 1 week washout between the supplementation startup for each group. Following pre-testing (baseline) the participants were randomly divided into groups by choosing one of the following supplements: “12” Placebo –2,5 grams of maltodextrine plus 12,5 mg riboflavin or “11” – Active 2,5 grams of trimethylglycine plus 12,5 mg riboflavin. Riboflavin was used so mask the “fishy odor syndrome” effect of high intakes of trimethylglycine that may cause trimethyluria. Daily consumption of capsules was divided into two doses of two capsules each with meals. One dose (two capsules) was consumed in the morning and one dose in the evening. The following variables were analyzed: Maximum Peak Power, Average Peak Power, Maximum Mean Power, Average Mean Power, Maximum Relative Power Drop, Average Relative Power Drop, Mean CMJ-Pre + Post sprints and Maximal CMJ-Pre + Post sprints. Results: None of the parameters showed statistical significance. Conclusion: Our study indicates that seven days of betaine ingestion does not seem significantly improve counter movement jump or sprint capacity in male trained bicyclists. Larger studies are needed to investigate the performance enhancing effects of betaine, especially among high performance athletes.