Denna studie ämnar utforska hur professionella som jobbar på svenska högstadieskolor definierar nätmobbning som fenomen och hur de jobbar preventivt emot det. På detta sätt kan potentiella utvecklingsområden upptäckas och utvärderas, där målet är att utveckla de metoder skolpersonalen jobbar med. Studien är kvalitativ där det genomförts semistrukturerade intervjuer med professioner som ofta går att återfinna i antimobbningsteam; en skolkurator, en lärare, en skolsköterska och en fritidsledare. De blev frågade ett antal semi-öppna frågor (se bilaga 1) som fokuserar på deras syn på faktorer som är relaterade till mobbning, och mer specifikt, nätmobbning. Resultatet visar på att preventiva metoder är dåligt utvecklade gällande nätmobbning, detta trots att tidigare studier visat att nätmobbning är unikt och resulterar ofta i allvarligare konsekvenser än vad traditionell mobbning gör. Intervjupersonerna menar också att de idag har svårt att avgöra vad som är deras ansvarsområde när det gäller nätmobbning eftersom det ofta sträcker sig bortom skolans fysiska rum. I intervjuerna uttrycks en vilja att inkludera och ge mer ansvar åt föräldrarna och andra sociala institutioner, detta för att avlasta skolan och för att lättare definiera ansvaret. Det framkommer även att intervjupersonerna vill ha mer formell utbildning för att bättre kunna hålla sig uppdaterade på den ständigt förändrande ungdoms- och internetkulturen. Detta då de som intervjuats känner sig självlärda i stor utsträckning när det gäller arbete med nätmobbning. Förhoppningsvis hjälper denna studie skolorna att se nätmobbning som ett unikt fenomen som behöver skräddarsydda preventiva metoder. Studien kan även fungera som en fingervisning för framtida studier.

Matchfixing är idag ett erkänt problem inom svensk idrott där vissa specialidrottsförbund riskerar att drabbas mer än andra. Det finns en specifik riskgrupp, ’’Hot mot matchfixing’’, framtagen av Riksidrottsförbundet vilken består av ett tiotal idrotter där risken bedöms vara störst av att bli drabbad av matchfixing. Syftet med denna studie har varit att skapa en djupare förståelse för fenomenet matchfixing och dess påverkan inom svensk idrott. Detta har gjorts i form av en kvalitativ undersökning där ett antal olika aktörer inom svensk idrott har intervjuats angående deras preventiva arbete mot matchfixing. Studiens resultat visar att det idag görs ett omfattande preventivt arbete mot matchfixing inom svensk idrott. Det går däremot att se tydliga skillnader mellan specialidrottsförbunden där arbetet är olika prioriterat vilket beror dels på resurser och i vilken omfattning respektive förbund är drabbat av matchfixing. Studien visar även på att Riksidrottsförbundet och Svenska Spel tar ett stort ansvar när det gäller det preventiva arbetet i form av information och utbildningar för idrottsrörelsen.  Detta är däremot ingen garanti för att problematiken med matchfixing i Sverige ska avta då problematiken är komplex på flera nivåer.

<p>Syftet med denna studie var att beskriva och analysera fyra organisationers preventiva arbete mot utbrändhet. Studiens vetenskapliga position var hermeneutisk med kvalitativ design. Intervjuer gjordes med personalansvarig i respektive organisation. Utifrån fenomenologisk analysmodell av Giorgi beskriven av Malterud (1998) analyserades sex teman; orsak till utbrändhet, hälsa, samhörighet, psykosocialt klimat, vägledning och kompetensutveckling. Analysen av intervjuerna skedde utifrån tre teoretiska perspektiv; salutogenetiskt perspektiv, stressteori och Krauklis och Schenströms modell för förebyggande arbete mot utbrändhet på organisationsnivå. Resultaten visade att sjukskrivningstalen var höga för tre av de undersökta organisationerna och väldigt låg för den ena. Denna skillnad till trots arbetade de fyra organisationerna aktivt med att förhöja de anställdas fysiska och psykiska hälsa i ett förebyggande syfte för att förhindra skadlig stress och utbrändhet. Detta skedde genom att vikt lades vid samhörighet mellan de anställda, att ledningen uppmärksammade de anställdas psykosociala klimat, tillgänglig kompetensutveckling och vägledning i form av individuellt stöd.</p>

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera fyra organisationers preventiva arbete mot utbrändhet. Studiens vetenskapliga position var hermeneutisk med kvalitativ design. Intervjuer gjordes med personalansvarig i respektive organisation. Utifrån fenomenologisk analysmodell av Giorgi beskriven av Malterud (1998) analyserades sex teman; orsak till utbrändhet, hälsa, samhörighet, psykosocialt klimat, vägledning och kompetensutveckling. Analysen av intervjuerna skedde utifrån tre teoretiska perspektiv; salutogenetiskt perspektiv, stressteori och Krauklis och Schenströms modell för förebyggande arbete mot utbrändhet på organisationsnivå. Resultaten visade att sjukskrivningstalen var höga för tre av de undersökta organisationerna och väldigt låg för den ena. Denna skillnad till trots arbetade de fyra organisationerna aktivt med att förhöja de anställdas fysiska och psykiska hälsa i ett förebyggande syfte för att förhindra skadlig stress och utbrändhet. Detta skedde genom att vikt lades vid samhörighet mellan de anställda, att ledningen uppmärksammade de anställdas psykosociala klimat, tillgänglig kompetensutveckling och vägledning i form av individuellt stöd.

Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat drastiskt de senaste tio åren med stigande alkoholrelaterad ohälsa i befolkningen som konsekvens. Distriktssköterskans preventiva och promotiva arbetssätt kan vara ett viktigt element i folkhälsoarbetet mot denna ohälsa. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att utifrån befintlig forskning beskriva distriktssköterskans preventiva arbete för att motverka alkoholmissbruk hos vuxna i primärvården. Frågeställningarna var om det har någon effekt och om det fanns hindrande faktorer för detta arbete. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där artikelsökningar gjordes i databaserna CINAHL, Swemed+ och Medline. Åtta artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats ingår i föreliggande litteraturstudie. Resultatet i studien visade att kort intervention har en positiv effekt på alkoholkonsumtionen både på kort och långt sikt. Distriktssköterskor i primärvården vill arbeta med riskbruksbeteende men behövde bättre ämneskunskap och mer utbildning på alkoholriskbruk och kort intervention. Deras uppdrag bör förtydligas i aktuella styrdokument då de efterlyste tydlighet i uppdraget från arbetsgivaren och avsatt tid för det preventiva arbetet.

Hälsa är väldebatterat i olika sammanhang och enligt Skolverket, Myndigheten för skolutveckling samt Regeringen har skolan ett uppdrag att arbeta med hälsa. Syftet med denna studie var att göra en lägesrapport bland personalen på en grundskola gällande hälsa och hälsoarbete. Vad som görs och hur ett hälsoarbete bedrivs på en skola samt vad för inställningar som fanns bland personalen var frågeställningar som låg till grund för studien. I denna studie användes kvantitativ forskningsstrategi där enkäter användes för att få en så heltäckande bild som möjligt. Resultatet redovisas utefter våra frågeställningar och visar bland annat att all personal måste vara delaktig om ett fungerande hälsoarbete på en skola ska bli framgångsrikt. Resultatet visar även på att begreppet hälsa är individuellt och har olika innebörder beroende på vem som tillfrågas. Dessutom framkom det att det är viktigt att jobba med hälsa på alla plan som finns i skolan. Hälsa kopplas ofta till kost och motion men innefattar så mycket mer. Hälsa handlar allt ifrån fysiskt, psykiskt till socialt välbefinnande. Därför är det viktigt att i ett hälsoarbete beröra alla dessa delar för att få ett så heltäckande arbete som möjligt. Vi har kommit fram till att arbetet måste vara förankrat bland all personal för att ett hälsoarbete ska bli slagkraftigt och fungera i längden.

<p>Hälsa är väldebatterat i olika sammanhang och enligt Skolverket, Myndigheten för skolutveckling samt Regeringen har skolan ett uppdrag att arbeta med hälsa. Syftet med denna studie var att göra en lägesrapport bland personalen på en grundskola gällande hälsa och hälsoarbete. Vad som görs och hur ett hälsoarbete bedrivs på en skola samt vad för inställningar som fanns bland personalen var frågeställningar som låg till grund för studien. I denna studie användes kvantitativ forskningsstrategi där enkäter användes för att få en så heltäckande bild som möjligt.</p><p>Resultatet redovisas utefter våra frågeställningar och visar bland annat att all personal måste vara delaktig om ett fungerande hälsoarbete på en skola ska bli framgångsrikt. Resultatet visar även på att begreppet hälsa är individuellt och har olika innebörder beroende på vem som tillfrågas. Dessutom framkom det att det är viktigt att jobba med hälsa på alla plan som finns i skolan.</p><p>Hälsa kopplas ofta till kost och motion men innefattar så mycket mer. Hälsa handlar allt ifrån fysiskt, psykiskt till socialt välbefinnande. Därför är det viktigt att i ett hälsoarbete beröra alla dessa delar för att få ett så heltäckande arbete som möjligt. Vi har kommit fram till att arbetet måste vara förankrat bland all personal för att ett hälsoarbete ska bli slagkraftigt och fungera i längden.</p>

No description available.

<p>Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat drastiskt de senaste tio åren med stigande alkoholrelaterad ohälsa i befolkningen som konsekvens. Distriktssköterskans preventiva och promotiva arbetssätt kan vara ett viktigt element i folkhälsoarbetet mot denna ohälsa.</p><p>Syftet med föreliggande litteraturstudie var att utifrån befintlig forskning beskriva distriktssköterskans preventiva arbete för att motverka alkoholmissbruk hos vuxna i primärvården. Frågeställningarna var om det har någon effekt och om det fanns hindrande faktorer för detta arbete. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där artikelsökningar gjordes i databaserna CINAHL, Swemed+ och Medline. Åtta artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats ingår i föreliggande litteraturstudie. Resultatet i studien visade att kort intervention har en positiv effekt på alkoholkonsumtionen både på kort och långt sikt. Distriktssköterskor i primärvården vill arbeta med riskbruksbeteende men behövde bättre ämneskunskap och mer utbildning på alkoholriskbruk och kort intervention. Deras uppdrag bör förtydligas i aktuella styrdokument då de efterlyste tydlighet i uppdraget från arbetsgivaren och avsatt tid för det preventiva arbetet.</p>

Abstract Background: Concussions are a serious injury in ice hockey that has received a lot of attention in the media because players have had long-term symptoms and in some cases been forced to end their careers prematurely. Purpose of the study was to, based on the latest research, try to obtain a holistic view regarding the concussion problem and preventive measures in ice hockey. Method: The study was conducted as a narrative literature review where the selection of articles was carried out unsystematically. Results: Concussions account for 18% of all injuries in ice hockey and during an ice hockey career there is a 22% risk of having at least one concussion. Repeatable concussions can lead to long-term effects such as impaired physical and mental health and impaired cognitive ability over time. Using the right equipment and expanding player training has been suggested as important preventative measures. Conclusion: Concussions are a major problem in ice hockey and can have long-term negative effects on health. There seems to be a need for more comprehensive education which should be implemented from an early age.