Bakgrund. Hypertoni är en av Sveriges vanligaste folkhälsosjukdomar. De flestadistriktssköterskor möter patienter med hypertoni dagligen och det är distriktssköterskansansvar att främja hälsa hos dessa patienter. En livsstilsförändring har visat sig ha en god effektpå hälsan för patienter med hypertoni och distriktssköterskan kan hjälpa patienten att takontroll över sin situation och känna tillit till sin egen förmåga att genomföra enlivsstilsförändring.Syfte. Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att arbetahälsofrämjande med patienter med hypertoni.Metod. En kvalitativ intervjustudie med beskrivande design. Åtta distriktssköterskorintervjuades och materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.Resultat. Att arbeta med hälsofrämjande rådgivning utgör en viktig del avdistriktssköterskans uppdrag. Det är en ansvarsfull uppgift som kräver stor kompetens,kunskap och framförallt lyhördhet i samtalet med patienten. Det kan vara utmanande att stöttapatienten till att hitta sin egen motivation och förmåga att främja sin hälsa utan att påtvinga enlivsstilsförändring, inte minst då arbetsmiljön för distriktssköterskor kan vara krävande.Slutsats. Det hälsofrämjande arbetet beskrivs som en viktig del av professionen. Samtidigtär det en kompetens som inte utnyttjas av verksamheterna då det ofta råder både brist på båderesurser och tid som gör att det hälsofrämjande arbetet blir åsidosatt. Då livsstilsrelateradesjukdomar såsom hypertoni ökar i alla åldrar är det viktigt att verksamheter har rutiner ochriktlinjer som gör att dessa patienter erbjuds en jämlik och bra vård utifrån aktuell forskningoch evidens. / Background. Hypertension is one of Sweden's most common peoples´ health issues. Mostnurses specialized in primary health care see patients with hypertension on a daily basis and itis their responsibility to promote health to these patients. Lifestyle change has proven to havea good effect on the health of patients with hypertension and the nurses specialized in primaryhealth care can help the patient to take control and trust their own ability to make a lifechange.Aim. The aim of the study is to describe the nurse specialized in primary health careexperiences of working to promote health in patients with hypertension.Method. Qualitative study with descriptive design. Eight nurses specialized in primary healthcare were interviewed and the material was analyzed using qualitative content analysis.Results. Working with health-promoting counseling is an important part of the assignmentof nurses specialized in primary health care. It is a responsible task that requires greatcompetence, knowledge and above all empathy in the conversation with the patient. It can bechallenging to support the patient in finding their own motivation and ability to promote theirhealth without forcing a lifestyle change, not least as the work environment for nursesspecialized in primary health care can be demanding.Conclusion. The health promotion work is described as an important part of the profession.At the same time, it is a competence that is not utilized by the activities as there is often a lackof both resources and time which means that the health-promoting work is neglected. Aslifestyle-related diseases such as hypertension increase at all ages, it is important that thebusiness has routines and guidelines that enable these patients to offer an equal based oncurrent research.

Det här projektet utreder svenskens relation till alkohol och de skadeeffekter som uppstår av ett missbruk/beroende. Framför allt ritkar sig projektet till de barn och ungdomar som växer upp med en nära anhörig som missbrukar alkohol. Målsättningen med projektet är att skapa en trygg och säker plats där allmän information om missbruk finns att tillgå, liksom riktad konsultation till barn och ungdomar som påverkas av en närståendes missbruk. Projektet riktar sig INTE till barn och ungdomar som själva behöver behandling för alkohol- eller drogmissbruk. Syftet med projektet är att synliggöra och därmed öppna dialog kring missbruksproblematiken, att motverka tabu, skamkänslor och utanförskap och att utreda arkitekturens roll i problematiken. Frågeställningen handlar om huruvida Plats + Program + Arkitektur kan bidra till att kuva tabun kring missbruk, och istället för att dölja skapa en plattform för diskussion och en ökad förståelse. / This project investigates the Swede's relationship with alcohol and the harmful effects that arise from an addiciton. Above all the project aims to address the children and adolescents who grow up with a loved one having an alcohol addiction. The aim of the project is to create a safe and secure place where general information about addiction is available, as well as targeted consultations for children and young people affected by a loved one's addiction. The project is NOT aimed at children and young people who need treatment for alcohol or drug abuse. The project aims to make visible and thus open dialogue about substance abuse issues, combating stigma, shame and alienation and to investigate the role of the architect when it comes to shape societies and lessen future konsequences. The issue is whether the location + programe + architecture can help to subdue the taboo associated with addiction, and instead of hiding the issue, create a platform for discussion and a greater understanding.

Nästan en tredjedel av alla anställda i Sverige upplevde under 2020 arbetsrelaterade besvär, så som hög arbetsbelastning, trötthet, oro, ångest eller utmattningssymptom. Arbetsgivare har ett ansvar att arbeta med organisatorisk och social arbetsmiljö och ska vid behov ta hjälp av företagshälsovård (FHV) och även samverka med företagshälsovård i preventivt syfte. En misstänkt bidragande orsak till den ökande ohälsan i arbetslivet kan vara att arbetsgivare inte uppfyller sitt fulla ansvar och införlivar arbetet med förebyggande och hälsofrämjande arbetsmiljöarbete. Studien undersökte behandlares (psykologer och beteendevetares) upplevelser av att arbeta med stöd till individer som upplever brister i organisatorisk och social arbetsmiljö. En intervjustudie gjordes med åtta informanter från tre olika företagshälsor över hela landet. Analysen bestod av en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i fyra kategorier med det övergripande temat Behandlares förutsättningar att arbeta med stöd till hälsa i arbetslivet. Resultatet indikerar att behandlarens roll innebär en balansgång mellan organisationen och klienten vilket ibland kan innebära motstridiga intressen. Studien visar också att behandlarnas stöd i stor utsträckning handlar om att stötta klienter att göra anpassningar för att kunna hantera arbetssituationen i arbetsmiljöer som präglas av höga krav. En implikation av resultaten är att organisationer skulle behöva använda sig av FHV i större utsträckning än i dag i sitt arbetsmiljöarbete, för att förebygga ohälsa och främja hälsa. / Nearly one third of all employees in Sweden experienced work-related problems during 2020, such as heavy workload, worry, fatigue, anxiety or exhaustion disorder. Employers are responsible for the organizational and social work environment and are obliged to take assistance from occupational health services (OHS) when needed, and to collaborate with OHS for preventive purposes. A contributing factor to the increasing ill-health in working life could be that employers do not fulfill their responsibility and incorporate preventive and health-promoting work environment management. The study examined psychologists and behavioral scientists’ experiences of giving support to individuals who experience shortcomings in the organizational and social work environment. An interview study was conducted with eight informants from three different OHS across the country. The analysis consisted of a qualitative content analysis that resulted in four categories with the overall theme Conditions for working with support to increased health in working life. The results indicate that the supporting role involves balancing between the organization and the client, which can sometimes mean conflicting interests. The study also shows that the support is largely about supporting clients to make adjustments, to be able to handle the work situation in work environments that are characterized by high demands. One implication of the results is that organizations would need to use OHS to a greater extent, in order to support an improved work environment, to prevent ill-health and to promote health.

Människohandel för sexuella ändamål regleras i 4 kap. 1a § BrB och innebär att någon genom olaga tvång, vilseledande, utnyttjande av någons utsatta belägenhet eller med annat sådant otillbörligt medel rekryterar, transporterar, överför, inhyser eller tar emot en person i syfte att exploatera honom eller henne för sexuella ändamål. I de fall där offret är under 18 år, döms gärningsmannen för människohandel även om denne inte använt sig av något sådant otillbörligt medel. Uppsatsens målsättning är att studera huruvida lagstiftningen rörande människohandel för sexuella ändamål har tillämpats sedan lagen infördes år 2002. Syftet med uppsatsen är således att studera om det förekommer någon förändring i brottsrubricering mellan åklagarens yrkande och domstolens beslut och varför denna eventuella förändring i brottsrubricering sker. Ett annat syfte är att föra en diskussion rörande polisens preventiva arbete gentemot brottet. Uppsatsen bygger på material i form av 41 domstolsavgöranden från Tingsrätt och Hovrätt mellan årtalen 2003 och 2012, där åtalet har gällt människohandel för sexuella ändamål. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i en kombination av två vetenskapliga metoder, juridisk metod och textanalys, samt en mindre litteratursökning. Sammanfattningsvis har det framkommit att lagstiftningen om människohandel för sexuella ändamål är svår att såväl tolka som att tillämpa. I hälften av åtalen sker en förändring av brottsrubricering och denna förändring är en direkt konsekvens av domstolens svårighet att styrka rekvisitet otillbörligt medel. Vidare behövs mer forskning kring tillämpningsproblematiken rörande lagstiftningen.

Mental illness among parents may lead to negative consequences for the unborn child and its future. Pregnant women who experience mental illness are not typically one of Sweden's social service's focus groups, although voluntary preventive social work is an exception. The aim of this qualitative interview study was to investigate social workers' experiences of working with this preventive approach toward this specific group of women. The objectives in the study were what obstructive and facilitating factors social workers encounter, how their work with clients enable a social worker-client relationship, and lastly what results this preventive social work may have. Obstructive and facilitating circumstances were found on both an organizational and an interpersonal level. Social workers' possibilities of using their wide room for action were shown to be of importance to create and build a relationship with the pregnant woman. It was also discovered that preventive social work may lead to a number of positive consequences for both the mother-to-be and the coming child. Attachment between the two and the woman's belief in herself as a competent parent may develop, and the abilty to reach out and ask for help if there is a need in the future was thought to increase. Based on this study, it is possible to distinguish a number of conclusions: the first one being preventive social work results in beneficial consequences for both woman and child. Secondly, social workers' wide framework allows them to build a relationship with the pregnant woman, and this relationship based practice is crucial for preventive social work to take place.

Syftet med den här studien var att komma till insikt om huruvida Bushadministrationens ageranden kring behandlingen av internerna i det nordamerikanska fånglägret på Kuba kan betraktas vara legala eller inte. Mina analyser visar att USA har brutit mot internationella såväl som nationella lagar.Jag har kommit till denna insikt genom att identifiera de viktigaste handlingarna – och dess syften – i anslutning till USAs ageranden och genom att jämföra dessa med internationell rätt och med USAs nationella lagar och avtal. Tre handlingar har stått i fokus; upprättandet av fånglägret på Kuba, med syfte att eliminera fångarnas konstitutionella skydd genom att internera dem utom USAs landsgränser; instiftningen av begreppet "illegal kombattant", med syfte att tillintetgöra internernas krigsfångestatus och därmed det internationellrättsliga skydd som tillfaller krigsfångar genom krigets lagar och; den hårda fysiska och psykiska behandlingen av fångarna, med syfte att erhålla information för att förhindra terrorism.Med en juridisk arbetsmetod har jag således prövat dessa handlingar mot USAs konstitution och mot instiftningen av nya nationella lagar, mot Genèvekonventionerna med dess tilläggsprotokoll och mot FN-konventioner. / The purpose of this study was to come to realization on whether the Bush administration's conduct regarding the treatment of inmates in the American prison camp in Cuba can be considered legal or not. My analysis shows that the U.S. has violated international and national laws.I have come to this realization by identifying the most important single actions – and their purposes – related to the U.S. conduct, and by comparing them with international law and U.S. national laws and agreements. Three single actions have been in focus; the establishment of the prison camp in Cuba, with the purpose to eliminate the prisoners' rights to constitutional protection by detaining them outside U.S. land borders; the establishment of the term "unlawful combatant", with the purpose to eliminate the prisoners' POW status, and thus the international legal protection accruing prisoners of war within the laws of war and; the rough physical and psychological treatment of the prisoners, in order to obtain information to prevent terrorism.With a legal method of working, I have thus tested these actions against the U.S. Constitution and the establishment of new national laws, against the Geneva Conventions and its additional protocols, and against UN conventions.

Bakgrund: Patienter med livsstilsrelaterade sjukdomar erhåller vanligtvis rådgivning kring levnadsvanor via primärvården. Förebyggande rådgivning, vilket ingår i distriktssköterskans kompetensbeskrivning, kan dock förhindra uppkomsten av livsstilsrelaterade sjukdomar. Syfte: Att undersöka distriktssköterskans preventiva arbete med rådgivning avseende levnadsvanor hos vuxna som inte följs via diagnosspecifik sjuksköterskemottagning. Design: Tvärsnittsstudie Metod: Ett webbformulär konstruerades och skickades till 112 distriktssköterskor inom primärvården. Svarsfrekvensen var 48 %, totalt uppfyllde 47 kvinnliga distriktssköterskor samtliga inklusionskriterier. Medelåldern var 47 år. Resultat: Rådgivning om fysisk aktivitet gavs dagligen eller varje vecka av 49 % och ansågs enkelt eller ganska enkelt av 91 %, för kost var dessa siffror 42 % respektive 84 %. Alkohol och droger ansågs svårast och gavs i minst utsträckning. Rådgivning gavs oftast via telefon, dagligen av 20 %, men ansågs enklare vid fysiska besök. 89 % ansåg att rådgivning vid fysiska möten var enkelt eller ganska enkelt. Rådgivning uppgav 79 % att det fanns behov av och 89 % att det borde prioriteras. Slutsats: Rådgivning om levnadsvanor ansågs vara en viktig uppgift. Det gavs oftast via telefon men ansågs enklare vid fysiska besök. Distriktssköterskorna gav mer råd kring de levnadsvanor de ansåg var enklare att ge rådgivning kring. Resultatens generaliserbarhet är begränsad då svarsfrekvensen var låg. Vidare psykometrisk testning av enkäten rekommenderas / Background: Patients with lifestyle-related diseases usually receive counseling through primary care. However, preventive lifestyle counseling could prevent the development of lifestyle-related diseases and is included in district nurse’s (DN) assignment description.  Aim: To examine DN work with lifestyle counseling among adults who are not followed up via a nurse-led diagnosis-specific clinic.  Design: Cross-sectional study  Method: A web-based questionnaire was constructed and distributed to 112 DN working in primary care. Response rate was 48% and a total of 47 female DN met all inclusion criteria. Mean age was 47 years.  Result: Counseling around physical activity was given daily or weekly by 49 % and was considered easy or quite easy by 91 %, for diet these numbers were 42 % and 84 %. Drugs and alcohol were considered most difficult and less frequently counseled. Counseling was mostly given over the phone, daily by 20 %. Counseling at physical meetings was considered easier, easy or quite easy by 89 %. 79 % stated there’s a need for lifestyle counseling and 89 % that it should be prioritized.  Conclusion: Lifestyle counseling was considered an important task. It is mostly given over the telephone but considered easier at physical meetings. DN tend to give more counseling on lifestyle habits that they find easier to counsel. The generalizability of the results is limited due to the low response rate. Further psychometric testing of the questionnaire is recommended

Ideologisk motiverad våldsbejakande extremism är ett resultat av en radikaliseringsprocess. Detta är ett stort problem och skolan har ett ansvar att arbeta preventivt mot detta problem. Syftet är att göra en systematisk litteraturstudie om hur skolan och lärare kan arbete på ett framgångsrikt sätt i syfte att minska riskerna för radikalisering. För att göra detta är det viktigt att ha koll på vilka faktorer som kan leda till radikalisering, vilka arbetsmetoder som har en preventiv effekt. Detta arbete är viktigt eftersom den svenska skolan har en central uppgift att fostra aktiva och demokratiska samhällsmedborgare. Detta är ett stort område och aktiva forskare har olika synsätt på radikaliseringsprocessen vilka presenteras i form av ett analysschema. Radikalisering sker till följd av att en individ utsätts för riskfaktorer sprungna ur psykiska och sociala problem. Det kan exempelvis handla om mental ohälsa, polarisering eller uppfostran. För att arbeta preventivt mot att elever radikaliseras har ett antal olika program som utformats. Exempel på sådana program är British prevent och Toleransprojektet. Dessa program innehåller framgångsfaktorer, detta innebär att vissa sätt att arbeta på eller vissa områden att arbeta kring har en preventiv effekt mot radikalisering. Framgångsfaktorerna kan bland annat innefatta värdegrundsarbete, relationskompetens hos lärare eller ökad tolerans bland eleverna.