This thesis investigates how a group of counsellors work in a preventive and supportive manner with youths suffering from mental ill-health, as well as the obstacles and difficulties that can arise from their work and the possibility for coaching available to them. The investigation is based on accounts from four informants on their experience working with youths, as well as scientific data on the subject. The study is based on a qualitative investigation and semi-structured interviews to collect empirical material. The forms of mental ill-health that have been the focus of this investigation are stress, worry and anxiety, at a time when they become an obstacle in daily life. Factors that are shown to affect the mental health of youths include pressure to perform in all parts of life and social networks. Parental shortcomings are also found to affect the mental health of youths. The difficulties and obstacles of counselling which are highlighted by the investigation include a lack of time and resources, as well as the difficulty for those working with youths to coordinate their work.  The results show the importance of preventive work with youths, and of coordination and the creation of alliances. The study also show that mental ill-health often stem from a lack of self-esteem among youths. / Denna uppsats undersöker hur en grupp kuratorer arbetar preventivt och stödjande kring ungdomar som upplever psykisk ohälsa, dessutom vilka hinder och svårigheter som kan uppkomma i arbetet samt möjligheten till handledning för dessa kuratorer. Undersökningen grundar sig på fyra infomanters berättelser om deras erfarenheter kring arbetet med ungdomar, samt vetenskaplig data kring ämnet. Studien bygger på en kvalitativ undersökning, samt semistrukturerade intervjuer för att samla in empiriskt material. Den psykiska ohälsa som fokuserats på i undersökningen är stress, oro och ångest och när de blir till ett hinder i vardagen. De faktorer som visar sig påverka ungdomens psykiska hälsa är bland annat den egna pressen att man ska prestera i alla lägen i livet och sociala nätverk. Man kan även se att bister i föräldraskapet kan påverka ungdomens psykiska hälsa. De svårigheter och hinder i kuratorns arbetsuppgifter som framkommer i undersökningen är bland annat brist på tid och resurser samt svårigheten för yrkesverksamma inom målgruppen att samverka mellan varandra. Resultatet visar på betydelsen av preventivt arbete med ungdomar, samverkan och skapande av allianser. Studien visar även på att den psykiska ohälsan ofta grundas i en bristande självkänsla hos ungdomen.

Genom en kvalitativ metod har ledares syn och ledarskapets betydelse på promotivt hälsoarbete studerats. Intervjuer har genomförts med ledare på tre olika arbetsplatser. Den teoretiska bakgrunden är Antonovskys teori om känsla av sammanhang. I analysarbetet användes komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.[1] Resultatet visade att ledaren har betydelse i det promotiva hälsoarbetet och att människor med ett starkt KASAM bättre tål påfrestningar i arbetslivet än de med ett svagare KASAM. Ett gott ledarskap ger förutsättningar till en hälsosam arbetsplats med hög arbetstrivsel. Det promotiva hälsoarbetet är ett gemensamt ansvar som alla i organisationen har ansvar för. Respondenterna vittnar även de om att hälsoarbete är till fördel för alla i organisationen. Sjuktal minskar och produktiviteten ökar. Förutsägbarhet och meningsfullhet ökar arbetstillfredsställelsen. [1] En noggrann genomgång av begreppet KASAM görs i avsnitt 7.

Introduktion: Antalet patienter med fetma ökar i världen. Sjuksköterskan möter de här patienterna i den somatiska vården, i äldrevården och primärvården. Det preventivt arbeta med denna patientgrupp är av stor vikt då det kan förebygga följdsjukdomar som diabetes, hypertoni, hjärtkärlsjukdomar och cancer. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans preventiva åtgärder till patienter med fetma. Metod: En litteraturstudie med induktiv resultatbearbetning som utförts enligt Polit och Beck (2017) nio steg. Artiklarna söktes i databaserna CINAHL, PubMed och PsykINFO. Artiklarna granskades utifrån Polit och Beck (2017) granskningsmall och tio vetenskapliga artiklar användes i resultatet. Resultat: Sammanställningen av artiklarna resulterade i fyra kategorier - motivera patienten till livsstilsförändring, ge råd om kost, ge råd om fysisk aktivitet och uppföljning av patienten. Slutsats: Sjuksköterskor arbetar med olika preventiva åtgärder till sina patienter, det verkar inte finnas några riktlinjer om vilka råd som ges utan många gånger arbetar sjuksköterskor utifrån egna erfarenheter och eget tycke.

No description available.

No description available.

Bakgrund Barnmisshandel är ett globalt hälsoproblem med både svåra direkta och långtgående konsekvenser. I tidigare forskning ses var femte barn uppge sig blivit utsatt för någon typ av barnmisshandel. Vuxna som blivit utsatta för barnmisshandel har en ökad risk för psykisk- och fysisk ohälsa. Sjuksköterskan har en viktig del i att följa barnets utveckling och att arbeta för en trygg uppväxt där förebygga och upptäcka barnmisshandel ingår. Syfte Att undersöka vilka hinder som finns att en orosanmälan inte utförs i en situation där ett barn misstänks utsättas för eller vid kännedom utsätts för barnmisshandel. Vidare är syftet också att undersöka vilken kunskap och stöd som behövs för att öka möjligheterna att dessa barn upptäcks i mötet med sjuksköterskan och att åtgärder verkställs. Metod En litteraturgranskning av kvalitativa studier med Evans metod för dataanalys och resultatet presenterades i en beskrivande syntes. Resultat Hinder som försvårar upptäck och anmälan gällande barnmisshandel identifierades, så som organisation, brist på kompetens, personliga barriärer samt svåra möten. Behov av utbildning och stöd gällande upptäckt och anmäla kring barnmisshandel sågs. Slutsats Barns rätt att inte fara illa kan förbättras genom att eliminera hinder. Förbättringar inom organisationen som kontinuerligt stöd och utbildning främjar upptäckt och ökar orosanmälningar vid misstanke om barnmisshandel. Sjuksköterskans insikt gällande skyldigheter är viktigt att fokusera på, att våga ge stöd till barn som uttrycker utsatthet och våga möta känslor av rädsla och obehag ökar möjligheterna att hitta barn som utsätts för barnmisshandel. / Background Child abuse is a global health issue that causes severe consequences in early life development and adulthood. Every fifth child are exposed to child abuse. Adults who have experienced child abuse have a higher risk for mental and physical illness. Monitoring the child’s progress and making sure they have a safe home environment is important. Purpose To explore what obstacle there is for nurses not to report child abuse in a situation where it is suspected or confirmed. It was also to explore what kind of knowledge and support the nurses need to increase their chances of identifying these children and to provide intervention. Method A review of qualitative studies were conducted with the method of Evans for the descriptive analysis. Results Several risks for not detecting or reporting child abuse were identified; organization, lack of skills, personal barriers and tough encounters. A focused need for education and support to detect and report child abuse were expressed. Conclusion The children’s right not to be harmed can be improved by eliminating barriers. Improvements within the organization, support and education promote detection and reports of concern in suspected child abuse and will reduce the potential for child harm. The nurse's understanding of responsibilities is a critical part to focus on. If nurses dare to provide support to children who express vulnerability and face their own feelings of fear and discomfort it would increase the opportunity to find children who are subjected to child abuse.

Syftet med studien var att undersöka hur skolkuratorer arbetar preventivt för att förebygga psykisk ohälsa i skolan och jämföra med hur den ideella organisationen TeamTilia arbetar med ungas psykiska hälsa. En kvalitativ metod genomfördes och semistrukturerade intervjuer med sex skolkuratorer i tre olika kommuner i Västerbottens län. En intervju genomfördes också med verksamhetsledaren i den ideella organisationen TeamTilia. I resultatet framkom det att skolkuratorerna arbetar med följande metoder, förhållningssätt och material i det preventiva arbetet i skolan: YAM, HASP, DISA, KASAM, MI, lågaffektivt bemötande, materialet suicid 0, KBT, mindfulness och ARO. Målsättningarna i det preventiva arbetet är bland annat att det finns förutsättningar för att implementera det förebyggande arbetet och arbeta med det på gruppnivå. Målsättningarna är också att skolan ska vara en skola för alla oavsett förutsättningar och behov, att alla elever ska må bra samt undanröja hinder för elevernas inlärning och då kan psykisk ohälsa göra det svårare. Hinder i det förebyggande arbetet är att alla på skolan måste arbeta med elevhälsa inte enbart elevhälsoteamet, stress och brist på tid. Ytterligare hinder är även att få tid till att hålla sig uppdaterad och ajour med forskning samt brist på fortbildning. Skolkuratorerna framhåller också att hinder i det preventiva arbetet är att arbeta genom någon annan och att möjligheten till att flytta eleven till en annan skolenhet inte finns när eleven kommit in på en destruktiv väg. Den ideella organisationen TeamTilia arbetar inte efter någon specifik metod eftersom de anser att det är svårt att möta hela människan annars. Verksamhetsledaren i TeamTilia beskriver att unga efterfrågar att skolkuratorerna ska vara närvarande och på plats alla dagar i veckan och även efter skolans slut. De efterfrågar också uppsökande verksamhet ute i korridorer och i klassrum samt psykiska hälsokontroller från förskolan till sista året på gymnasiet. Unga vill också att psykisk hälsa ska integreras i undervisningen i skolan och efterfrågar verktyg för att stärka självkänsla men även andra typer av hälsofrämjande verktyg.

Denna uppsats har syftat till att undersöka förståelsen kring sexköp ur regionkoordinatorers och samtalsterapeuters perspektiv samt vilka strategier som förespråkas i det preventiva arbetet. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har sex semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom området genomförts och materialet har sedan analyserats utifrån ett maskulinitetsperspektiv. Resultatet visade att de förklaringsmodeller som professionerna använder för att förstå och beskriva mäns köp av sexuella tjänster är hur sexköpet kan ses som en effekt av könsmaktsordningen, att sexköpet kan vara ett resultat av mäns svårigheter att uttrycka känslor, att sexköpet kan verka som en enkel utväg samt hur pornografin kan sudda ut gränser och skapa fantasier hos män. Vidare visade resultatet att de strategier som professionerna förespråkar i det preventiva arbetet är bemötandet och dess centrala roll i behandlingen för män som köpt sex samt utbildning till barn och unga i frågor som rör jämställdhet, könsnormer och pornografi. / The purpose of this study was to examine the understanding of sex purchases from the perspective of regional coordinators and therapists who work with men who bought sex, and what strategies they advocate in the preventive work. To answer the purpose of this study, six semi-structured interviews were conducted and the material was then analyzed with a masculinity perspective. The results showed that the explanatory models that professionals use to understand and describe men's purchases of sexual services are how the purchase of sex can be seen as an effect of the gender power order, that the purchase of sex may be a result of men's difficulty expressing emotions, that the purchase of sex can seem like a simple way out and how pornography can blur boundaries and create fantasies. Furthermore, the results showed that the strategies that the professions advocate in the preventive work are the treatment and its central role in the treatment of men who have bought sex as well as education for children and youths in issues relating to gender equality, gender norms and pornography.

Begreppet livskunskap är ett välkänt begrepp inom skolans värld men vad betyder igentligen livskunskap? Precis som begreppet antyder, handlar det om kunskap om livet. Skolan skall enligt skollag utöver undervisning även fostra och förbereda eleverna inför kommande yrkesliv samt att lära eleverna att bli ansvarstagande medmänniskor. För att nå dessa mål krävs ett preventivt/förebyggande arbete. Det finns många metoder för detta preventiva arbete inom grundskolan men hur ska detta arbete utföras inom gymnasieskolan? Jag har varit med och arbetat fram ett sätt som vi har använt oss av på den gymnasieskola där jag är anställd. Jag har genom enkäter tagit reda på vad elever och lärare tycker om detta arbete och både lärare och elever visar en positiv inställning och tycker att detta arbete är viktigt. De teman vi har valt att fokusera på är samarbetsregler, studieteknik, etniska relationer, rökning, alkohol, narkotika, jämställdhet, sex och samlevnad samt hälsa. / What does the term ‘life knowledge’ truly signify? Just as the term imply it concerns the knowledge of life. The Swedish school shall according to the steering documents foster and prepare the students for their future professional life. The school shall also promote the harmonious development of the students in order for them to become conscious of their responsibilities. To reach these goals an intermediary of preventive knowledge is required which will assist the students when handling the situations they will find themselves in. Since the majority of the methods which have been developed within life knowledge are intended to be employed in primary school I find it interesting to study how life knowledge can be incorporated in upper secondary school. I have constructed a mapping of how we work with life knowledge at the upper secondary school at which I am employed. I carried out a questionnaire amongst students and teacher, in which the result points to a positive result. Both teachers and students are optimistic of the work with life knowledge and find it important. The subjects which we have chosen to focus upon are rules of cooperation, study techniques, ethnical relationships, smoking, alcohol, narcotics, equality, sex and social life, and health.

Detta är en uppsats som ämnar undersöka vilka arbetssätt och metoder som används av polisen i olika kommuner i Skåne för att förebygga brott mot äldre. Studien ämnar även att undersöka hur polisen arbetar med att sprida brottsförebyggande information till äldre. För att få svar på frågeställningarna används datainsamlingsmetoden enkät - online, som besvarats av kommunpoliser i Skåne. Resultatet visar på att Malmö-, Simrishamn-, Svedala-, Vellinge-, Lomma-, Svalöv-, och Skurup kommun är de som besvarat att deras främsta sätt att sprida information till äldre är genom föreläsningar, kampanjer samt informationsmöten. Svedala-, Sjöbo-, och Trelleborg kommun arbetar med att sprida kunskap och information till äldre genom vården med hjälp av samordnare eller chefer. Utöver dessa arbetssätt har Kävlinge-, Skurup-, Svalöv- och Svedala kommunsamarbeten med pensionärsorganisationer och tar hjälp av dem med att sprida information. Resultatet av vår enkätundersökning visar även på att mer än 50% av respondenterna inte känner till projektet ”Försök inte lura mig”. De kommuner som arbetar efter projektet är Landskrona, Sjöbo, Eslöv och Malmö. / is is an essay which intends to examine the methods and techniques used by the police in various municipalities in Skåne to prevent crimes against the elderly. The study also aims to investigate how the police work to spread crime prevention information to the elderly. To answer the questions, the data collection method that was used is online survey, answered by municipal police in Skåne. The result shows that Malmö-, Simrishamn-, Svedala-, Vellinge-, Lomma-, Svalöv and Skurup municipalities answer the question that their primary means of disseminating information to the elderly is through lectures, campaigns and information meetings. Svedala, Sjöbo, and Trelleborg municipality works to spread knowledge and information to the elderly through care using co-ordinators or managers. In addition to these practices, Kävlinge-, Skurup-, Svalöv- and Svedala municipalities work with retirement organizations and assist them in disseminating information. The result of our survey also shows that more than 50% of respondents do not know the project "Do not try to fool me". The municipalities that work after the project are Landskrona, Sjöbo, Eslöv and Malmö.