Rektorers pedagogiska ledarskap har betydelse för hur arbetet på skolorna fortlöper med syfte att främja särskilt begåvade elever i matematik och att dessa elever ska få den stimulans de är berättigade. Studiens syfte är att undersöka hur rektorer påverkas av ramfaktorer vid resursfördelning i matematik med fokus på särskilt begåvade elever. I studien har intervjuer använts som metod för att ta reda på rektorers påverkan av ramfaktorer vid resursfördelning i matematik. Ramfaktorteorin är den teori som beskriver vilka ramar och faktorer rektorer har att förhålla sig till. Resultatet visar att av rektorerna indirekt drar paralleller till budget i frågan om resursfördelningen, men kopplar också detta till flera andra ramfaktorer som samverkar. Alla rektorer uppger också att lärarnas egen kompetens är viktig för att kunna stimulera särskilt begåvade elever inom matematik. Slutsatsen i undersökningen blir därför att rektorers resursfördelning inom matematik med fokus på elever med särskild begåvning är styrd av flera faktorer och att dessa påverkar. De resultat som finns i studien kan ge ökad kunskap hos lärare eller andra kollegor för att det bidrar till en ökad medvetenhet om rektorers ramar och faktorer i det vardagliga arbetet. / How school works with gifted students depends on the pedagogical leadership of the principals’ and their decisions regarding the distribution of resources. It’s these decisions that define how the students develop and if they get the right kind of stimulants that they need. The aim of this study is to examine how the frame factor theory influences the principals’ work with distributing resources for gifted students in mathematics. This study have been using interviews as method to find out how the frame factor theory influences principals work. The result of the study shows that principals instantly draw parallels to the budget in the question of distribution of resources, but also link this to several other framework factors that interact with each other. All of the principals state that the teachers’ competence is important in order to stimulate gifted students in mathematics. The conclusion of this study is that the principals are controlled by several of the factors in the frame factor theory regarding the distributing resources for gifted students in mathematics. The results from the study can increase the teachers’ knowledge, and other colleagues, and hopefully it can increase an awareness of how the principals' work regarding distributing resources for gifted students in mathematics are affected by the frame factor theory in their line of work every day.

<p>Vi har undersökt rektorns ansvar för framtagning, uppföljning och utvärdering av handlingsprogram mot krän-kande behandling samt variationen i handlingsprogrammens innehåll och struktur. Vi har genomfört en telefon-intervjuenkät med rektorer från Sveriges län och en dokumentanalys av sex handlingsprogram. I vår undersök-ning har vi observerat att majoriteten av rektorerna är engagerade i att arbeta fram skolans handlingsprogram men att de i uppföljningen och utvärderingsarbetet inte är lika delaktiga. Utifrån litteratur samt våra undersök-ningar har vi även uppmärksammat en problematik kring hur skolorna tolkar begreppen kränkande behandling och mobbning, samt hur de rubricerar handlingsprogrammen. Vi ser dock inget samband mellan rubriksättning-en och innehållet i handlingsprogrammet. Undersökningsmaterialet visar en tydlig variation av vad skolorna tar upp i sina handlingsprogram.</p>

Vi har undersökt rektorns ansvar för framtagning, uppföljning och utvärdering av handlingsprogram mot krän-kande behandling samt variationen i handlingsprogrammens innehåll och struktur. Vi har genomfört en telefon-intervjuenkät med rektorer från Sveriges län och en dokumentanalys av sex handlingsprogram. I vår undersök-ning har vi observerat att majoriteten av rektorerna är engagerade i att arbeta fram skolans handlingsprogram men att de i uppföljningen och utvärderingsarbetet inte är lika delaktiga. Utifrån litteratur samt våra undersök-ningar har vi även uppmärksammat en problematik kring hur skolorna tolkar begreppen kränkande behandling och mobbning, samt hur de rubricerar handlingsprogrammen. Vi ser dock inget samband mellan rubriksättning-en och innehållet i handlingsprogrammet. Undersökningsmaterialet visar en tydlig variation av vad skolorna tar upp i sina handlingsprogram.

Syftet med denna studie är att bidra med mer kunskap om hur rektorer möjliggör för förskollärare att bedriva undervisning under den rådande Coronapandemin. Där vi ville, med hjälp av diskursteorin, tydliggöra vilka innebörder som framträdde i rektorernas tal samt vilka möjligheter och hinder kring undervisning som vi kunde se. Åtta rektorer från tre olika svenska kommuner har deltagit i denna kvalitativa studie där metodansatsen är en variant av diskursanalys med utgångspunkt i diskursteoretiska begrepp. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har använts för datainsamling och en diskursanalys vid analysering av materialet.  Resultatet visar att det inom olika diskurser finns olika subjektspositioner som rektorerna med sitt tal kan aktivera. Där de tre mest framträdande subjektspositionerna vi såg, med sina specifika innebörder var: Organisatören, med dess innebörder av att administrera, personalfördela och vara lösningsorienterad. Stödjaren, med dess innebörder av att vara närvarande och ödmjuk. Ledaren, med dess innebörder av att vara uppdragsansvarig samt delegera. Där de tre positionerna upprätthålls i diskurser, som även visar på olika hinder och möjligheter för undervisningen.  Slutsatser som vi har kunnat dra är att pandemin har påverkat de subjektspositioner som en rektor kunnat ges och själva kunna inta samt att undervisningen under Coronapandemins förlopp åter strävat efter att få en mer framträdande roll, där rektorerna tog sitt ansvar för samt hade fokus på att driva undervisningsuppdraget framåt. Hur Coronapandemin kommer att ha påverkat undervisningens kvalitet är något som vi anser kan undersökas och skapas mer kunskap om då pandemin är slut och genom vidare forskning. / The aim of this study was to contribute with more knowledge about how principals enable preschool teachers to run teaching assignments during the Corona pandemic. We wanted, with the help of the discourse theory, to clarify what meanings appeared through the principals' spoken words and what opportunities and obstacles about teaching that appeared. Eight principals from three different Swedish municipalities have participated in this qualitative study. The method approach is discourse analysis. Qualitative semi-structured interviews have been used for data collection and a discourse analysis when analyzing the material. The results show that within different discourses there are different subject positions that the principals can activate with their speech. The three most prominent subject-positions, with their specific meanings were: the organizer, which means administering, staffing and being solution-oriented. The supporter, which means being present and humble. The leader, which means delegating and being responsible for the missions that the curriculum requires. Where the three positions were maintained in discourses, this showed different teaching obstacles and opportunities. Our conclusions were that the pandemic has affected the subject positions that the principals could be given or take themselves, and that teaching during the pandemic was again sought to have a more prominent role in preschools, where principals took responsibility for and focused on bringing the teaching mission forward. Further research could investigate how much impact the Corona pandemic has actually had on the preschool and teaching assignments.