<p>Uppsatsen utreder hur svensk prispolitik på vatten bör utformas för ett uthålligt vattenbruk och för att motsvara de krav som ställs i EU:s vattendirektiv. En sammanställning av andra länders tillvägagångssätt och förvaltningens (Vattenmyndigheterna, Naturvårdsverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)) inställning används som vägledning beträffande de rekommendationer vi ger på hur en svensk prispolitik på vatten bör utformas. För ett uthålligt vattenbruk är det viktigt att vatten prissätts rätt, dvs. att de externa effekterna inkluderas i priset. Ekonomiska styrmedel kan bidra till att vatten prissätts rätt. Avgifter är att föredra framför bidrag då de på lång sikt genererar bättre marknadssignaler. Avgifter uppfyller också principen förorenaren betalar, vilket bidrag inte gör. Handel med utsläppsrätter kan vara ett alternativ till avgifter och reglering då aktörerna inte möter samma reningskostnader. Eftersom vattenföroreningars effekt beror på lokaliseringen kan det även vara nödvändigt med differentierade styrmedel, detta betyder att vissa regioner/platser kommer att behöva betala mer för utsläpp än andra. Det kan emellertid bli mycket svårt att få acceptans för en sådan lösning bland de berörda parterna. Förvaltningen menar dock att begagnandet av differentierade styrmedel är avgörande för en kostnadseffektiv vattenförvaltning i Sverige.</p>

Uppsatsen utreder hur svensk prispolitik på vatten bör utformas för ett uthålligt vattenbruk och för att motsvara de krav som ställs i EU:s vattendirektiv. En sammanställning av andra länders tillvägagångssätt och förvaltningens (Vattenmyndigheterna, Naturvårdsverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)) inställning används som vägledning beträffande de rekommendationer vi ger på hur en svensk prispolitik på vatten bör utformas. För ett uthålligt vattenbruk är det viktigt att vatten prissätts rätt, dvs. att de externa effekterna inkluderas i priset. Ekonomiska styrmedel kan bidra till att vatten prissätts rätt. Avgifter är att föredra framför bidrag då de på lång sikt genererar bättre marknadssignaler. Avgifter uppfyller också principen förorenaren betalar, vilket bidrag inte gör. Handel med utsläppsrätter kan vara ett alternativ till avgifter och reglering då aktörerna inte möter samma reningskostnader. Eftersom vattenföroreningars effekt beror på lokaliseringen kan det även vara nödvändigt med differentierade styrmedel, detta betyder att vissa regioner/platser kommer att behöva betala mer för utsläpp än andra. Det kan emellertid bli mycket svårt att få acceptans för en sådan lösning bland de berörda parterna. Förvaltningen menar dock att begagnandet av differentierade styrmedel är avgörande för en kostnadseffektiv vattenförvaltning i Sverige.

Syftet med denna uppsats är att undersöka de uppfattade miljöansvarsrisker hos företag som bedriver miljöfarliga verksamheter inom Stockholms län. Dessutom skall jag identifiera potentiella implikationer av dessa uppfattade risker för den svenska miljöförsäkringsmarknaden. Svensk lagstiftning kräver att företag i Sverige tecknar en ansvarsförsäkring. Ansvarsförsäkringen täcker både första och tredje parts anspråk då en plötslig, oförutsedd händelse har givit upphov till skada, även miljöskador. Gradvisa miljöskador innefattas inte av den svenska ansvarsförsäkringen. Dessutom har företag som bedriver miljöfarliga verksamheter har också krav på sig att avsätta medel till den obligatoriska miljöskade- och saneringsförsäkringen. Den lagstadgade miljöskadeförsäkringen syftar till att kompensera individer som skadats men inte har möjlighet att kompenseras av förorenaren, till exempel om det inte kan påvisas vilken som är ansvarig eller om den förorenande företaget gått i konkurs. Denna empiriska studie, vilken omfattat intervjuer av företag som bedriver miljöfarliga verksamheter i Stockholms län, har visat att många företag saknar kunskap om vilket miljöförsäkringsskydd som företaget har. De har både bristfälliga insikter i ansvarsförsäkringens villkor samt i de obligatoriska miljöförsäkringarna. I många fall framgick det att företagen tog förgivet att de var den försäkrade parten. Detta är långt ifrån sanningen; för att uppnå ett heltäckande miljöförsäkringsskydd mot både plötsliga, oförutsedda och gradvisa omständigheter, krävs en tilläggsförsäkring (EIL- Environmental Impairment Liability). Utan EIL tar företagen på sig en betydande risk för ekonomiska förluster i samband med gradvisa miljöskador. Det finns få prejudikat inom miljöjuridik, och särskilt miljöansvar, i Sverige idag. Principen förorenaren betalar (PPP-Polluter Pays Principle) är en viktig del av miljö-lagstiftningen vilken innebär att förorenaren åläggs ansvar för de skador denne har givit upphov till. Men i praktiken har PPP inte implementerats fullt ut vilket har lett till osäkerheter i tolkningen av miljöansvarslagstiftningen samt i hur företag skall hantera miljöansvarsrisker. EIL försäkring har till följd av detta än så länge varit en sakta ökande marknad för försäkringsbolagen i Sverige. Denna studie pekar mot flera sannolika faktorer som kan ligga bakom den tröga EIL marknaden: 1) företagens ovisshet angående sitt faktiska miljöförsäkringsskydd, 2) förvirringen kring de lagstadgade miljöförsäkringarna och till och med 3) avsaknaden av miljöansvarsprejudikat i Sverige.

This master's thesis on the subject of public law will deal with the implications ”Directive 2001/18/EC on the deliberate release into the environment of genetically modified organisms” might have on the Swedish legal system. The purpose of the directive is to harmonize the European Union States legislation regarding licensing of the deliberate release of GMO’s into the environ­ment, this to maintain a high level of environmental protection and at the same time preserve the internal market of the European Union. The thesis will primarily examine how the provisions of the directive relating to the general principle of good administration have impacted the proce­dural autonomy of Sweden. It will also explore whether the provisions of the directive have im­pact­ed Sweden’s institutional autonomy. This study is to be regarded as the thesis’ main pur­pose. The master’s thesis will also briefly touch upon the general principle of good admini­stration, proce­dural and institutional autonomy and the European Union law’s judicial relation to the member states. A summary of the legislation process preceding the directive on the deliberate release into the environment of GMO’s can also be found, it focuses on the discussions in the different Institutions of the Euro­pean Union regarding the general principle of good admini­­stra­tion. A similar summary of the Swedish implementation process of the directive is also included. The thesis shows that several provisions in the directive regarding the general principle of good administration have in fact impacted the Swedish procedural autonomy. It also shows that Swedish legislators has been forced to introduce new procedural rules into Swedish law in order to meet the demands of the directive on the deliberate release into the environment of GMO’s while implementing the directive.  However, no major impact on the Swedish institutional autonomy has been noted.  At the end of the thesis the results and whether or not there is a need for a codified and uniform European administrative law is discussed.

No description available.

Anyone can end up in a legal dispute. Costs often arise in connection with a legal dispute. The main rule under current legislation is that it is primarily private legal insurance that covers the costs. Alternatively, legal assistance may be required from the state. Legal aid is a social protection that seeks to provide assistance to those who are otherwise unable to attend to their legal affairs. For the right to legal aid, certain conditions must be fulfilled, among other things, the applicant's income must not exceed SEK 260,000 per year. The amount was set by law change in 1999 when an increase in the income limit was implemented, but since then no adjustment has been made. So it has been unchanged for over 20 years! At that time, about 80 percent of the population had the right to legal aid in accordance with the income threshold. Today, the corresponding amount of the population is 36 percent. In the preparatory work to the Legal Aid Act, it is alleged that the income limit would be revised every three years and that it should not be set so low that legal aid only came to help the poorest. At present, the most disadvantaged in society are covered and then there are the rich who can afford a court process themselves. When the large middle group, the majority of ordinary income earners, is excluded, the principle of everyone's equality before the law can also be called into question. The purpose of legal aid is that it should act as a kind of outermost safety net, which can be summed up by the fact that legal aid is currently the only safety net for some but will not be available to others.

Denna uppsats tar sikte på den alltmer uppmärksammade konflikt som kan uppstå mellan principen om ömsesidigt förtroende och skyddet för mänskliga rättigheter när rambeslutet om en europeisk arresteringsorder tillämpas. Mer specifikt handlar uppsatsen om huruvida mänskliga rättigheter skyddas tillräckligt effektivt vid överlämningsförfaranden inom rambeslutet. I detta syfte riktar uppsatsen fokus mot den senaste utvecklingen av EU-domstolens praxis. I denna del utgör de förenade målen C-404/15 och C-659/15 PPU (Aranyosi och Căldăraru) startskottet för den nya utvecklingen samtidigt som de förenade målen C-354/20 PPU och C-412/20 PPU (LP) markerar var stafettpinnen befinner sig idag. Uppsatsen observerar att det tvåstegsförfarande som följer av Aranyosi och Căldăraru i flera avseenden innebär att mänskliga rättigheter i praktiken inte skyddas tillräckligt effektivt och att den individuella bedömningen som tvåstegsförfarandet innefattar, som en konsekvens av detta, bör ändras i vissa avseenden.

The identity of indiscernibles is the ontological principle which prescribes that there can be no separate objects which have all the properties in common. This means that, for example, there cannot be two chairs which are perfectly similar. The principle is today assumed to have few supporters, and this is believed to be largely due to easily accessible counterexamples which have been constructed by the opponents of the principle. At a closer examination of these counterexamples, it is possible to find inherent contradictions and shortcomings which have not been considered by the opponent and which in turn have the capacity to lead to absurdities. What makes the principle particularly interesting is that it has the potential to affect one's entire ontology and view of survival, depending on whether one adheres to the principle or not. The fact that there is not yet a preliminary or acceptable answer to whether the principle should be considered valid or invalid does not make the matter any less interesting. This work aims to visualize the arguments for and against the principle that are present in the discourse and to come up with an argument which argues in the direction of the principle's validity. Which will be described later in this essay, it can be argued that an adherence to the principle is compatible with a naturalistic view of reality, but that the opposite is not. / Principen om oskiljaktiga storheters identitet, vilket på engelska benämns som the identity of indiscernibles är den ontologiska princip vilken föreskriver att det inte kan finnas åtskilda objekt vilka har alla egenskaper gemensamt. Detta betyder att det till exempel inte kan finnas två stolar vilka är fullständigt likadana. Principen antas idag ha få anhängare och detta torde till stor del bero på lättillgängliga motexempel vilka har konstruerats av opponenterna till principen. Vid en närmare granskning av dessa motexempel går det dock att finna motsägelser och brister vilka inte har tagits hänsyn till av opponenten och vilka i sin tur har kapacitet att leda till absurditeter. Vilket gör principen särskilt intressant är att den har potential att påverka hela ens ontologi och syn på överlevnad beroende på om man försanthåller principen eller ej. Att det heller inte än existerar ett premilnärt eller godtagbart svar på huruvida principen bör ses som giltig eller ogiltig gör inte ärendet mindre intressant. Detta arbete syftar till att synliggöra de för och emot argument vilka finns närvarande i diskursen rörande principen samt att återge en argumentation vilken talar i riktning för principens giltighet. Vilket senare kommer att redogöras för i uppsatsen går det att argumentera för att ett försanthållande av principen är förenlig med en naturalistisk verklighetssyn men att det motsatta förhållandet inte är det.

In 2020, the Convention on the Rights of the Child was incorporated into Swedish law, with the aim that the child perspective and the best interests of the child would be reinforced in areas such as refugee law. At the same time, the temporary law (2016:752) was introduced in 2016, which limits the child's possibility of obtaining a Swedish residence permit. Using the legal dogmatic method, this study answers the purpose and aim of this thesis that is; what factors determines whether a child is allowed to stay in Sweden or not, how the best interest of the child and child-specific grounds for residence permit are interpreted in applicable law and in cases where children's asylum cases are tried in the Court of Migration, and lastly what conclusions can be drawn from these findings. The thesis achieves this by analyzing and comparing four different judgments from the Court of Migration to examine how the Convention on the Rights of the Child, the Aliens Act and the best interest of the child is applied in the different cases as well as the varying factors that makes them differ. The results in the thesis goes through the applicable law in the field and present child-specific provisions in applicable law such as in the Convention on the Rights of the Child, the Aliens Act and the Temporary law from 2016, combined with the preparatory work of the laws that contributes to how these provisions are interpreted and understood, and praxis in the form of 4 different judgements. The analysis concludes the differences in the judgements and that there are certain aspects and factors in the judgments that seem to have been crucial in the Migration Court's assessment and decision. Finally, the thesis presents the conclusions that can be drawn from these outcomes, as well as an investigation on the limitations of the principle of the best interest of the child in asylum law, which ultimately results in the child's best interests being, in principle, complex and requiring interpretation.

As of Russia's invasion of Ukraine we are now living in a time of full-scale war in Europe. This has ended a long period of relative peace and radically changed the security situation around the world. At the same time, the Swedish payment market has undergone a major shift in regards to cash versus digital payment. Today in Sweden, digital payments account for 96 percent of all payments, and these are made through private market actors. In response to the digitalization of the payment market, cash has been largely marginalized. Due to this coexistence, with a changed payment market and current security situation, this study aims to examine the risk management associated with payments during a potential invasion of Sweden, and the role of cash as a method of payment in wartime.  A fundamental principle assumed in this study is that the risks associated with payments in wartime are of the type Low Probability/High Consequence (LP/HC). These types of risks are particularly difficult to manage and there is thus reason to consider that the risk management of payments during an invasion may be insufficient. In this study we have constructed our own model, in order to analyze this issue, which includes three factors. These are lack of rationality, the public goods problem and hyperbolic discounting. The model aims to explain different problems and behaviors of decision-makers which may lead to inadequate risk management of LP/HC risks and thus deficient overall risk management of payments during an invasion. Throughout the study, we use the minimax-principle from game theory to further study the risk management of payments during an invasion as an LP/HC risk. In this qualitative study, eleven experts have been interviewed using a fictitious scenario of an invasion of Sweden. This functioned as the framework within which the experts then applied their insight to payments in war.  The results of the study show that the risk management of payments during an invasion has been overlooked and that lack of rationality, the public goods problem and hyperbolic discounting are all contributing factors to the problems we have identified. Further, the study defines that the payment system's lack of division of responsibilities and coordination, the unclear role of cash, as well as the cost issue and political game, are the determining factors regarding the lack of risk management around payments during an invasion. In conclusion, it is shown herein that cash does have a role to play during an invasion, but that extensive reformations must be made to increase the infrastructure around cash management.