• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 6
  • Tagged with
  • 6
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Direktiv 2001/18/EG om avsiktlig utsättning av GMO och dess inverkan på svensk rätt : en europarättslig studie om svensk institutionell och processuell autonomi samt principen om god förvaltning

Ejdeskog, Tim January 2012 (has links)
This master's thesis on the subject of public law will deal with the implications ”Directive 2001/18/EC on the deliberate release into the environment of genetically modified organisms” might have on the Swedish legal system. The purpose of the directive is to harmonize the European Union States legislation regarding licensing of the deliberate release of GMO’s into the environ­ment, this to maintain a high level of environmental protection and at the same time preserve the internal market of the European Union. The thesis will primarily examine how the provisions of the directive relating to the general principle of good administration have impacted the proce­dural autonomy of Sweden. It will also explore whether the provisions of the directive have im­pact­ed Sweden’s institutional autonomy. This study is to be regarded as the thesis’ main pur­pose. The master’s thesis will also briefly touch upon the general principle of good admini­stration, proce­dural and institutional autonomy and the European Union law’s judicial relation to the member states. A summary of the legislation process preceding the directive on the deliberate release into the environment of GMO’s can also be found, it focuses on the discussions in the different Institutions of the Euro­pean Union regarding the general principle of good admini­­stra­tion. A similar summary of the Swedish implementation process of the directive is also included. The thesis shows that several provisions in the directive regarding the general principle of good administration have in fact impacted the Swedish procedural autonomy. It also shows that Swedish legislators has been forced to introduce new procedural rules into Swedish law in order to meet the demands of the directive on the deliberate release into the environment of GMO’s while implementing the directive.  However, no major impact on the Swedish institutional autonomy has been noted.  At the end of the thesis the results and whether or not there is a need for a codified and uniform European administrative law is discussed.
2

Från beslutande till rådgivande : En studie av det kollegiala inflytandet i hörandeprocessen vid rektorstillsättningar.

Blomquist, Amalia January 2017 (has links)
No description available.
3

Den akademiska individens rättssäkerhet inom EU:s gränser : En europarättslig studie om hur yrkesregleringen påverkat svensk offentlig rätt med fokus på principen om god förvaltning

Henriksen, Leyla, Kolaric, Lira January 2021 (has links)
Denna uppsats behandlar Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG om erkännandet av yrkeskvalifikationer utifrån den akademiska individens rättssäkerhet inom EU:s gränser. Studien grundar sig på en europarättslig studie om hur yrkesregleringen påverkat svensk offentlig rätt med fokus på principen om god förvaltning. I uppsatsen anges EU-rättsliga regler för medlemsstaterna och hur implementeringen på nationell nivå påverkar den akademiska individens rättigheter i det mottagande landet. Uppsatsen analyserar den processuella och institutionella autonomin samt harmoniseringsåtgärderna inom den inre marknaden och hur detta återspeglar medlemsstaternas rättsordningar. Medlemsstaterna har en viss suveränitet vid genomföranden av författningsförfaranden. Därav redogörs förhållandet mellan EU-rätten och den nationella rätten utifrån principen om delade befogenheter, principen om EU-rättens företräde och doktrin om direkt effekt. Uppsatsen belyser närmare den akademiska individens rättssäkerhetsgarantier i förfaranden inom det svenska rättssystemet som är en del av principen om god förvaltning.  Läran om god förvaltning används i rättsprocesser och förklarar hur offentliga myndigheter arbetar med enskilda ärenden. Vid enskilda ärenden måste den behöriga myndigheten ta hänsyn till omsorgsprincipen, likabehandling och proportionalitetsprincipen. Principen om rätten till god förvaltning utvecklades inom EU-rätten genom EU-domstolens praxis där ändamålet grundades på en god förvaltningssed för att tillhandhålla öppna, säkra och förutsägbara förvaltningsförfaranden som regleras i artikel 41 i EU- stadgan. Genom studien har det visat sig föreligga brister i omsorgsprincipen vid förvaltningsförfaranden inom det svenska rättssystemet. Det visar även att likabehandlingsprincipen inte efterlevs vid erkännandet av yrkeskvalifikationer på både EU nivå och nationell nivå. Direktivet har även brister i proportionalitetsprincipen som inte uppfyller rättssäkerhetsgarantierna för den akademiska individen. Med denna studie hoppas vi att uppmärksamma ett gemensamt intresse inom unionen för att uppmuntra en process till att förbättra regleringen i yrkeskvalifikationsdirektivet som gynnar medlemsstaterna och unionsmedborgare.
4

Implementeringen av ICT-direktivet i den svenska rätten : En europarättslig studie om företagsintern förflyttning med hänsyn till principen om god förvaltning och den processuella samt institutionella autonomin

Janjon, Yasmin January 2018 (has links)
This master thesis examines Directive 2014/66/EU of the European Parliament and of the Council on the conditions of entry and residence of third-country nationals in the framework of an intra-corporate transfer, the so-called ICT-directive and its corresponding rules in the Swedish legal framework with a main point on the principles of good administration. This issue is deliberated in relation to the direct effect of the European Union and the national procedural and institutional autonomy to determine whether the Directive’s procedural safeguards have been implemented satisfactorily. The principle of good administration has a wide comprehension and therefore, in this thesis, the focus is on the right to have his or her affairs handled impartially and fairly, an obligation of the administration to give reasons for its decisions and a right to be heard in the Directive and the corresponding rules of the Swedish utlänningslagen (2005:716) and utlänningsförordningen (2006:97) also with consideration to the Swedish förvaltningslagen (1986:223) and the new förvaltningslagen (2017:900). This master thesis is based on the legal-judicial and comparative law approaches to solve the legal problems that arise after the national implementation of this Directive. Finally, criticism has been directed towards the principle of good administration in the Union law and Swedish law. / I denna magisteruppsats analyseras Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/66/EU om villkor för inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare inom ramen för företagsintern förflyttning av personal, det så kallade ICT-direktivet (Intra-Corporate Transfer) och de motsvarande reglerna i den svenska rätten med tonvikt på principen om god förvaltning. Ämnet behandlas i förhållande till Europeiska unionens direkta effekt och den nationella processuella och institutionella autonomin för att undersöka huruvida direktivets rättssäkerhetsgarantier har implementerats på ett tillfredställande sätt. Principen om god förvaltning har en bred förståelse och i denna uppsats sätts fokus på omsorgsprincipen, motiveringsskyldigheten och rätten att bli hörd i ICT-direktivet och de motsvarande reglerna i den svenska utlänningslagen (2005:716) och utlänningsförordningen (2006:97) samt med beaktande av förvaltningslagen (1986:223) och den nya förvaltningslagen (2017:900). Magisteruppsatsen tillämpar den rättsdogmatiska och komparativrättsliga metoden för att lösa de juridiska problemen som uppkommer vid den nationella implementeringen av ICT-direktivet. Slutligen har kritik riktats till principen om god förvaltning i unionsrätten och i den svenska rätten.
5

Betaltjänstdirektivets inverkan på svensk rätt och dess processuella och institutionella autonomi

Zenunovic, Alma January 2013 (has links)
Denna magisteruppsats i offentlig rätt är ämnad att behandla implementeringen av direktivet om betaltjänster på den inre marknaden i svensk rätt. Betaltjänstdirektivet är väsentlig vid inrättande av den inre marknaden inom EU:s medlemsstater, då alla inre gränser skall avlägsnas för att möjliggöra fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital; i det sammanhanget blir det viktigt med en modern och konsekvent rättslig ram för betaltjänster på EU-nivå. Uppsatsen syftar till att undersöka implementeringen av de processuella och materiella bestämmelser i betaltjänstdirektivet som knyter an till principen om god förvaltning och därtill medlemsstaternas processuella och institutionella autonomi. Till de frågor som analyseras hör tolkning av begreppet god förvaltning och hur de utvalda principerna kan identifieras i svensk rätt genom implementeringen av direktivet. God förvaltning i denna uppsats förstås i vid mening som ett begrepp motsvarande vad enskilda har rätt att förvänta sig av det berörda förvaltningsorganet vid handläggning av ett enskilt ärende. Uppsatsen har visat att direktivet innehåller ett flertal bestämmelser som knyter an till principen om god förvaltning och som reglerar hur svenska myndigheter skall handlägga ärenden inom direktivets tillämpningsområde. Uppsatsen har också kunnat påvisa en tydlig påverkan på Sveriges processuella och institutionella autonomi.
6

Omsorgsprincipen vid ansökan om internationellt sydd : En studie av det omarbetade asylprocedurdirektivet (2013/32/EU)

Pereira Cunha, Naiara January 2020 (has links)
This paper addresses the principle of care in the recast asylum procedure directive (2013/32/EU). The purpose of the study has been to analyze how the principle of care is expressed in the directive regarding procedures for granting or rejecting asylum, as well as to analyze how the directive was implemented in Sweden. The recast asylum procedure directive aims to harmonize EU’s member states' procedures for granting and withdrawing international protection. Initially, this paper describes how the directive was created and how the principle of care is expressed in the directive and the meaning and content of the principle of care at EU level as well as its content and meaning according to Swedish law. To conclude, the Swedish implementation of the directive’s provisions directly connected to the principle of care will be discussed. The principle of care is one of the principles of good governance. The principles of good governance have been important in EU law to ensure legal protection for individuals when they are in contact with authorities of EU or Member States. In the analysis, what is found is that the principle of care can be divided into several sub-principles or requirements: individuals’ right to get their affairs treated; the obligation of authorities to investigate a request in an impartial manner; fair procedure and handling; authorities’ duty to take individual interests in consideration; authorities’ obligation to act within reasonable time and also other requirements regarding routines and procedure. Since a major part of this paper regards analyzing the relationship between EU law and national Swedish law, a discussion about the Member States’ institutional and procedural autonomy towards EU is also included. A conclusion is that the Swedish implementation of the directive's provisions related to the principle of care was deficient and that the directive itself restricts the Member States’ institutional and procedural autonomy. / Den här uppsatsen behandlar omsorgsprincipen i det omarbetade asylprocedurdirektivet (2013/32/EU). Syftet med arbetet är att analysera hur omsorgsprincipen uttrycks i direktivet avseende procedurer för beviljandet eller avslag av asyl, samt hur direktivet har genomförts i Sverige. Det omarbetade asylprocedurdirektivet syftar till att harmonisera EU- medlemsstaternas förfarande vid ansökan om internationellt skydd. Inledningsvis redogörs för hur direktivet skapades och hur omsorgsprincipen uttrycks i direktivet, vad omsorgsprincipen omfattar på EU-nivå, liksom principens omfattning i svensk rätt. Avslutningsvis analyseras genomförandet av direktivets bestämmelser med anknytning till omsorgsprincipen i svensk rätt. Omsorgsprincipen är en av principerna om god förvaltning. Principerna om god förvaltning har varit viktiga inom EU-rätten för att säkerställa ett rättsskydd för enskilda när dessa är i kontakt med EU:s eller medlemsstaternas myndigheter. Analysen kommer fram till att omsorgsprincipen kan delas in i flera mindre principer eller krav: enskildes rätt att få sina angelägenheter behandlade; myndigheters skyldighet att på ett opartiskt sätt undersöka en begäran; rättvis procedur och handläggning; myndigheters skyldighet att väga in enskildes intresse; myndigheters skyldighet att agera inom rimlig tid; samt andra krav på handläggningsrutiner. Eftersom en huvuddel av den här uppsatsen handlar om att analysera relationen mellan EU-rätt och svensk rätt, förs också en diskussion om medlemsstaternas institutionella och processuella autonomi gentemot EU. Slutligen presenteras slutsatsen att det svenska genomförandet av direktivets bestämmelser som anknyter till omsorgprincipen varit bristande och att direktivet har begränsat såväl medlemsstaternas institutionella som processuella autonomi.

Page generated in 0.0977 seconds