Arbetet som ny fartygsingenjör kan vara stressigt och krävande på flera sätt och för att kunna utföra arbetet på ett korrekt sätt behövs rätt kompetens. Syftet med studien är att få en insikt i om nyexaminerade sjöingenjörer har tillräckligt med kompetens för att utföra arbetsuppgifterna som andre fartygsingenjör och på vilka sätt kompetensen införskaffats. För att ta reda på det intervjuades fem fartygsingenjörer. Resultatet visar att kunskaper som är en del av den slutgiltiga kompetensen kommer ifrån flera olika sammanhang både före och under utbildningen på sjöingenjörsprogrammet samt att de intervjuade fartygsingenjörerna känner sig kompetenta nog att klara av jobbet som andre fartygsingenjör. / The work as a new marine engineer can be stressful and demanding in several ways and in order to be able to carry out the work correctly, the right skills are needed. The purpose of the study is to gain an insight into whether newly graduated marine engineers have enough competence to perform the duties of Second engineer and in what ways the skills have been acquired.  To find out, five marine engineers were interviewed. The results show that pieces of knowledge that are part of the final competence comes from several different contexts both before and during the education at the marine engineering program and that the interviewed engineers feel competent enough to handle the job as second marine engineer.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka animationer i kemiundervisning på gymnasieskolan. Mer specifikt: att utreda hur animationer för närvarande används i undervisningen, vilken betydelse förkunskaper har på elevens förståelse av animationer och även hur förståelsen påverkas av animationens design. För undersökningen valdes området kemisk bindning. Den första delen, kartläggningen av hur animationer används i kemiundervisningen, utreddes med hjälp av en lärarenkät. Den andra delen, undersökningen av elevers förståelse för animationer utifrån förkunskaper och animationens design, gjordes med hjälp av en elevenkät och en elevintervju. Under elevintervjun fick eleverna ta del av två utvecklade animationer, där den ena illustrerade jonbindning i två dimensioner och den andra i tre dimensioner. Animationerna visades genom att hälften av eleverna började med den ena animationen medan övriga inledde med den andra för att ta reda på om ordningsföljden inverkar på lärandet. För att komplettera dessa två delar utfördes en litteratursammanställning, med inriktning mot lärande, animationer och sambandet mellan de två.Insamlade data analyserades genom en tematisk analys. Resultaten som följde ur analysen var fyra olika teman relaterade till elevers begreppsanvändning. De visade att elever använder begrepp som är relevanta men inte förväntade, eller begrepp som är irrelevanta för det aktuella kemiska området. Vidare visade vissa elever en avsaknad av begrepp för att förklara det kemiska området. Till sist framkom en skillnad mellan elevers uppfattning av animationer i två dimensioner och animationer i tre dimensioner. Vissa begrepp tenderade att endast nämnas i diskussion kring animationen i två dimensioner och föll bort vid tre dimensioner. Utifrån dessa teman kunde olika möjliga strategier för lärare lyftas fram med hjälp av den litteratur som framförts. Dessa strategier sammanfattades sedan i ett vägledande material för kemilärare i gymnasieskolan. Materialet är avsett att vägleda lärare i hur animationer på bästa sätt används i kemiundervisningen med avseende på elevernas förutsättningar.Sammanfattningsvis kunde följande slutsatser dras. Animationer används i gymnasieskolans kemikurser med syfte att illustrera fenomen och processer som inte går att se med blotta ögat. Gällande elevers förståelse för animationer finns det flera påverkande faktorer. Brister i förkunskaper kan leda till att eleven använder irrelevanta begrepp, eller att de relevanta begreppen inte finns i elevens vokabulär. En högre grad av förkunskap kan däremot leda till att eleven använder begrepp som läraren inte förväntat sig i den aktuella undervisningssituationen. Animationens dimensionalitet påverkar elevens förståelse. En tvådimensionell animation visade sig enklare för eleverna att förstå än en tredimensionell animation. Lärarens uppdrag är att ta hänsyn till dessa aspekter för att eleverna ska ha användning för animationerna i sina lärprocesser. / The purpose of this thesis was to investigate animations in chemistry education in Swedish upper secondary school. More specifically, to discern how animations are currently used in education, how prior knowledge affects the students’ understanding of animations and lastly how the understanding is affected by the design of the animation. For this investigation the subject of chemical bonds was chosen. The initial part, mapping the usage of animations in chemistry education, was investigated with a teacher survey. The second part, investigation of students’ understanding based on prior knowledge and the design of the animation, was conducted with a student survey and a student interview. During the student interview, the students were presented with two animations developed by the interviewers, where one depicted ionic bonds in two dimensions while the other depicted the concept in three dimensions. The animations were presented by having half of the students first view one of the animations, while the remaining students started with the other one in order to distinguish if the sequencing affects learning. To complement these two parts, a study of literature was conducted, with direction towards teaching, animations and the connection between the two. Gathered data were analyzed through a thematic analysis. The results that followed from this analysis were four different themes related to students’ usage of concepts. They showed that students use concepts that are relevant but not expected, or concepts that are irrelevant for the current chemical field. Furthermore, students showed a lack of concepts when trying to explain the chemical field. Lastly, a difference was distinguished between students’ perception of animations in two dimensions and animations in three dimensions. Some concepts tended to only appear in relation to the animation in two dimensions. Based on these themes, different strategies for teachers were highlighted with the help from the presented literature. These strategies were summarized in a guiding material for chemistry teachers in the Swedish upper secondary school. The material is intended to guide teachers in how to use animations in chemistry education in an optimal way regarding students’ prerequisites.To sum up, the following conclusions could be drawn. Animations are used in chemistry courses of Swedish upper secondary schools with the purpose of illustrating phenomena and processes that are not visible to the naked eye. Regarding students’ understanding of animations there are several influencing factors. Lack of prior knowledge can lead to the student using irrelevant concepts, or that the relevant concepts are not in the student’s vocabulary. A higher degree of prior knowledge can result in the student utilizing concepts that the teacher did not expect in the current instructional context. The dimensionality of the animation affects the student’s understanding. A two-dimensional animation proved to be easier for the students to understand than a three-dimensional animation. The teacher’s responsibility is to consider these aspects for the students to make use of the animations in their learning processes.

<p dir="ltr">In this thesis, we delve into the exploration of several nonparametric and semiparametric econometric models within the Bayesian framework, highlighting their applicability across a broad spectrum of microeconomic and macroeconomic issues. Positioned in the big data era, where data collection and storage expand at an unprecedented rate, the complexity of economic questions we aim to address is similarly escalating. This dual challenge ne- cessitates leveraging increasingly large datasets, thereby underscoring the critical need for designing flexible Bayesian priors and developing scalable, efficient algorithms tailored for high-dimensional datasets.</p><p dir="ltr">The initial two chapters, Chapter 2 and 3, are dedicated to crafting Bayesian priors suited for environments laden with a vast array of variables. These priors, alongside their corresponding algorithms, are optimized for computational efficiency, scalability to extensive datasets, and, ideally, distributability. We aim for these priors to accommodate varying levels of dataset sparsity. Chapter 2 assesses nonparametric additive models, employing a smoothing prior alongside a band matrix for each additive component. Utilizing the Bayesian backfitting algorithm significantly alleviates the computational load. In Chapter 3, we address multiple linear regression settings by adopting a flexible scale mixture of normal priors for coefficient parameters, thus allowing data-driven determination of the necessary amount of shrinkage. The use of a conjugate prior enables a closed-form solution for the posterior, markedly enhancing computational speed.</p><p dir="ltr">The subsequent chapters, Chapter 4 and 5, pivot towards time series dataset model- ing and Bayesian algorithms. A semiparametric modeling approach dissects the stochastic volatility in macro time series into persistent and transitory components, the latter addi- tional component addressing outliers. Utilizing a Dirichlet process mixture prior for the transitory part and a collapsed Gibbs sampling algorithm, we devise a method capable of efficiently processing over 10,000 observations and 200 variables. Chapter 4 introduces a simple univariate model, while Chapter 5 presents comprehensive Bayesian VARs. Our al- gorithms, more efficient and effective in managing outliers than existing ones, are adept at handling extensive macro datasets with hundreds of variables.</p>

Syftet med studien var att studera effekten av explicit kontextuell förhandsinformation på olika reliabilitetsnivåer hos fotbollsmålvakters förmåga att rädda straffar. Hypotesen som sattes utgick från att det skulle finnas en effekt av kontextuell förhandsinformation under förhållandet med stark handlingstendens, samtidigt skulle det inte finnas någon effekt av kontextuell förhandsinformation på målvakters förmåga vid förhållandet av svag handlingstendens. Syftet studerades genom en faktoriell experimentell design med de två förhållandena av svag handlingstendens (60/40) och stark handlingstendens (80/20). Manipuleringen av kontextuell förhandsinformation applicerades i båda förhållanden av handlingstendens i form av manipuleringen med kontextuell förhandsinformation och utan kontextuell förhandsinformation, på så vis utgjordes experimentet av fyra förhållanden. Deltagarna i studien bestod av 8 fotbollsmålvakter varav 7 män och 1 kvinna som alla hade 8 års erfarenhet av målvaktsspel. Det teoretiska ramverket som användes för analys var den bayesianska modellen som är en kognitiv modell vilken förklarar hur människan tar in och använder information genom att använda explicit kontextuell förhandsinformation och kinematisk information. Resultatet visade på att det inte fanns en statistisk signifikant effekt av kontextuell förhandsinformation oberoende av stark eller svag handlingstendens. Med resultatet menas att det inte finns några betydande effekter av kontextuell förhandsinformation under förhållande av stark handlingstendens eller svag handlingstendens. Resultaten för studien ligger inte i linje med tidigare forskningsbild av fenomenet, detta i form av att resultatet indikerar att det inte finns en effekt på målvakternas förmåga till antecipering. / The purpose of the study was to study the effect of explicit contextual information on soccer goalkeepers' ability to save penalties. The hypothesis set predicted that there would be an effect of contextual prior information under the high-action tendencies condition, while there would be no effect of contextual prior information on goalkeepers' ability under the low-action tendencies condition. The purpose was studied through a factorial experimental design with the two action tendency ratios of low-action tendencies (60/40) and high-action tendencies (80/20). The manipulation of prior contextual information was applied in both action tendency conditions in the form of the manipulation with contextual prior information and without contextual prior information, thus the experiment consisted of four conditions. The participants in the study consisted of 8 soccer goalkeepers, 7 men and 1 woman, all of whom had 8 years of experience in goalkeeping. The theoretical framework used for analysis was the Bayesian model which is a cognitive model which explains how humans take in and use information by using explicit contextual prior information and kinematic information. The results showed that there was not a statistically significant effect of contextual prior information. The result means that there are no significant effects of contextual prior information under conditions of high-action tendencies or low-action tendencies. The results of the study are not in line with previous research, this in the form that highly probable contextual information seems to not contribute with an effect on goalkeepers' ability to anticipate. / <p>Arbetet har i sammarbete utformats mellan mig och Pontus Hahrgren, där utformning av metoddesign, insamling av data, och analys av resultat genomförts ihop men separata arbeten har därefter utarbetats för rättsäker examination.</p>

Denna studie har granskat nedanstående frågeställningar, där punkt 2 varit i huvudfokus. 1. I vilken omfattning anser gymnasielärare att förkunskaperna i bråkräkning brister hos nyblivna gymnasieelever och vilka konsekvenser anser lärarna att sådana brister får när det gäller elevernas möjligheter att tillgodogöra sig gymnasiets matematikundervisning? 2. Vilka strategier använder gymnasielärare för att hantera bristande förkunskaper i bråkräkning och på vilka grunder vilar dessa strategier? Bakgrunden till studien var en uppfattning att förkunskapsbristerna i bråkräkning hos nyblivna gymnasieelever är utbredda och att gymnasielärare på något sätt behöver finna sätt att förhålla sig till dessa brister. Tidigare forskning indikerade stora brister i förkunskaper. Det teoretiska ramverket utgick bland annat från den didaktiska ämnesanalysen, framförallt såsom presenterad av Löwing (2016). Datainsamling gjordes genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare på två skolor. Materialet bearbetades och analyserades med hjälp av tematisk analys. Lärarna i studien gav sammantaget en bild av att det finns ett icke oansenligt problem med bristande förkunskaper i bråkräkning, i synnerhet om man beaktar de många områden inom gymnasiematematiken där bråkräkning behövs för att adekvat tillgodogöra sig innehållet. En grund för att hantera bristande förkunskaper i bråkräkning, var att synliggöra elevernas förkunskapsnivå, på individuell basis såväl som för klassen. Ett huvudinstrument för synliggörande var de inledande diagnosprov som de undersökta skolorna använder sig av. De strategier som används för att möta förkunskapsbristerna kunde sorteras i två teman, Repetition och Eleven. Den dominerande repetitionen görs i inledningen av gymnasiet. Det som dock särskilt utmärkte de lärare i undersökningen som hade väl utvecklade ämnesdidaktiska strategier var dels att de hade en motsvarande utvecklad analys av problembilden, dels att de aktivt arbetade med konceptuell förståelse och integrering av procedurkunskap, snarare än att fokusera på renodlad procedur repetition. Det gick att dra paralleller mellan lärarnas ämnesdidaktiska strategier och den didaktiska ämnesanalysen i teoriramen, även om lärarna i denna studie inte arbetade på samma systematiska och detaljerade nivå. Under temat Eleven arbetades aktivt med att utveckla elevernas inställning, självförtroende och motivation när det gäller matematik, även här grundat i en aktiv problemanalys. De som läser natur- och teknikprogram, det vill säga matematikkurser på c-nivå, har typiskt inte denna utmaning tillnärmelsevis i samma utsträckning, som de som läser till exempel hantverksprogram eller estetprogram. / This study has researched two issues, where the second has been the primary focus. 1. To what extent do upper secondary school teachers view new students’ prior knowledge of fractions as deficient and what consequences do the teachers consider that such deficiencies have regarding students' abilities to assimilate the ensuing mathematics teachings? 2. What strategies do upper secondary school teachers use to manage deficiencies in prior knowledge in fractions and on what grounds do these strategies rest? The background to the study was a perception that the deficiencies in prior knowledge in fractions of upper secondary school students is substantial and that teachers somehow need to find ways to manage these deficiencies. Previous research indicated major deficiencies in prior knowledge. The theoretical framework was based primarily on the Educational Subject Matter Analysis, as presented by Löwing (2016). Data collection was done through semi-structuredinterviews with five teachers at two schools. The material was processed and analyzed using thematic analysis. Overall, the teachers in the study gave the impression that there is a substantial problem with prior knowledge deficiency in fractions, especially considering the many areas in upper secondary mathematics where fractions are needed to adequately assimilate the teachings. One basis for dealing with prior knowledge deficiencies, was to assess the students' level of prior knowledge, on an individual basis as well as for the class. A main assessment instrument was the initial diagnostic tests used by the surveyed schools. The strategies used to meet the prior knowledge deficiencies was sorted into two themes, Repetition and The Student. The dominant repetition is done in the beginning of the school year. However, what particularly distinguished the teachers in the survey who used well-developed didactic strategies was that they had a correspondingly developed problem analysis, and also that they actively worked with conceptual understanding, rather than pure procedure repetition. Parallels could be drawn between the teachers' didactic strategies and the Educational Subject Matter Analysis, although the teachers in the study did not apply it systematically. The Student theme primarily involved active work to develop the students' attitude, self-confidencea and motivation with regards to mathematics. Those who study science and technology programs, i.e. advanced level mathematics courses, typically do not have this challenge to the same extent as those who study for example craft aesthetics programs.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.