Enligt rapporten "Akademi eller Verklighet?" skriven av Svenskt Näringsliv saknar många akademiker en god kontakt med arbetslivet under sina studier. Rapporten poängterar att svenska universitets och högskolors samverkan med arbetslivet är bristande och är i behov av förbättring. Detta då bristande arbetslivskontakt under studier kan resultera i att akademiker inte anses vara lika attraktiva på arbetsmarknaden som de akademiker som anser sig ha haft god kontakt med arbetslivet under sina studier. Att akademiker som upplevt en god samverkan under sina studier gör dem mer eftertraktade på arbetsmarknaden tyder på att en positiv förändring sker hos en person som har upplevt en god kontakt med arbetslivet och fått praktisk erfarenhet i ett yrke. Denna uppsats ämnar analysera huruvida en förändring sker i studenters prioritering av ledarskapsfärdigheter efter att praktiskt fått utöva ledarskap i form av en yrkespraktik. Uppsatsen har vidare som ansats att analysera huruvida de eventuellt ändrade prioriteringarna kan härledas till specifika situationer som upplevts under praktikperioden. Uppsatsen utgår från ett hermeneutiskt synsätt och är en fallstudie då uppsatsen har som avsikt att djupgående beskriva och analysera det generella undersökningsproblemet genom att kvalitativt studera studentorganisationen AIESEC. Detta genom att sex intervjuer med studenter som alla besitter ledarskapspositioner, i form av en yrkespraktik, inom organisationen genomfördes. Undersökningen har även en kvantitativ ansats då en enkätundersökning bland studenter som saknar erfarenhet inom ledarskap genomförts för att kunna jämföra prioriteringen av ledarskapsfärdigheter hos studenter som saknar och studenter som praktiskt utövar ledarskap i form av en yrkespraktik. För att kunna analysera data erhållen genom undersökningen samt kunna besvara undersökningsfrågan valdes teorier inom området lärande genom erfarenhet samt en modell angående ledarskapsfärdigheter. David Kolbs teori Experiential Learning och teorin Action-Observation-Reflection Model är två teorier som författarna av denna uppsats har utgått ifrån för att bättre kunna förklara den eventuella förändringen och härledningen av denna. Teorierna användes även när enkäten och intervjuguiden konstruerades. Vidare användes även ett antal ledarskapsfärdigheter som Hughes, Ginnett och Curphy beskriver i boken Leadership – Enhancing the Lesson of Experience som stöd för undersökningen. Efter att undersökningens insamlade data analyserats kunde det tydas att en förändring i prioriteringen av ledarskapsfärdigheter tycks ske då en yrkespraktik inom ledarskap genomgås. Undersökningen tyder på att de studenter som saknar praktisk erfarenhet inom ledarskap prioriterar färdigheten lyhördhet högt medan de studenter som praktiskt utövar ledarskap i form av en yrkespraktik istället tycks prioritera färdigheten motivation. Trots att även likheter i prioriteringen av ledarskapsfärdigheter påträffades mellan studenter som saknar och studenter som praktiskt utövar ledarskap i form av en yrkespraktik tyder bland annat härledningen av prioriteringen av ledarskapsfärdigheter som studenter som praktiskt utövar ledarskap gör att deras prioritering har påverkats av erfarenheten som yrkespraktiken erbjudit. Undersökningen visade att studenters prioritering av ledarskapsfärdigheter tycks kunna härledas till situationer som upplevts eller upplevs i deras ledarskapsposition inom AIESEC samt till tidigare ledares bristande respektive lyckade ledarskap. / According to the report "Akademi eller Verklighet?" written by the Confederation of Swedish Enterprise do many academics lack good contact with the working life during their studies which has resulted in the problem of academics not being desired by employers. The fact that academics that have had a good contact with the working life during their studies are more desired by employers than those academics who did not consider themselves to have a good contact with the working life during their studies shows that a positive change seems to occur when someone undergoes a practical experience within a profession. This Bachelor thesis has the purpose to analyze whether a change occur in students prioritization of leadership skills due to a practical experience of leadership in terms of an internship. The thesis aims further to analyze whether one can derive the possible change in students prioritization of leadership skills to situations experienced during the internship in the field of leadership. The thesis proceeds from a hermeneutic view and is a qualitative case study since the thesis has the purpose to analyze and describe the research question by studying the student organization AIESEC. The research consists of one questionnaire study among students that lack practical experience in the field of leadership and six interviews with students that practice leadership within the student organization AIESEC. This enables a comparison between the prioritization of students that lack ctical experience of leadership and students that practice leadership in terms of an internship. The theories Experiential learning and Action-Observation-Reflection Model and a model regarding leadership skills were used when the questionnaire and the interview guide were constructed and when the information received from the research were analyzed. The theories where also used when the research question was answered. After the information received from the research had been analyzed one could interpret that a change in the prioritization of leadership skills seems to occur due to an internship in the field of leadership. One could also interpret from the study that the prioritization of leadership skills derives from situations experienced during the practical experience of leadership and also from previous leaders lacking or successful leadership.

Med bakgrund av de senaste årens turbulens på världens kapitalmarknader, ökad globalisering med tillhörande konkurrens av kapital, tillsammans med i Sverige allt mer ”slimmade” företagsorganisationer bör det finnas en drivkraft för att frigöra kapital från verksamheten för att kunna användas till andra ändamål, såsom nya investeringar. Kapital finns bundet i olika tillgångar och skulder i ett företag, men hur väljer ett företag område för att uppnå mest effekt av kapitalrationaliseringen? Befintlig teori tar upp hur kapitalrationalisering kan uppnås i respektive tillgång eller skuld med olika metoder och att bedriva kapitalrationaliseringsprojekt kräver tid och engagemang. Syftet med denna uppsats är att skapa en modell som gör det möjligt att jämföra olika delar av ett företags kapitalbindning och potentialen i effektivare användning av densamma och på så sätt skapa en prioriteringsordning som kan användas som beslutsunderlag för företag. Samt att applicera denna modell på ett företag och därmed se vilka frågeställningar som användandet av modellen kan stöta på. För att kunna bygga ovanstående modell görs en genomgång av befintliga teorier kring frågeställningar om kapital, kapitalbindning samt uppföljning och styrning av kapital. Vidare behövs ytterligare variabler för att skapa modellen, därför förs resonemang kring variation och tidsram som krävs. Som avslutning efter teorigenomgång och diskussion kring variabler skapas modellen. Metoden kan närmast beskrivas som teoretiskt deduktiv med en praktisk test av modellen. Utifrån test av modellen på företaget är slutsatsen att modellen ger en prioriteringsordning av kapitaldelar. En positiv sidoeffekt är också att modellen ”tvingar” användaren att börja arbeta med kapitalbindningen samt tänka kapitalrationalisering. Dock märks det tydligt att den mjuka variabeln ”årseffekt” har stor inverkan på prioriteringen. Detta är en värdering som ”måste” göras internt i ett företag vilket gör att modellen lämpar sig bäst för intern användning. Ytterligare en faktor talar för att modellen bör användas internt eftersom det krävs tillgång till detaljerad information om vad som ingår i de olika kapitaldelarna för att kunna bedöma hur dessa skall behandlas i modellen.

Syfte: Syftet med denna studie var att utvärdera tillförlitligheten av informationen som ambulanspersonalen får från sjukvårdens larmcentral. Frågeställningen är i vilken utsträckning utalarmeringsinformationen stämmer överens med vad ambulans personalen gör för bedömningar väl framme på plats hos patienten. Metod: I denna studie användes en deskriptiv och korrelativ design och sambandet mellan de två variablerna utalarmeringsorsak och bedömt tillstånd. Studien inkluderade alla de larm som utalarmerats som prioritet 1A/B under insamlingsperioden, vecka 10 till vecka 18 2012, vilket resulterade i 62 larm. Resultat: Analysen av utalarmeringsorsak och bedömt tillstånd på plats visar en hög grad av överensstämmelse, kappa koefficienten 0.78. Det är enbart fem fall av sextiotvå, cirka 8 % som avviker utan någon rimlig förklaring, det kan därav antas att det medicinska beslutsstödet fungerar bra. Resultatet visar dock att det sker avvikanden när den intervjuande sjuksköterskan får ett larm med en medvetandepåverkad patient vid utalarmeringen. Slutsats: Studien visar att den utalarmeringsinformation som ambulansen får från sjukvårdens larmcentral anses fungera bra vid utalarmeringen av prioritering 1. Dock upptäcktes att det förekommer oförklarliga avvikande utalarmeringar, där det behövs mer forskning för att kunna utvärdera orsaken kring. / Objective: The objective of this study is to evaluate the reliability of the information that the ambulance crew receive from the emergency dispatch center. And in what extent the dispatch information is consistent with the ambulance crew’s evaluation of the patient’s condition. Method: In this study, a descriptive and correlative design and the relationship between two variables, emergency dispatch and assessed condition, and how well these were consistent with each other were evaluated. The study included all alarms that were dispatched as a priority 1A/B during the data collection period that lasted between week 10 to week 18 2012. This resulted in sixty-two alarms from the emergency dispatch center and the assessments made by the ambulance crew. Results: The analysis of the emergency dispatch and the assessed condition on the seen shows a high level of agreement, kappa coefficient 0.78. There are only five cases of sixty-two, about 8 % that’s without reasonable explanation. It can be assumed that the medical dispatch support tool works well. The result also shows that it sometimes occur mistakes when the interviewing nurse at the medical dispatch center had a patient whit impaired consciousness. Conclusion: The study shows that the dispatch information received from the emergency dispatch center should be considered to work well when dispatching priority 1 alarms. Furthermore, it was discovered that there are unexplained divergent dispatches, where more research is needed to evaluate the occurred mistakes.

Requirements management is an important part of the software development process. The success of a project may depend on how this is handled. Even though several research studies indicates that more attention should be paid on non-functional requirements, the primary focus in practical projects still regards identifying functional requirements. Especially the prioritization of the non-functional requirements has been proven to be of great importance for the success of a project. This report investigates basics in agile requirements management involving opinions from experts from a software development company. This is done with help of existing literature and interviews with key actors involved in prioritization at the company. I investigate prioritization of non-functional requirements and possibilities for agile project development. The results contribute to developing an overall understanding of the agile way of working. The methodology of this report follows a qualitative approach. It is based on secondary data from literature and documents, but also on data collected via interviews. The results are acknowledging earlier findings from the literature and illustrate with examples actual prioritization of non-functional requirements, and how and why prioritization is a complex activity at a company. However, according to one of the most important findings of this study, the strict use of prioritization techniques is not the most urgent necessity for the success of a project. / Kravhanteringen är en viktig del av systemutvecklingsprocessen. Ett projekts framgång kan kopplas till hur detta genomförs. Även om flera studier pekar på att mer uppmärksamhet bör läggas på icke-funktionella krav är den primära fokusen i flera projekt fortfarande att identifiera funktionella krav. Speciellt prioriteringen av de icke-funktionella kraven har visat sig vara av stor betydelse för ett lyckat projekt.  Den här rapporten undersöker grunderna i den agila kravhanteringen som involverar åsikter från experter i ett företag inom mjukvaruutveckling. Detta görs med hjälp av befintlig litteratur samt intervjuer med nyckelaktörer involverade i prioriteringen hos företaget. Jag undersöker prioriteringen av icke-funktionella krav och möjligheter för agil projektutveckling hos företaget. Följaktligen kommer resultatet bidra till att ge läsaren en allmän förståelse om det agila arbetssättet. Metodologin för den här rapporten följer ett kvalitativt tillvägagångssätt. Den baseras på sekundär data från litteratur och dokument, men även data insamlat via intervjuer. Resultaten medger tidigare upptäckter från litteraturen och visar med exempel verklig prioritering av icke-funktionella krav samt hur och varför prioriteringen är en komplex aktivitet hos ett företag. Dock är, enligt en av de viktigaste upptäckterna i den här rapporten, ett strikt användande av prioriteringstekniker inte den viktigaste nödvändigheten för ett lyckat projekt.

För många akut sjuka patienter är alarmeringssjukvården och ambulanssjukvården den första kontakten med sjukvården. Därför är det viktigt att dessa patienter prioriteras korrekt i förhållande till sjukdomstillståndets allvarlighetsgrad. Allra viktigast är det när patientens tillstånd är potentiellt akut livshotande, i situationer när tid är liv. Förutom det fysiska hotet kan tiden kännas outhärdligt lång innan ambulansen är på plats. Rädsla för att inte bli hittad och rädsla för att tillståndet ska försämras ytterligare kan innebära en skarp konfrontation med tankar om livets ändlighet. Syftet med studien var att kartlägga om det förelåg några skillnader i prioritering mellan alarmeringssjukvården och ambulanssjukvården, vid uppdrag där ambulanssjukvården bedömt att patienten led av ett potentiellt akut livshotande tillstånd. Alarmerings- och ambulansuppdrag från en region i sydvästra Sverige analyserades i en retrospektiv kvantitativ studie. Data inkluderade varje uppdrag under 2014 som ambulanssjukvården bedömt som Prio 1 vid avtransport (n=17 184). Av dessa uppdrag var 82,4 % (n=14 676) utlarmade som Prio 1 av alarmeringssjukvården. De resterande 17,6 % (n=3138) larmades ut som Prio eller Prio 3. Väntetiden för de patienter som bedömdes som Prio 2 eller Prio 3 vid utlarmningen var 100 % längre jämfört med som larmades ut som Prio 1. De bedömda tillstånd som oftast prioriterades upp var ”Ryggbesvär” (71,7 %) och ”Buk/urinvägar” (47,6 %). Kvinnor (19,7 %) prioriterades upp i högre utsträckning än män (18,3 %). Den största skillnaden förekom i gruppen ”Våld-misshandel” där andelen upprioriterade män var 14,7 % och andelen upprioriterade kvinnor var 41,7 %. Skillnader i prioritering i relation till ålder var högst för patienter som var 81 år eller äldre (26,0 %). Slutsatsen är att det förekommer omotiverade skillnader i vård för den aktuella patientgruppen. Skillnaderna är väsentliga eftersom tillståndens svårighetsgrad är bedömda som potentiellt akut livshotande och för en del av tillstånden är effekten av både åtgärder och väntan stor. Studien visar var skillnaderna är som störst, vilket gör det lättare att bedöma vilka vidare studier som sannolikt ger mest patientnytta.

Diss. Linköping : Univ., 2001.

<p>När företag ska införa nya informationssystem brukar de stöta på flera olika problem. Problemen har ofta att göra med vilka krav som ska realiseras och vem som ska bestämma vilka krav som ska realiseras. Att utföra prioritering på krav är lika viktigt som att samla in krav. Det vanligaste problemet är att kunder och användare tenderar att tycka att alla krav är viktiga för att säkerställa att så många som möjligt av deras önskemål ska realiseras. Detta kan bli onödigt dyrt då de flesta informationssystem-projekt har begränsade resurser.</p><p>Detta arbete har som syfte att undersöka vilka metoder systemutvecklare använder och hur de använder dessa metoder för att prioritera krav. Arbetet täcker även vilka intressenter som är inblandade när krav prioriteras och vad som händer med kraven som inte ska realiseras.</p><p>Dagens företag använder få standardmetoder för att prioritera krav. Drivfaktorn för att realisera ett krav är kostnaden eller tiden som belastar kravet. Kunden är ägaren av systemet och därför brukar kunden ha det sista ordet när det gäller att bestämma vilka krav som skall realiseras och vilka krav som faller bort.</p>

IT-utvecklingen är en stor del som påverkar hela dagens samhälle, därmed även den offentliga sektorn. När investeringarna ska genomföras kan nyttoanalysen komma att spela en viktig roll när det kommer till värdering av en nytta. En problematik som uppkommer är hur ett verktyg för en nyttoanalys ska utformas för att på ett okomplicerat sätt anpassas till en offentlig verksamhet. Syftet med denna studie är att klargöra hur projektprocessen är idag på IT-förvaltningen i Landstinget i Kalmar län samt ge dem ett verktyg för nyttoanalyser. Den ämnar även till att verktyget ska kunna används vid prioritering bland olika IT-projekt. För att genomföra studien har vi arbetat utifrån en kvalitativ metod och abduktiv forskningsansats. Vår slutsats av denna studie har resulterat i ett verktyg utformat till IT-förvaltningen i Landstinget i Kalmar län.

När företag ska införa nya informationssystem brukar de stöta på flera olika problem. Problemen har ofta att göra med vilka krav som ska realiseras och vem som ska bestämma vilka krav som ska realiseras. Att utföra prioritering på krav är lika viktigt som att samla in krav. Det vanligaste problemet är att kunder och användare tenderar att tycka att alla krav är viktiga för att säkerställa att så många som möjligt av deras önskemål ska realiseras. Detta kan bli onödigt dyrt då de flesta informationssystem-projekt har begränsade resurser. Detta arbete har som syfte att undersöka vilka metoder systemutvecklare använder och hur de använder dessa metoder för att prioritera krav. Arbetet täcker även vilka intressenter som är inblandade när krav prioriteras och vad som händer med kraven som inte ska realiseras. Dagens företag använder få standardmetoder för att prioritera krav. Drivfaktorn för att realisera ett krav är kostnaden eller tiden som belastar kravet. Kunden är ägaren av systemet och därför brukar kunden ha det sista ordet när det gäller att bestämma vilka krav som skall realiseras och vilka krav som faller bort.

Introduktion:Användandetav enbart skademarkörskort vid övningar istället för både skademarkörskort och skademarkörer har diskuterats eftersom det kan ha en ekonomisk och tidsbesparande vinning. Syfte:Beskriva och påvisa skillnader och fördelar med enbartskademarkörskort jämfört med skademarkörer tillsammans med skademarkörskort vid större övningar. Metod:Retroperspektiv analys av insamlad data från övning med enbart skademarkörskort jämfördes med övning med både skademarkörskort och skademarkörer. Tid till första läkarkontakt och tid till operation jämfördes mellan de olika övningarna. Resultat: Av 106 medverkande i de båda övningarna var 33 bedömdasom röda, det vill säga i behov av omedelbart omhändertagande. Tiden till första läkarkontakt för grupp 1 (skademarkörskort) 16,5±5,4 minuter och för grupp 2 (skademarkörer) 10,7±13,7 minuter (p=0,029). Tiden till operation var för grupp 1 26,5±20,0 minuter och i medel för grupp 2 66,4±38,8 minuter (p&lt;0,001). Slutsats:Användandet av enbart skademarkörskortunderskattadestiden till operation medan tiden till första läkarkontakt överskattades något.Sannolikt är simuleringskort kostnadseffektiva när det gäller att identifiera flöden och processer, men har svagheter gällande att efterlikna verkligheten.Både skademarkörskort och skademarkörer har därför sin plats när sjukhusens beredskap för masskadeanfall analyseras.