Purpose: The purpose of this study is to increase the knowledge of how the existing gap betweenstrategy formulation and strategy implementation can be bridged in a project-­‐based organization.  The reason for this is to contribute with an empirical example of what challenges and obstacles are associated with this gap and how these can be solved.Method: The investigation of the strategy implementation in a project-­‐based organization has been conducted as a case study. To collect the necessary empirical material, three rounds of interviews were held with relevant employees of the case company, such as the Head of Strategy, Head of Product and sales people. The interviews have been complemented by collection of documents and participation in meetings held at the case company.Findings: The findings of the case study have showed that the strategy can be implemented in three ways in a project-­‐based organization: through the organizational structure, through the executed external projects and through the portfolio management. Additionally, the findings have revealed a number of existing problems within strategy implementation. The major challenges found were achieving balance in the Balanced Scorecard, prioritization of both internal and external projects and managing a programme as a project, which were confirmed in the literature.Practical implications: This study has resulted in a description of  how  a  project-­‐based organization implements its strategy. Furthermore, this study highlights the existing challenges within this process, such as achieving balance in the Balanced Scorecard and better prioritizing the internal and external projects.Theoretical implications: This study contributes with increased insight and knowledge of how a project-­‐based organization implements strategy and thus, expands the knowledge of how the gap between strategy formulation and implementation can be decreased. Several problems highlighted in the literature associated with this gap have been verified by this study. In this way, additional theoretical implications are the proposed solutions for how these problems can be solved. / Syfte: Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur det existerande gapet mellan strategiformulering och strategiimplementering kan överbryggas i en projektbaserad organisation. Anledningen till detta är att bidra med ett empiriskt exempel kring vilka utmaningarnas och hinder som associeras med detta gap samt hur dessa kan överkommas. Metod: Undersökningen av strategiimplementeringen i en projektbaserad organisation har genomförts i form av en fallstudie. För att samla in det nödvändiga empiriska materialet har tre intervjurundor genomförts  tillsammans  med relevanta anställda på fallstudieföretaget.  Exempel på dessa är Strategichefen, Produktchefen och säljare. Intervjuerna var kompletterade genom insamling av dokument och genom deltagande på möten som hölls på fallstudieföretaget. Resultat: Resultat av denna fallstudie visar att strategi kam implementeras på tre sätt i en projektbaserad organisation: genom organisationsstrukturen, genom exekveringen av externa projekt  och genom portföljhantering. Resultaten har också visat ett antal existerande problem inom  rategiimplementeringen. De stora utmaningarna är att uppnå balansen i de balanserade styrkorten, prioriteringen av både interna och externa projekt och hantera ett program som ett projekt. Dessa utmaningar var bekräftade i litteraturen. Praktiskt bidrag: Denna studie har resulterat i en beskrivning av hur en projektbaserad organisation implementerar sin strategi. Dessutom har denna studie lyft fram de existerande utmaningarna inom denna process, såsom att uppnå balansen i de balanserade styrkorten och bättre prioritering av interna och externa projekt. Vetenskapligt bidrag: Denna studie bidrar med ökad insyn och kunskap om hur en projektbaserad organisation implementerar strategi och således, utvidgar kunskapen om hur gapet mellan strategiformuleringen och implementeringen kan minska. Flera problem som lyfts fram i litteraturen och som associeras med detta gap har blivit bekräftade i denna studie. Därför är de föreslagna lösningarna på hur dessa problem kan lösas ännu ett vetenskapligt bidrag.

Background. Software vulnerabilities are a constant threat to organisations, businesses, and individuals. Keeping all devices patched from security software vulnerabilities is complex and time-consuming. Companies must use resources efficiently to ensure that the most severe security vulnerability is prioritised first. Today’s state-of-the-art prioritisation method only relies on the severity of the vulnerability without its environmental context. We propose a novel method that automatically prioritises the vulnerabilities in a device based on its environmental information, such as role and criticality. Objectives. This thesis aims to analyse to what extent vulnerabilities can be prioritised based on the environmental information of the device. Furthermore, we investigate the possibility of automatically estimating the role and criticality of a device and to what extent they can more accurately reflect the severity of the vulnerabilities present in the device. Methods. The proposed novel method uses environmental information found by a vulnerability scanner. Based on this information, the method estimates the role of the device. The role is then used by the method to estimate the criticality of the device. Based on the criticality and environmental information, a new vulnerability score is calculated for each vulnerability, and the list is reprioritised based on the latest score. We further apply an experimental study to analyse the assessment of the method against experts' assessment. Results. The experimental study indicates that the method performs slightly better than the state-of-the-art method. The proposed novel method estimated the primary role with an accuracy of 100% and the secondary role with an accuracy of 71.4%. The method's criticality assessment has a moderate agreement with the experts' criticality assessment. Overall, the method's reprioritised vulnerability lists correlate almost perfectly with the experts' vulnerability lists. Conclusions. Considering the environmental information during the prioritisation of vulnerabilities is beneficial. We find that our method performs slightly better than the state-of-the-art method. The proposed method needs further improvements to give a better criticality estimation. However, more research is required to claim that system administrators could benefit from using the proposed method when prioritising vulnerabilities. / Bakgrund. Sårbarheter i programvara är ett konstant hot mot organisationer och företag såväl som till privatpersoner. Att se till att enheterna är säkra är en komplex och tidskrävande uppgift. Det är därför viktigt att prioritera den tiden som finns dit där den gör mest nytta, det vill säga att åtgärda den allvarligaste sårbarheten först. Den allra bästa sårbarheter prioriterings metoden baseras på allvarlighetsgraden utan att ta hänsyn till sårbarhetens miljömetrik. Därav föreslår vi en ny prioriterings metod som automatiskt prioriterar sårbarheterna baserat på en enhets miljömetrik så som roll och kritikalitet. Syfte. Syftet med detta arbetet är att avgöra i vilken utsträckning det går att prioritera sårbarheter baserat på des miljömetrik. Utöver detta ska vi även undersöka huruvida man kan automatiskt uppskatta en enhets roll och kritikalitet för att bättre reflektera sårbarhetens allvarlighetsgrad. Metod. Den föreslagna metoden använder sig av sammanhangs information som tillhandahålls av en sårbarhets scanner. Utifrån denna information kommer enhetens roll att uppskattas. Den estimerade rollen kommer då användas av metoden för att bestämma enhetens kritikalitet. Baserat på kritikaliteten och sammanhangs informationen kommer en ny allvarlighetsgrad beräknas för all sårbarheter.  Listan av sårbarheter kommer omprioriteras med hänsyn till de senast beräknade allvarlighetsgraderna. Ett experiment utförs sedan för att analysera huruvida bra den nya prioriterings metoden är och för att validera resultatet kommer det jämföras mot experters prioritering. Resultat. Den experimentella studien indikerar på att vår metod presterar lite bättre än den den allra bästa sårbarheter prioriterings metoden. Den föreslagna metoden kan uppskatta den primära rollen med en träffsäkerhet på 100% och sekundära rollen med 71.4% träffsäkerhet. Metodens uppskattning av kritikaliteten är måttlig överensstämmande med den av experternas uppskattning. Överlag korrelerar metodens prioritiseringlista bättre med experternas än vad den allra senaste prioritiserings metoden gör. Slutsats. Genom att ta hänsyn till en enhets miljömetrik vid beräkningen av sårbarhetens allvarlighetsgrad får man ett bättre resultat än om den inte skulle varit med i beräkningen. Vi ser att vår metod fungerar bättre över lag än av den allra senaste prioritiserings metoden gör. Den föreslagna metoden behöver forskas mer på för att säkert kunna säga att den är användbar.

Background: Many processes play a critical role in making non-manufacturing operations work as optimal as possible. One of these processes that is an important part of these activities is the goods flow process. If this process does not function effectively, this can affect the entire business, which in turn will lead to huge costs and lead times. It is therefore important that the flow of goods in the terminal works well because customers nowadays require that goods that they place an order have to be delivered as soon as possible. Purpose: The aim of the study is to find solutions for streamlining flow of incoming and outgoing goods, which will reduce unnecessary transport distances between goods reception and delivery ports, as well as finding a solution for lack of surface. Methodology: All necessary information has been collected by using qualitative and quantitative data and with the help of various types of interviews: semi-structured and unstructured, as well as participating in observations to initiate process mapping and find new terminal design. Subsequently, cost savings were achieved by comparing the new and old terminal design, after that calculations were performed to see how much surface use was made more efficient with movement of LKM stock. Conclusion: By analyzing incoming goods flow and changing port usage in the terminal, in other words by increasing the number of ports for a department and by distributing goods flow between ports in an optimal manner, goods flow efficiency can be achieved. Non-manufacturing operations work can improve its productivity by optimizing floor space usage and eliminating waste and defects which effect goods handling. / Bakgrund: Många processer spelar kritisk roll för att icke-tillverkande verksamheter ska fungera så optimalt som möjligt. En av dessa processer som utgör en viktig del i sådana verksamheter är godsflödeprocessen. Om denna process inte fungerar på ett effektivt sätt kan det påverka hela verksamheten som i sin tur kommer att leda till stora kostnader och ledtider. Det är därför viktigt att godsflödet i terminalen fungerar väl eftersom kunder nuförtiden ställer höga krav på att gods som de lägger en beställning på skall levereras så snabbt så möjligt. Syfte: Studiens syfte är att hitta lösningar för att effektivisera flödet av in- och utgående gods som i sin tur kommer att minska onödiga truckkörningar mellan godsmottagning och utleverans portar, samt att optimera golvyta användning i terminalen. Metod: All nödvändig information har samlats in genom att använda kvalitativa och kvantitativa data och med hjälp av olika typer intervjuer: semi-strukturerade och ostrukturerade, samt genom deltagande observationer för att initiera processkartläggning och designa ny terminallayout. Därefter räknades kostnadsbesparingen fram som uppnåddes genom att jämföra den nya och gamla terminaldesignen, efter detta utfördes beräkningar för att se hur mycket användning av golvyta effektiviserades med LKM lager förflyttning. Slutsats: Genom att analysera inkommande godsflöde och ändra portanvändning i terminalen, det vill säga utöka antal portar för en avdelning samt genom att fördela godsflöde mellan portar på ett optimalt sätt kan godsflödeeffektivisering åstadkommas. Icke-tillverkande verksamhet kan förbättra sin produktivitet genom att optimera golvyta användning och eliminering av slöserier och brister i godshanteringen.

Prioritering av systemkrav är en viktig fråga vid utnyttjandet av resurserna på systemutvecklingsavdelningar. Problem uppstår när antalet krav som ska prioriteras är fler än de systemutvecklingsresurser som finns tillgängliga. Således måste de systemkrav som företag vill få utfört av sin systemutvecklingsavdelning prioriteras på ett strukturerat sätt. För att göra det strukturerat behövs stöd i form av regelverk, ramverk och metoder för prioriteringsarbetet. Problemet är att det finns inga ramverk som ger detta stöd idag. Examensarbetsrapporten utforskar vilka beståndsdelar ett ramverk ska bestå av för att stödja prioritering av systemkrav. Syftet är att skapa ett ramverk för att införa ett strukturerat beslutsstöd med prioriteringsmetoder. En väl utformad forskningsstrategi tillämpas innehållande tre olika forskningsfaser: utforskande, utformande och utvärderande. Forskningsfaserna vägleder arbetet i rätt riktning och ser till att motverka validitetshot som riskerar uppstå. Forskningsmetoden är av kvalitativ och induktiv karaktär. Fakta inhämtas genom litteraturstudier, intervjuer och förstudie, som analyserades ur vilket en första version av ramverkets beståndsdelar utformas. Utvärderingsintervjuer görs med respondenter som har mångårig erfarenhet av prioritering inom systemutveckling. Intervjuerna visar på att företag, oavsett bransch, har liknande förutsättningar och strukturer för att applicera ramverket. Det framtagna ramverkets första version valideras som relevant, lämpligt samt funktionellt för prioritering av systemkrav med mindre justering. Efter en analys av utvärderingen skapades en slutgiltig version av ramverket för prioritering av krav i systemutvecklingsprojekt benämnt PaKS. Resultatet från utvärderingen visar att PaKS är lämpligt, fullständigt och användbart i sin generella utformning där respondenterna bidragit med förslag för ytterligare utformning. / Prioritizing system requirements is an important issue for utilizing resources in system development departments. Issues arise when the number of requirements to prioritize are more than there are resources available in the system development department. Thus, the system requirements that a company want carried out by the system development department must prioritized in a structured way. To make prioritization structured, support is required in the form of regulations, framework and methods for prioritizations. Today there are no frameworks that provide this support. This study explores which components a framework should consist of to support the prioritization of system requirements. The aim is to create a framework for implementing structured decision support with prioritization methods. A well designed research strategy containing three different research phases is used: exploration, design and evaluation. The research phases guide the work in the right direction and aim to counteract validity threats that may occur. The research method is of a qualitative and inductive nature. Facts are obtained through literature studies, interviews and preliminary studies, which were analyzed from which a first version of the framework's components is designed. Evaluation interviews are conducted with respondents who have many years of experience of prioritization in system development. The evaluation show that companies, regardless of industry, have similar conditions and structures to apply the framework. The first version of the framework is validated as relevant, appropriate and functional for prioritizing system requirements with minor adjustments. Following an analysis of the evaluation, a final version of the framework for prioritization of requirements in system development projects, called PaKS, was created. The outcome of the evaluation shows that PaKS is useful in its overall design, in which respondents contributed proposals for further design.

This thesis presents an in-depth exploration of regression testing metrics and their relationship with software quality, based on a qualitative case study within a global technology organization. By applying a thematic analysis to empirical data collected through interviews and a survey with the organisations Quality and Assurance team, this study identifies three primary themes: foundation of credibility, organic test maintenance, and defect management. The research highlights key metrics underlying each theme, including requirement coverage, code coverage, historical pass-rate, test flakiness, and code complexity. These metrics, especially when implemented in the early stages of a project, emerged as indicative of the overall software quality and stability. Through this research, a deeper understanding of regression testing metrics and their critical role in increasing the software quality is achieved. However, it is apparent that further research is necessary, including broader case studies, investigation into the application of machine learning algorithms, and exploration of additional metrics, to fully understand their universal applicability. The insights in the findings from this thesis are aimed at contributing to the field of software quality assurance academically and also provide actionable insights to industry professionals in the field of software quality. / Denna avhandling presenterar en djupgående utforskning av regressionstestnings metriker och deras relation till programvarukvalitet, baserat på en kvalitativ fallstudie hos en global organisation aktiv inom teknologi. Genom att tillämpa en tematisk analys på empirisk data insamlad genom intervjuer och en enkätundersökning, identifierar denna studie tre huvudteman: testtillförlitlighet, testunderhåll och testprestanda. Forskningen lyfter fram nyckelmetriker som ligger till grund för varje tema. Dessa inkluderar ”Requirement coverage”, ”Code coverage, ”Historic pass-rate” , ”Test flakiness” och ”Code complexity”. Dessa metriker, särskilt när de implementeras i de tidiga stadierna av ett projekt, framträdde som indikativa för den övergripande programvarukvaliteten och programvarustabiliteten. Genom denna forskning uppnås en djupare förståelse för regressionstestningens metriker och deras kritiska roll i en ökad programvarukvalitet. Det är dock uppenbart att ytterligare forskning behövs, inklusive bredare fallstudier, undersökning av tillämpningen av maskininlärningsalgoritmer och utforskning av ytterligare metriker, för att fullt ut förstå deras universella användningsområden. Insikterna i resultaten från denna avhandling syftar till att bidra till fältet för regressionstestning akademiskt och även ge praktiska insikter till yrkesverksamma inom programvarukvalitet.

Detta arbete tar sin utgångspunkt i hur det genom den fysiska planeringen kan vara möjligt att främja fysisk aktivitet. Idag har många en passiv och stillasittande livsstil och detta har direkta negativa effekter på våra kroppar och vår hälsa. Människor är i grunden skapade för att utföra sysslor som kräver fysisk aktivitet och när vi i dagens samhälle inte kan tillgodose oss detta behov på ett naturligt sätt i vardagen börjar vi på olika sätt må dåligt, både fysiskt och psykiskt. Utformningen av miljöerna vi rör oss i dagligen är en viktig faktor gällande vilken mängd fysisk aktivitet vi uppnår. Hur det påverkar oss och vilka möjligheter och begränsningar den fysiska planeringen har gällande att främja fysisk aktivitet undersökas i detta arbete. Svar på problemformuleringar och forskningsfrågor kommer att sökas genom en explorativ fallstudie (forskningsdesign) och en kvalitativ innehållsanalys (metod). För att kunna avkoda tillgänglig data har tre huvudsakliga ämnesområden framarbetats: Aktiv transport, sociala aspekter och grönområden och aktivitetsytor. Genom kunskaps- och forskningsöversikten har ytterligare underkategorier till dessa huvudkategorier framtagits.  Fyra utvalda dokument, två dokument från Boverket, ett tematiskt från Malmö stad och en fördjupning av översiktsplan från Umeå kommun kommer att behandlas, granskas och analyseras för att se hur de behandlar dessa aspekter. Samtliga granskade (Boverket, Malmö och Umeå) behandlar dessa olika kategorier i sina dokument. Aktiv transport anses viktigt och bör främjas genom stödjande infrastruktur, exempelvis bra, gena och attraktiva gång- och cykelvägar. Korta avstånd mellan målpunkter anses förbättra möjligheterna för aktiv transport och en tät, funktionsblandad stad förespråkas. Mer jämställda möjligheter till fysisk aktivitet behövs och de behöver vara mer anpassade till den mångfald av individer som nu finns i våra kommuner. Ett varierat utbud av tillgängliga, bostadsnära, attraktiva grönområden och aktivitetsytor motiverar till mer fysisk aktivitet. Fler som rör sig ute anses skapa trygghet och i denna trygghet kan möten mellan människor uppstå. I dessa möten finns grogrunden och förutsättningarna för jämställdhet, tolerans, delaktighet och demokrati. Genomtänkta offentliga platser som uppmuntrar till fysisk aktivitet och möten mellan olika samhälls- och åldersgrupper kan på så sätt förbättra både individens hälsa och samhället i stort. Den fysiska planeringen kan därigenom anses ha en nyckelroll gällande det framtida samhällets utveckling. De granskade dokumenten verkar utgå ifrån att en tät och funktionsblandad stad är hållbart, tryggt och eftersträvansvärt. Detta medan en gles stad anses vara otrygg, icke hållbar och något starkt kopplat till passiva transportmedel. Förtätningsidealen kan innebära intressekonflikter gällande viljan att förtäta ställt mot bevarandet av tätortsnära grönområden. Områden som idag kanske är tillgängliga för fysisk aktivitet och sociala möten. Om samhället ska kunna stödja och främja fysisk aktivitet så krävs även beteendeförändringar för att åstadkomma med tiden hållbara förändringar hos individer (och på sikt samhället). För att uppnå resultat krävs delaktighet från hela samhällstrukturens uppbyggnad, inte bara de fysiska planerarna. Kanske krävs det också att fysisk aktivitet uppmärksammas tydligare, som ett allmänintresse. Även om det är individens slutgiltiga val gällande utövandet av fysisk aktivitet; Skapas inte de fysiska förutsättningarna som främjar fysisk aktivitet, så finns inte ens valmöjligheten för individen. Framtiden planeras idag!

The possibilities that exist with today’s online environments are huge. Today more data than ever before is stored each day in different forms online, and it is steadily increasing. With increasing amounts of data in the online databases, the need for evaluation and optimization in information systems is ever increasing. The field studies within this project was done on demand by a recruitment agency located in Great Britain. The main area of this study was to investigate the user experience and workflow within an applicant tracking software (ATS). With the Task-Technology Fit (TTF) theory as theoretical framework, this study aimed to apply this theory in the evaluation of the ATS called Bullhorn, by evaluating the match between Task characteristic and Technology characteristic through qualitative methods. Results shows how user experience and performance is affected by the current TTF construct. / Möjligheterna i dagens onlinevärld är oändliga. Idag samlas det varje dag in mer data än någonsin innan i olika former online, och detta fortsätter att öka stadigt. Med ökande mängder data i databaserna online, ökar behovet av utvärdering och optimering inom informationssystem. Fältstudierna som genomfördes i detta projekt gjordes på beställning av ett rekryteringsbolag i Storbritannien. Huvudområdet för detta projekt var att undersöka användarupplevelsen och arbetsflödet i en söktjänst för arbetssökande. Med Task-Technology Fit-teorin (TTF) som teoretiskt ramverk var målet med denna studie att applicera denna teori i utvärderingen av söktjänsten Bullhorn, genom att utvärdera matchningen mellan uppgifterna som användarna behöver genomföra och tjänstens tekniska möjligheter via kvalitativa metoder. Resultatet visar hur användarupplevelsen och användarens prestation påverkas av den nuvarande TTF-matchningen.

Though an increasingly more common occurrence, digital mobile applications are not typically particularly accessible for people with visual impairment. This study investigates the difficulties and consequences faced by developers and visually impaired users when implementing and using accessibility features as well as highlighting the principal considerations when doing so. The thesis employs the two complementary theoretical frameworks Universal Design Theory (UDT) and Critical Disability Theory (CDT) to both capture the functional and social dimensions of accessibility within digital mobile applications. The thesis highlights a knowledge gap among developers and companies, which over time can lead to an accruement of accessibility tech debt and poor design choices. The significance of education and prioritization cannot be overstated, no matter the managerial level. When developing inclusive mobile applications that cater to a wide range of users, it is essential to reframe accessibility features as an investment rather than a cost. A deeper comprehension of the social structures that contribute to disabled people being excluded from the use of digital applications can be achieved in part by incorporating Critical Disability Theory into decision-making processes. This thesis illustrates how drawing inspiration from both UDT and CDT while prioritizing accessibility throughout whole companies can make it possible to create truly inclusive mobile applications.