<p>Detta arbete undersöker hur intresset för naturkunskap påverkas av lärares prioriteringar av ämnesstoffet. Fokus i detta arbete ligger på lärarens inställning till artkunskap. Vi tittar också närmre på hur naturundervisningen går till och vad som kan ligga bakom lärarens val. Data i denna undersökning har inhämtats under intervjuer med sju lärare som undervisar i naturkunskap och/eller biologi antingen i grundskolans senare år eller på gymnasiet.</p><p>Studien visar att naturundervisningen påverkas i mindre grad av lärarens eget intresse men däremot i hög grad av vad lärarna tror eleverna är intresserade av.</p><p>Det finns en fara i att prioritera undervisningen efter elevers intresse, då eleverna inte kan hållas ansvariga för konsekvenserna av dessa val. Det är inte lärarens huvuduppgift att göra lektionerna roliga, utan att ge eleverna en god demokratisk grund och insikt om hur deras egna handlingar påverkar dem själva och naturen omkring oss. Lärare har ett stort ansvar över hur stoffet presenteras och vilka undervisningsmoment som läggs i fokus. Läraren kan sedan lägga upp undervisningen efter elevernas individuella behov och där bedriva en demokratisk verksamhet.</p><p>Vi tror att ett större fokus på artkunskap kan väcka elevernas engagemang för den biologiska mångfalden och i ett vidare perspektiv hållbar utveckling.</p>

<p>Syfte: Samhällets befolkning tenderar att bli allt äldre. För bostadsbolagen resulterar denna förändring i demografin i en ökad efterfrågan på bostäder som är anpassade till de äldres behov. I Gävle är trycket stort på anpassade bostäder och boendealternativ då staden har en äldre befolkning. Gavlegårdarna vill uppfylla denna efterfråga och tillhandahålla anpassade bostäder till denna kundgrupp. I dagsläget erbjuder företaget ett seniorboende eller +50 boende som heter Tryggbo. Syftet med denna uppsats är att på uppdrag av Gavlegårdarna kartlägga vad äldre människor värdesätter i sitt boende och vilka faktorer som får de äldre att känna sig trygga i sin bostad, samt att utreda vad Gavlegårdarna ska prioritera i sin expandering och utveckling av sitt Tryggbo (+50 boende).</p><p>Metod: I vår studie har vi använt oss av en kvantitativ metod och genomfört en enkätundersökning, riktad till hälften av de boende i dagens Tryggbo bestånd. Vi har även genomfört litteraturstudier, intervjuer samt en studie över vad andra fastighetsbolag erbjuder denna kundkategori. Resultaten från vår datainsamling har diskuterats och redovisats i diagram, tabeller samt i löpande text.</p><p>Resultat & slutsats: Genom vår enkätundersökning har vi kartlagt ett antal faktorer som Gavlegårdarnas äldre kunder prioriterar och värdesätter högst. Vår enkät sammanställning visar tydligt att de äldre kunderna känner sig trygga och trivs i sin bostad, men trots detta finns det väldigt mycket Gavlegårdarna kan göra för att utveckla och förbättra detta boendealternativ.</p><p>Förslag till fortsattforskning: Det kan vara av intresse för fortsatt forskning att genomföra en utvärdering av Gavlegårdarnas utveckling av Tryggbo konceptet om ett antal år, samt att utföra en liknande enkätundersökning för att se om resultatet förändrats något. För att komplettera vår undersökning kan man även genomföra intervjuer med de boende för att få en bredare bild av deras åsikter och önskemål.</p><p>Uppsatsens bidrag: Vi har bidragit med trovärdig och värdefull information till Gavlegårdarnas utvecklingsarbete inom detta område, där vårt resultat kan användas för att förbättra Tryggbo konceptet. Vi har även kartlagt de nuvarande kundernas åsikter och önskemål, vilket kan användas för en framgångsrik förbättring av anpassade bostäder för äldre.</p> / <p>Aim: The average age of citizens is increasing more then ever before, resulting in increased demand for suitable housing for the elderly. This trend is providing an increased market which property companies need to fill. In Gävle the demand for specially arranged houses for the elderly is great as there is a concentration of elderly people in the area. This demand is something Gavlegårdarna wants to address by increasing the number of suitable properties available to its elderly tenants. Gavlegårdarna currently offers houses for the elderly, called Tryggbo (+50 houses). The purpose of this study, by order of Gavlegårdarna, is to discover the features elderly tenants seek when choosing accommodation. In addition this study will investigate what makes aged tenants feel safe in their homes and provide recommendations on the key features Gavlegårdarna should prioritise in the development of this growing property market.</p><p>Method: In our study we have used a quantitative method of data collection. This has primarily been done through the questionnaire we sent to every second person living in the present Tryggbo houses. We also studied current literature related to the subject and carried out an interview. In addition to this we examined how ten different property companies chose to develop their specially arranged housing for the elderly. The results of our research and analysis of this topic has been presented in the form of diagrams, table charts and text.</p><p>Result & Conclusions: Using the results from our questionnaire we have been able to identify the key features which elderly people value when looking for accommodation. Our study showed that whilst Gavlegårdarnas older tenants feel safe and happy with their present living situation, there are a number of design features which can be incorporated in future housing projects of this nature, which would greatly increase tenant satisfaction.</p><p>Suggestions for future research: It could be of interest to evaluate the progress Gavlegårdarnas has made in the development of this special housing market in 2 years time. In addition it would be pertinent to re-issue the questionnaire once more and assess whether the changes are making a difference with tenants.</p><p>Contribution of the thesis: We have contributed information to Gavlegårdarna that is of high credibility and importance in their future development in this matter. The results of our study can be used to improve and expand their Tryggbo housing market. In addition we have constructed a map detailing the opinions and requests of their older tenants, enabling Gavlegårdarna to improve the housing services they provide to the elderly population.</p>

Detta arbete undersöker hur intresset för naturkunskap påverkas av lärares prioriteringar av ämnesstoffet. Fokus i detta arbete ligger på lärarens inställning till artkunskap. Vi tittar också närmre på hur naturundervisningen går till och vad som kan ligga bakom lärarens val. Data i denna undersökning har inhämtats under intervjuer med sju lärare som undervisar i naturkunskap och/eller biologi antingen i grundskolans senare år eller på gymnasiet. Studien visar att naturundervisningen påverkas i mindre grad av lärarens eget intresse men däremot i hög grad av vad lärarna tror eleverna är intresserade av. Det finns en fara i att prioritera undervisningen efter elevers intresse, då eleverna inte kan hållas ansvariga för konsekvenserna av dessa val. Det är inte lärarens huvuduppgift att göra lektionerna roliga, utan att ge eleverna en god demokratisk grund och insikt om hur deras egna handlingar påverkar dem själva och naturen omkring oss. Lärare har ett stort ansvar över hur stoffet presenteras och vilka undervisningsmoment som läggs i fokus. Läraren kan sedan lägga upp undervisningen efter elevernas individuella behov och där bedriva en demokratisk verksamhet. Vi tror att ett större fokus på artkunskap kan väcka elevernas engagemang för den biologiska mångfalden och i ett vidare perspektiv hållbar utveckling.

Syfte: Samhällets befolkning tenderar att bli allt äldre. För bostadsbolagen resulterar denna förändring i demografin i en ökad efterfrågan på bostäder som är anpassade till de äldres behov. I Gävle är trycket stort på anpassade bostäder och boendealternativ då staden har en äldre befolkning. Gavlegårdarna vill uppfylla denna efterfråga och tillhandahålla anpassade bostäder till denna kundgrupp. I dagsläget erbjuder företaget ett seniorboende eller +50 boende som heter Tryggbo. Syftet med denna uppsats är att på uppdrag av Gavlegårdarna kartlägga vad äldre människor värdesätter i sitt boende och vilka faktorer som får de äldre att känna sig trygga i sin bostad, samt att utreda vad Gavlegårdarna ska prioritera i sin expandering och utveckling av sitt Tryggbo (+50 boende). Metod: I vår studie har vi använt oss av en kvantitativ metod och genomfört en enkätundersökning, riktad till hälften av de boende i dagens Tryggbo bestånd. Vi har även genomfört litteraturstudier, intervjuer samt en studie över vad andra fastighetsbolag erbjuder denna kundkategori. Resultaten från vår datainsamling har diskuterats och redovisats i diagram, tabeller samt i löpande text. Resultat &amp; slutsats: Genom vår enkätundersökning har vi kartlagt ett antal faktorer som Gavlegårdarnas äldre kunder prioriterar och värdesätter högst. Vår enkät sammanställning visar tydligt att de äldre kunderna känner sig trygga och trivs i sin bostad, men trots detta finns det väldigt mycket Gavlegårdarna kan göra för att utveckla och förbättra detta boendealternativ. Förslag till fortsattforskning: Det kan vara av intresse för fortsatt forskning att genomföra en utvärdering av Gavlegårdarnas utveckling av Tryggbo konceptet om ett antal år, samt att utföra en liknande enkätundersökning för att se om resultatet förändrats något. För att komplettera vår undersökning kan man även genomföra intervjuer med de boende för att få en bredare bild av deras åsikter och önskemål. Uppsatsens bidrag: Vi har bidragit med trovärdig och värdefull information till Gavlegårdarnas utvecklingsarbete inom detta område, där vårt resultat kan användas för att förbättra Tryggbo konceptet. Vi har även kartlagt de nuvarande kundernas åsikter och önskemål, vilket kan användas för en framgångsrik förbättring av anpassade bostäder för äldre. / Aim: The average age of citizens is increasing more then ever before, resulting in increased demand for suitable housing for the elderly. This trend is providing an increased market which property companies need to fill. In Gävle the demand for specially arranged houses for the elderly is great as there is a concentration of elderly people in the area. This demand is something Gavlegårdarna wants to address by increasing the number of suitable properties available to its elderly tenants. Gavlegårdarna currently offers houses for the elderly, called Tryggbo (+50 houses). The purpose of this study, by order of Gavlegårdarna, is to discover the features elderly tenants seek when choosing accommodation. In addition this study will investigate what makes aged tenants feel safe in their homes and provide recommendations on the key features Gavlegårdarna should prioritise in the development of this growing property market. Method: In our study we have used a quantitative method of data collection. This has primarily been done through the questionnaire we sent to every second person living in the present Tryggbo houses. We also studied current literature related to the subject and carried out an interview. In addition to this we examined how ten different property companies chose to develop their specially arranged housing for the elderly. The results of our research and analysis of this topic has been presented in the form of diagrams, table charts and text. Result &amp; Conclusions: Using the results from our questionnaire we have been able to identify the key features which elderly people value when looking for accommodation. Our study showed that whilst Gavlegårdarnas older tenants feel safe and happy with their present living situation, there are a number of design features which can be incorporated in future housing projects of this nature, which would greatly increase tenant satisfaction. Suggestions for future research: It could be of interest to evaluate the progress Gavlegårdarnas has made in the development of this special housing market in 2 years time. In addition it would be pertinent to re-issue the questionnaire once more and assess whether the changes are making a difference with tenants. Contribution of the thesis: We have contributed information to Gavlegårdarna that is of high credibility and importance in their future development in this matter. The results of our study can be used to improve and expand their Tryggbo housing market. In addition we have constructed a map detailing the opinions and requests of their older tenants, enabling Gavlegårdarna to improve the housing services they provide to the elderly population.

Bakgrund: Prioritering av patienters medicinska angelägenhetsgrad är ofta starten på vårdkedjan. Prioriteringen utfors av sjuksköterskor och är en av deras viktigaste arbetsuppgifter på akutmottagningar. Målet är att de som är i störst behov av vård ska få vård först. Felaktigt fattade beslut kan påverka patienters hälsa negativt. Akutmottagningen är en miljö som präglas av stress och oförutsägbarhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans beslutsfattande vid prioritering av patienter på akutmottagning. Metod: Beskrivande litteraturöversikt med induktiv analysmetod. Resultatet utgjordes av 14 vetenskapliga studier med såväl kvalitativ som kvantitativ studiedesign. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskans beslutsfattande påverkades av faktorer som kunde delas in i två huvudteman: individuella- och organisatoriska faktorer. De individuella faktorerna bestod av erfarenhet av prioritering, självförtroende, utbildning samt prioriteringsbedömning. De organisatoriska faktorerna bestod av underkategorierna: arbetsmiljö, triagesystem och teamarbete. Diskussion: Resultatet diskuterades kritiskt med utgångspunkt från Benners humanistiska intuitiva teori “från novis till expert”. Effekten av utbildning i form av simuleringsövningar diskuteras i förhållande till behovet av erfarenhet for att utvecklas mot expert. Sjuksköterskeledd triage jämförs med läkarledd triage. Slutsats: Beslutsfattande kan vara för komplext för att kunna placeras in i en generell teori. Mer forskning behövs med eventuellt andra metoder. / <p>Godkännande datum: 2017-03-21</p>

Sepsis är en diagnos med hög mortalitet, men svår för ambulanssjukvården att upptäcka. Ett snabbt förlopp till behandling är av största vikt och en utmaning för ambulanssjuksköterskans förmåga att korrekt bedöma patienter med misstänkt sepsis. Syftet med studien var att undersöka utlarmningsprioritetens betydelse för tid till olika behandlingsinterventioner för patienter med ett svårt infektionstillstånd samt hur ambulanssjuksköterskans bedömning och behandling av dessa påverkade vårdförloppet avseende tid till antibiotikabehandling, vårdtid och mortalitet. Forskningsansats var retrospektiv journalgranskning. Resultatet visar att ambulanssjuksköterskan uppgraderat larmcentralens prioritering till högsta prioritet i 33,4 % av fallen. Patienterna fick vänta längre på ambulans vid lägre utlarmningsprioritet. Ambulanssjuksköterskan identifierade en svårt sjuk patient lika fort oberoende av utlarmningsprioritet. En misstanke om sepsis fanns redan i ambulansen i 64,4 % av patientfallen. Denna misstanke var associerad till förkortad tid till antibiotikabehandling på akutmottagningen. Denna patientgrupp fick också administrering av prehospital läkemedelsbehandling i större utsträckning. Mortaliteten vid sepsis har i tidigare studier halverats vid en sådan misstanke, men det kunde inte påvisas i denna studie. Möjligen beror det på ett lite annorlunda arbetssätt inom svensk ambulanssjukvård samt annorlunda inklusionskriterier för studien. Det finns idag en mängd olika screeninginstrument för sepsis. Valideringen av dessa pågår och frågan hur ambulanssjuksköterskan på bästa sätt skall tidigt upptäcka sepsis kvarstår. Behandlingsriktlinjerna vid sepsis är inte i linje med senaste forskning och tydliga behandlingsanvisningar saknas för ambulanssjukvården. Det är behov av ytterligare forskning rörande ambulanssjuksköterskans bedömningar och hur beslutsvägar görs.

Var femte patient på akutmottagningen söker vård på grund av akut bröstsmärta, om smärtan misstänks vara kardiellt utlöst skall patienten utredas för hjärtinfarkt. På akutmottagningen skall sjuksköterskan skyndsamt fatta beslut om vilken patient som är i störst behov utav medicinsk bedömning av läkare för att minimera risk för framtida komplikationer för patienten. Symtombilden vid hjärtinfarkt skiljer sig vilket försvårar sjuksköterskans initiala bedömning och det finns differentialdiagnoser som inte kräver omgående vård. Syftet med studien är att kartlägga vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans prioritering och triagering vid misstänkt hjärtinfarkt på akutmottagning. Examensarbetets metod är en litteraturöversikt och inkluderar åtta artiklar med kvantitativ ansats. Resultatet visar att det kan föreligga faktorer som påverkar triageprioritet. Kvinnligt kön, hög ålder samt frånvaro av bröstsmärta förefaller kunna leda till lägre triageprioritet. Ankomst till akutmottagningen via ambulans samt förekomst av riskfaktorer för hjärtinfarkt kan kopplas till högre triageprioritet. Sjuksköterskan kan ha en förförståelse som påverkar triagebedömningen men genom diskussion och reflektion kan fördomar åskådliggöras och understödja sjuksköterskans beslut. Genom att beakta särskilda patientgrupper som tenderar att undertriageras säkerställs jämlikheten i vården.

Hälso- och sjukvårdens mål anger riktningen för god vård, att i varje vårdmöte bedöma och hänvisa patienten till ändamålsenlig vård på ett patientsäkert och effektivt sätt. Målet är att den vård som ges ska stödja hälsa och välbefinnande och ges på rätt vårdnivå. Tidigare forskning inom ambulanssjukvård har dock påvisat svårigheter med att svara an på patientens rätt till individuell och ändamålsenlig vård. Syftet i föreliggande studie är att undersöka patienters vårdbehov och erhållen vård för de patienter som av primärvårdsläkare remitterats till akutsjukvård och som transporteras med ambulans mellan primärvård och akutsjukhus. Studien genomfördes i en ambulansorganisation i Västsverige under 2018, som en retrospektiv journalgranskningsstudie med kvantitativ deskriptiv ansats. Journalerna valdes slumpmässigt. Resultatet påvisar att det finns en diskrepans mellan vårdbehovet och erhållen vård för patienter som av primärvårdsläkare remitterats till akutsjukvård och som transporteras med ambulans mellan primärvård och akutsjukhus. Det visade sig att ett fåtal patienter var i behov av ambulanssjukvårdens kompetens och resurser, medan majoriteten hade kunnat få en mer ändamålsenlig vård inom primärvård. Resurserna nyttjas inte på ett optimalt sätt för vård på rätt nivå, då patienter transporteras i ambulans utan vårdbehov. Nuvarande prioriteringar avseende vårdkedjan vårdcentral-larmcentral-ambulans-sjukhus är ett hot mot patientsäkerheten, samhällsekonomin och miljön. Studiens kliniska implikationer rekommenderar gemensam vårdutveckling för primärvård och akutsjukvård, till exempel transportordinationer, en vård med patientperspektiv och samsyn som motverkar stuprörsorganisationer.

Många inom fastighetsförvaltning upplever att budgeten inte räcker till, för att tillgodose fastighetens underhållsbehov och därmed släpar underhållsåtgärderna efter vilket bidrar till att fastighetens underhållsskuld växer. I många fall är det upp till den enskilde förvaltaren att fatta beslut om vart resurserna ska gå, vilket inte alltid är det bästa tillvägagångssättet. Rapporten utförs på uppdrag av Fastighet och service vilka bär fastighetsförvaltaransvaret för bland annat vårdcentraler inom Region Uppsala. Syftet och målet är att synliggöra problematiken mellan underhållsbudget och underhållsskuld samt framställa ett verktyg som kan användas vid beslut om att prioritera underhållsåtgärder. Verktyget går ut på att en tillståndsbedömning av fastighetsbeståndet genomförs, utifrån tillståndsbedömningen tilldelas betyg till fastighetens olika system varpå historik om underhållskostnader för samtliga system inhämtas. Av underhållskostnaderna beräknas systemets bidrag till fastigheten som en kvot av systemets underhållskostnad och fastighetens underhållskostnad, vilket blir systemets viktning. Produkterna av systemens betyg och viktning summeras för att tilldela fastigheten ett tillståndsbetyg, vilket senare används som ett jämförelsetal. Verktyget sattes på prov genom en fallstudie utförd på tre vårdcentraler inom Region Uppsala. Resultatet visar att testobjekt 3 är i störst behov av underhåll. / Many in property management feel that the budget is not enough to meet the property's maintenance needs and thus a lag in the maintenance measures will arise, resulting in the property's maintenance debt growing. In many cases, it is up to the individual facility manager to decide where resources should be distributed, which is not always the best approach. The report is carried out on behalf of Fastighet och service, which bears the property management responsibility for, among other things, health centres within the Region Uppsala. The purpose and goal are to highlight the problem between maintenance budget and maintenance debt as well as to produce a tool that can be used when deciding how to prioritize maintenance measures. The tool is based on a condition assessment of the property portfolio, based on the condition assessment, grades are awarded to the property's various systems, after which a history of maintenance costs for all systems are obtained. Of the maintenance costs, the system's contribution onto the property is calculated as a ratio of the system's maintenance cost and the property's maintenance cost, which becomes the system's weighting. The product of the system's rating and weighting are summed to assign the property a condition rating, which was later used as a figure of comparison. The tool was tested by a case study conducted in three clinics in Region Uppsala. The result shows that test-object 3 is the one in most need of maintenance.

Sejdijaj, B och Koxha, D. Att prioritera bland prioriteringar.En kvalitativ studie om hur socialsekreterare upplever sin arbetsbelastning samt hur de hanterar denna. Examensarbete i Socialt arbete 15 Högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Socialt arbete 2015Arbetet syftar till att undersöka hur socialsekreterare upplever sin arbetsbelastning samt hur de hanterar arbetsbelastningen när den blir hög. Vi formulerade tre frågeställningar utifrån vårt problemområde: Hur upplever socialsekreterarna på socialtjänsten den rådande arbetsbelastningen? Hur hanterar socialsekreteraren den höga arbetsbelastningen? Upplever socialsekreteraren att man ibland måste prioritera vid en hög arbetsbelastning och hur gör man i dessa fall? För att besvara våra frågeställningar genomförde vi sex kvalitativa intervjuer med verksamma socialsekreterare inom försörjningsstödet. Resultat visar att socialsekreterarna upplever en hög arbetsbelastning som de uppger bero på dels den höga ärendemängden och antalet arbetsuppgifter per socialsekreterare men även bristen på socialt stöd och direktiv från organisationen. För att hantera den höga arbetsbelastningen uppger respondenterna att de använder sig av olika strategier för att bemästra arbetet. Resultat visar även att respondenterna upplever att prioriteringar är en del av arbetet som socialsekreterarna måste handskas med dagligen. Nyckelord: Arbetsbelastning, Bemästring, Bemästringsstrategi, Försörjningsstöd, Hanterbarhet, Prioritering, Socialsekreterare / Sejdijaj, B and Koxha, D To prioritize among prioritiesA qualitative study on how social workers experience their workload and how they cope with it. Degree project in Social work 15 Credits. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Social work 2015.The study aims to investigate how social workers are experiencing their workload and how they handle their workload. We formulated three questions based on our research interest: How do the social workers at the social services experience the current workload? How does the social worker cope with the high workload? Does the social worker sometimes experience the need of prioritize during a high workload, how do they cope with it in these cases? In order to answer our questions, we conducted six interviews with social workers working with economic aid. Results show that social workers experience a heavy workload as they say is due partly to the high amount of cases and amount of duties per social worker but also the lack of social support and directives of the organization. To handle the high workload respondents stated that they use different strategies to cope with the work. Results also show that respondents feel that the priorities are part of the work that social workers has to deal with daily.Keywords: Workload, Coping, Coping-strategies, Economic aid, To Manage, Priorities, Social worker