Kan undervisning med hjälp av programmering utveckla den matematiska problemlösningsförmågan? Olika studier besvarar den frågan med ja. För ett mer noggrant svar på den här frågan har olika studier analyserats för att kartlägga sambandet mellan programmering och problemlösning. Genom en litteraturstudie, där information systematiskt har samlats in från olika forskningsprojekt och sedan jämförts, har det lyfts fram vilka olika förmågor, med speciellt fokus på problemlösningsförmågan, som kan utvecklas genom undervisning i programmering samt hur denna undervisning bör se ut. Förmågorna har sedan jämförts med de olika faser som vi genomgår när vi löser problem. Vidare diskuteras om förmågorna, som elever kan utveckla genom undervisning med hjälp av programmering, även kan överföras till problem i andra kontexter. Slutsatsen från studien är att problemlösningsförmågan verkar kunna utvecklas genom undervisning med hjälp av programmering, framförallt om den kompletteras med problemlösningsinstruktioner.

The Swedish curriculum includes five mathematical competences and problem solving is one of them. Students should be given the best opportunities to develop their skills on how to solve mathematical problems. Cooperative learning is a well-known learning method, used by teachers all over the world. The aim of this study is to examine if teachers find that cooperative learning support students’ development in their ability to solve a mathematical problem. The purpose is also, to examine possibilities and difficulties using cooperative learning when solving mathematical problems. The study is based on a teacher perspective and phenomenology is used as a theoretical approach. A qualitative method is used with semi-structured interviews. Due to the result, cooperative learning helps students take part of each other’s thoughts in the mathematical process which develops their problem solving ability. According to the result, Cooperative learning has a positive effect on students’ development on how to solve a problem. The conclusion shows that, the interviewed teachers had a positive attitude towards using cooperative learning due to problem solving.

Denna studie analyserar läromedel för att undersöka hur ofta eleverna i årskurs 2 får träna och utveckla de fem matematiska förmågorna. I och med studiens storlek så ligger fokus endast på additionsuppgifterna som finns i läromedlen. Det visar sig att eleverna får olika mycket utrymme att träna och utveckla alla fem förmågor, samt att det är begreppsförmågan och metodförmågan som tar mest utrymme i dessa läromedel. Kommunikationsförmågan, problemlösningsförmågan och resonemangsförmågan är de förmågor eleverna får träna och utveckla minst i de olika läromedlen, vilket då innebär att lärare måste komplettera så eleverna även får utveckla dessa förmågor lika mycket. Resultatet visar samtidigt att de fem matematiska förmågorna ofta går in i varandra och att enskilda uppgifter inte enbart låter eleverna utveckla en specifik förmåga.

Problemlösning är en central del av Lgr11 och dagens matematikundervisning. Detta gör att de läromedel som används i de svenska skolorna måste behandla problemlösning om de ska kunna ge eleverna möjlighet att nå de utsatta målen i Lgr11. I årskurs 6 ska eleverna få betyg i matematik vilket gör det viktigt att undersöka om läromedlen når upp till målen i lgr11 runt om problemlösning. Studien är gjord som en läromedelsanalys, av Matte Direkt Borgen 6a och 6b. Min studie är en kvantitativ studie i två delar. Först analyserade jag hur många av de problem som enligt författaren anser är problem är problemuppgifter eller rutinuppgifter. Av det resultatet kunde jag sedan analysera hur väl problemlösningsförmågan, begreppsförståelse och resonemangsförmågan gick att öva via uppgifterna i läromedlet. Resultatet visade att bara 59 av de 137 uppgifter som författaren anser är problemuppgifter gick att klassificera som problemuppgifter. Förmågorna som övades via uppgifterna spelade dock ingen roll om det var problem- eller rutinuppgifter. Här övade alla uppgifter någon av de tre undersökta förmågorna. / Problem solving is a central part of Lgr11 and today's mathematics education. This allows the teaching materials used in the Swedish schools must treat the problem if they are to provide students with the knowledge to reach the vulnerable requirements of Lgr11. In Year 6, pupils get grades in mathematics, making it important to conduct research about learning reaches Lgr11 targets around the problem solving. The study is designed as a teaching material analysis, of Matte Direkt Borgen 6a and 6b. My study is a quantitative study in two parts. First, I analyzed how many of the problems according to the author considers to be problems are problems tasks or routine tasks. Of the result, I could then analyze how well the problem-solving ability, conceptual understanding and reasoning ability went to practice using the information in the teaching material. The results showed that only 59 of the 137 tasks which the author believes is the problem tasks could be classified as problem tasks. The abilities who was exercised by the data, however, does not matter if it was a problem or routine tasks. Here practiced all the information any of the three investigated abilities.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att genom befintlig forskning undersöka på vilket sätt elever kan utveckla de fem matematiska förmågorna - kommunikations-, resonemangs-, begrepps-, metod- och problemlösningsförmågan - genom kooperativt lärande samt synliggöra elevers perspektiv av denna metod. Kooperativt lärande är en metod som bygger på sociala interaktioner där uppgiften ska leda till ett gemensamt mål. Genom sökningar i olika databaser analyserades och sammanfattades 12 olika vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att kooperativt lärande har en positiv inverkan på fyra av de fem matematiska förmågorna (undantag för metodförmågan som tas upp i diskussionen) hos elever om samarbetet fungerar som det ska samt att majoriteten av eleverna finner metoden positiv och givande. Många elever menar att det är en fördel att kunna diskutera och resonera tillsammans med sina klasskamrater när de fastnar på en uppgift, vilket är en stor del av det kooperativa lärandet. Däremot anser en del elever att ljudnivån i klassrummet kan öka när man arbetar i grupp, vilket kan leda till att det blir svårt att koncentrera sig. Resultatet visar även att lärarens roll är viktig för att metoden ska fungera på ett gynnsamt sätt, läraren ska finnas som stöd genom att lyssna aktivt och ställa följdfrågor, för att ge eleverna förutsättningar att utveckla sin språkliga kompetens. Även gruppkonstellationerna är av yttersta vikt för att få en så lärorik undervisning som möjligt, det är viktigt att alla i gruppen deltar och att man har ett ömsesidigt beroende i gruppen, vilket är en av grundprinciperna inom kooperativt lärande. Däremot påvisar resultatet att gruppsammansättningar är en svår uppgift och att det inte finns tillräckligt med forskningsmaterial för att kunna ge konkreta rekommendationer för hur man som lärare ska sätta ihop grupper på bästa sätt, därför har relationen mellan lärare och elev stor betydelse. Läraren måste känna eleverna för att kunna göra så bra grupper som möjligt, som i sin tur ska kunna arbeta kooperativt, för att alla elever ska utveckla sina matematiska förmågor. I början av läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshem står det klart och tydligt att eleverna ska få möjlighet att utveckla sin samarbets- och kommunikationsförmåga. Ordet kooperativt lärande står däremot inte skrivet och läroplanen är tolkningsbar, men ett sätt att tolka den är att eleverna ska få möjlighet att utveckla dessa förmågor genom just kooperativt lärande. Som framtida lärare är det relevant att undersöka det kooperativa lärandet för att veta hur man ska arbeta med denna metod för att ge eleverna optimala förutsättningar till att utveckla sina matematiska förmågor. Som ett avslut på denna kunskapsöversikt diskuteras resultatet utifrån forskningsartiklarna och personliga erfarenheter från vår verksamhetsförlagda utbildning samt frågor i relation till vårt resultat som skulle kunna vara intressanta att undersöka i framtida studier.